fbpx

Vem har skapat problemen och vem ska bära konsekvenserna?

I dagens NT svarar Hans Kindstrand på Lars Stjernkvists krönika från den 13 maj där den tidigare ordföranden i Norrköpings kommunstyrelse menar att kommuner som säger nej till vindkraft bör ha ett ansvar att ta fram alternativ.

“Den som har makten att stoppa ett projekt måste ha en skyldighet att möjliggöra andra satsningar på förnybar energi” skriver Lars Stjernkvist, socialdemokrat och tidigare kommunstyrelsens ordförande i Norrköping, bland annat i sin krönika i NT den 13 maj.

Så här svarar Hans Kindstrand, RVNO, i en replik i dagens tidning:

Vem har skapat de akuta problem med energiförsörjningen som just nu plågar vårt samhälle?

Vem ska bära konsekvenserna? 

Lars Stjernkvist slutsats: ”Återigen, jag tycker det kommunala vetot ska vara kvar. Men det måste kombineras med ett tydligt ansvar för att ta fram alternativ. Den som har makten att stoppa ett projekt måste ha en skyldighet att möjliggöra andra satsningar på förnybar energi.”

Är det här en rimlig ståndpunkt? Svaret är nej.

Det grundläggande problem som Lars Stjernkvist utgår från, är den belägenhet som Sverige befinner sig i idag – där energiförsörjningen inte är säkerställd. Det problemet har skapats av politiska beslut som statsledningen är ansvarig för. För ett drygt år sedan skrevs regeringen genom MP en debattartikel i Dagens Industri (Di 21/12 2020) med rubriken ”Så ska förnybart fasa ut även kärnkraften”. Den krissituation som vi idag befinner oss i är med andra ord resultatet av politiska beslut som regeringspartierna S och MP har ansvaret för. Nu ska det problemet lösas genom satsning på storskalig vindkraft.

Det här innehåller två svårigheter. 

Tekniskt kommer det inte att fungera. Det är en tråkig sak för samhället när elen på ett mer eller mindre planerat sätt stängs av när det inte blåser. Det skapar stora problem för såväl hushåll som för företag. Men problemet är värre än så.

Kommunerna ska enligt Stjernkvist ta ”ett tydligt ansvar” för den tråkiga situation som statsledningen skapat. Det låter ju bra. Men vem ska konsekvenserna av det ansvar som Stjernkvist vill lägga på kommunerna? 

De problem som en vindkraftetablering skapar i sin omgivning är idag väl kända. Närboende drabbas av sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. Man kan tycka att självmord är en privat sak men om orsaken är psykisk ohälsa skapad av vindindustrin, är ståndpunkten inte lika självklar. 

Att värdet på småhus i vindkraftens omgivning halveras är naturligtvis tråkigt men varför ska småhusägare ta ansvar för att möjliggöra ”satsningen på förnybar energi”?

Jag får inte detta att gå ihop med de värden som är grundläggande i ett civiliserat rättssamhälle. Det grundläggande problemet är en energipolitik som utgår från önsketänkande och bristande insikter i hur man bygger en bra energiförsörjning. Energiförsörjning är ett tekniskt problem – inte ett politiskt. Politiken ska ta ansvar för de konsekvenser som tekniken orsakar. Så sker inte idag.

Hälsorisker av vindkraft kräver vidare forskning

Mer kunskap behövs. Att mäta även lågfrekvent buller och infraljud från vindkraft skulle vara en bra början, menar Ulla Heine.

Både i Sverige och utomlands finns många människor som vittnar om försämrad hälsa och livsmiljö i närhet av vindkraft. Men mer kunskap behövs och mätmetoderna för vindkraftsljud bör ses över.

