fbpx

Incitamentsutredningen är politiskt sprängstoff

Äntligen ligger den på bordet. Incitamentsutredningen SOU 2023:18. Att utredningen blev en månad försenad är lätt att förstå. Innehållet är i någon mening politiskt sprängstoff.

Insändare av RVNO i dagens NT.se

  • Utredningen klarlägger att det enligt svensk lag inte är tillåtet att muta en kommun. Det får bland annat den konsekvensen att något ekonomiskt incitament för kommunerna inte föreslås. Om kommunerna ska övertygas, att med löfte om ekonomiska fördelar tillstyrka en vindkraftsetablering, måste det ske genom skattesubventioner vilket skulle strida mot Tidö-avtalet.
  • Utredningen tydliggör också att människor inte ska behöva bo i bostäder som, på grund av en vindkraftsetablering, inte längre är tjänliga för bostadsändamål.

Man kan tycka att detta borde vara självklart och okontroversiellt men så har det hittills inte varit. Det som tidigare varit icke-frågor vid en vindkraftsetablering har nu blivit problem som kommit upp på bordet och som måste lösas. Vad som efter en snabb genomgång av utredningsförslaget kvarstår är tre besvärliga frågor.

  • Gränsdragnings- och procedufrågor.
  • Modeller för fastighetsvärdering och ersättning till berörda sakägare.
  • Utredningen föreslår att de nya reglerna ska gälla för etableringar som vinner laga kraft genom beslut efter 31 maj i år. Hur staten ska kompensera de fastighetsägare som hanterats i den ordning som gällt hittills måste klarläggas.

Per-Olov Strandberg, RVNO ordf
Catharina Roos, RVNO v ordf
Hans Kindstrand, RVNO juristgruppen

Länk till artikel om utredningen hos Svensk Vindenergi.

Incitamentsutredningen pekar på behovet av kompensation till närboende

Närboende är ett tungt vägande skäl till att kommuner säger nej vindkraft menar utredningen. Två av dess huvudförslag gällde intäktsdelning och rätt till inlösen av bostadsfastigheten.

Idag presenterades regeringens utredning om hur incitamenten ska ökas för att kommuner i större utsträckning ska säga ja till vindkraft. En viktig faktor är ersättning till närboende menar man och föreslår bland annat möjligheten till inlösen av bostadsfastigheter.

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som ökar kommunernas incitament att säga ja till vindkraftsutbyggnad utan att investeringsintresset väsentligen minskar. Enligt ett tilläggsdirektiv som kom i november ska vindkraftsprojektörerna själva stå för kompensationen.

I utredningen pekar man på de närboende som ett tungt vägande skäl till att kommuner idag ofta säger nej till vindkraft och presenterade här två huvudförslag:

Intäktsdelning till ägare av bostadsbyggnader. En andel av verkets intäkt, varje år under hela parkens livslängd. Avstånd, höjd och elpris ska avgöra beloppet. Enligt förslaget ska intäktsdelningen gälla fastigheter inom ett avstånd på tio gånger verkets totalhöjd.

Rätt att begära inlösen av sin bostadsfastighet. Inom ett år från driftsättning. Ersättningen ska motsvara vad marknadsvärdet hade varit utan påverkan av vindkraftparken. Rätten till inlösning ska enligt förslaget gälla bostäder på ett avstånd av sex gånger totalhöjden från närmaste verk.

Särskild lösning för de som påverkas mest

Utredningen såg också behov av en särskild lösning gällande de som påverkas mest av sådant som ljud, skuggor och blinkande ljus. Även gratis el och kontant ersättning lyftes fram som sätt att skapa acceptans.

Utredarna pekar också på att förslagen inte är tillräckliga utan att även kommunerna behöver kompenseras. Exakt hur det skulle ske är ännu oklart och utredningen uppmanar regeringskansliet att snabbt bereda frågan. En jämförelse med övriga nordiska länder visar att Sverige ligger långt efter när det gäller kompensation till kommuner.

RVNO kommer nu att läsa och analysera utredningen noga och därefter komma med synpunkter.

Den 8 maj går betänkandet ut på remiss. Remisstiden avslutas den 8 september. I början av 2024 väntas regeringen lägga fram sin proposition i frågan.

Nu är vi i mål! … Men arbetet fortsätter

Gårdagens beslut i Norrköpings kommunfullmäktige satte punkt för den drygt två och ett halvt år långa processen.

Igår skrevs sista kapitlet i den process som pågått sedan hösten 2020 och som påverkat många människor i norra Östergötland. Det som från början var 77 vindkraftverk blev noll när den sista delen av Holmens etableringsplaner röstades ned i Norrköpings kommunfullmäktige.

Hösten 2020 presenterade Holmen sina planer på att bygga storskalig vindkraft i tre områden i norra delarna av Finspångs och Norrköpings kommuner. Sedan dess har boende, företagare och andra levt i ovisshet och oro över hur deras närmiljö skulle påverkas.

Mycket har hänt under de mer än två och ett halvt år som gått sedan den första inbjudan till samråd landade i brevlådan hos omkring 3 000 hushåll i de båda kommunerna.

I närheten av Holmens planerade etableringsområde “Högsjön” ligger Östergötlands tredje största mosse, Natura 2000-området Stora mossen.

Bara några veckor senare bildades föreningen RVNO. Det stod snart klart vad som skulle vara dess syfte: Att tillvarata naturskydds- och miljöskyddsintressen och förhindra etableringar som negativt påverkar människors livsmiljöer och landskapets särart i det svenska kulturarvet.

Sedan dess har många arbetstimmar lagts ner. Föreningens samlade kunskaper inom områden som djur och natur, juridik, teknik och energi, miljö, hälsa, företagande och kommunikation har legat till grund för opinionsbildning, möten och samtal med inte minst politiker, djur- och naturinventeringar, debattartiklar, informationsmaterial och mycket mer.

I maj 2021 skickade RVNO ett öppet brev till Holmen, med villkor föreningen anser bör vara uppfyllda innan storskalig vindkraft kan bli aktuell. Bland punkterna fanns villkor för rättssäkerhet, buller, respektavstånd till bostäder, skydd av biologisk mångfald och uppfyllande av maskindirektivet.

Efter att Försvarsmakten sagt nej till några av verken meddelade Finspångs kommun i november 2021 att man inte tänkte tillstyrka resterande 14 verk som var tänkta att placeras i kommunen. I maj 2022 drog Holmen tillbaka hela den del av ansökan som gällde Finspång.

Sedan efter valet 2022 har det även funnits en majoritet bland Norrköpings politiska partier, att inte tillstyrka de kvarvarande verken i Klintaberget. Men det formella beslutet har dragit ut på tiden. Ända tills igår, då Norrköpings kommunfullmäktige röstade med siffrorna 45 mot 40 om att lägga sitt veto.

– Vi vill återigen rikta ett stort tack till politikerna i både Finspång och Norrköping som sett till helheten och fattat beslut med hänsyn till både människorna, naturen och landsbygdens framtida utvecklingsmöjligheter. Utifrån den inverkan en sådan här etablering skulle få på områdena, säger Per-Olov Strandberg, ordförande i RVNO.

RVNO:s hälsogrupp ligger bakom intervjuserien Ett liv nära vindkraft, om hur den storskaliga vindkraften påverkar människors liv. Filmerna har hittills haft 15 470 visningar på föreningens Youtube-kanal.

Men gårdagens besked i Norrköping betyder inte att RVNO:s arbete tar slut. Än finns mycket att göra och viktiga frågor att bevaka. Och det kan inte uteslutas att Holmen eller någon annan aktör återkommer med nya ansökningar om att bygga vindkraft. I närliggande områden, som mellan Regna och Brevens bruk, finns redan andra pågående planer på storskaliga etableringar.

– Sedan har vi föreningens engagemang i frågan om det tematiska tillägget till översiktsplanen som just nu pågår i Finspångs kommun. Tillsammans med medlemmar ur Rättvisa vindar vid Regna, RVVR, har delar av vår styrelse bildat en projektgrupp som följer arbetet och står till utredningsgruppens förfogande med våra kunskaper och erfarenheter, säger Per-Olov Strandberg.

RVNO fortsätter sitt arbete och välkomnar alla som vill stötta föreningen genom medlemskap och donationer. Alla bidrag är välkomna och kommer att behövas.

Vill du vara med och stötta RVNO:s arbete?

Välkommen med ditt bidrag via:
Swish: 123 2107670
Bankgiro: 5602-4177

RVNO tar inte ut någon medlemsavgift för 2023. Du som ny medlem betalar däremot en initial medlemsavgift på 100 kronor.

STORT TACK!