Det här är en debattartikel av Ulla Heine, legitimerad läkare och medlem i RVNO:s hälsogrupp

Naturvårdsverket, som är den myndighet i Sverige som ansvarar för vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas rörande buller utomhus, menar att en viss negativ hälsopåverkan till följd av vindkraft är acceptabel. Det framkom på en webbföreläsning nyligen ledd av representanter för myndigheten. Acceptabelt, menade man, skulle kunna vara att tio procent av människorna som bor nära vindkraft upplevde en negativ hälsopåverkan.

Men bland de tio procenten kan finnas alla slags människor, såväl barn som personer med extra hög känslighet för buller och för dem kan konsekvenserna bli allvarliga.

På föreläsningen uttryckte man också en förhoppning om att de mätmetoder som idag används för vindkraftsljud skulle ses över. Det skulle kunna tolkas som en förändring av verkets tidigare hållning där man menat att det inte finns några studier som styrker negativ hälsopåverkan till följd av ljud från vindkraftverk.

Studier visar på samband

Forskargruppen (C. M. Krogh et al 2020) i Kanada definierade närboende till 10 km och studerade varför människor lämnade sina hem på grund av industriell vindkraft. Flera typer av hälsoproblem och obehag var återkommande t ex sömnsvårigheter, ökad stress, yrsel, huvudvärk, tryck över bröstet och ångest. Infraljud (<20Hz) och lågfrekvent ljud (20-200Hz) är omgivningsfaktorer som anses kunna ha ett orsakssamband med industriell vindkraft kopplad till närboendes hälsoproblem.

Forskargruppen Dumbrille et al 2021 har publicerat en vetenskaplig review-artikel om vindkraft och hälsorisker. De har analyserat närmare 200 vetenskapliga artiklar med så kallade Bradford Hill-kriterier för orsakssamband mellan omgivningsfaktorer och sjukdom. Metoden har använts länge och har bland annat visat samband mellan asbest och cancer, rökning och cancer samt alkohol och hjärtkärlsjukdom. Analysen sammanfattar att industriell vindkraft kan på ett allvarligt sätt skada hälsan för boende i närheten. Många studier har som slutsats att mer forskning behövs.

Här listas några av de analyserade studierna:

1. En svensk studie från Sahlgrenska Akademin av Waye et al 2020 visade att en natts sömn i vindkraftsljud hade signifikant negativ effekt på sömnen.

2. En studie av Chiu et al 2021 visade att lågfrekvent vindkraftsbuller i hemmet med volymen 30-43dB gav ökat stresspåslag.

3. En studie av Weichenberger et al 2017 visade att infraljud kan orsaka förändringar i hjärnans aktivitet när det gäller hörsel och områden för känslomässig kontroll och inte viljestyrd kontroll (hjärta, lungor, blodtryck, tarmar osv).

Sverige bör mäta även lågfrekvent buller

Enligt dagens regelverk är kravet för buller 40dBA i medelvärde med felmarginal +/-4dBA från industriell vindkraft vid närliggande bostäder. Buller orsakat av vindkraft är dock en komplex fråga av flera anledningar:

• För tillståndsprocessen använder projektörer datasimuleringar som är baserade på tidigare ljudmätningar från äldre och förhållandevis små verk.

• Vid ljudmätningar i Sverige används en gammal mätmetod, dBA, som filtrerar bort infraljud (<20 Hz) och lågfrekvent ljud (20-200Hz). Det finns modernare mätmetoder, dBZ/dBL, som mäter alla typer av ljudvågor och dessa rekommenderas vid mätning av omgivningsbuller.

• Vindkraftsbuller är till sin natur svischande/pulserande, vilket gör att ljudet varierar i styrka med frekvens av en sekund. Fenomenet kallas för amplitudmodulation och ökar både störningsupplevelsen och hörbarheten. Idag vet man att amplitudmodulationen i vindkraftsbuller är kraftigare under vintern och under natten eller tidig morgon.

• Det är ägaren av vindkraftsindustrin som ansvarar för kontroller och ljudmätningar under drift. Länsstyrelsen är ansvarig i tillståndsprocessen men det görs inga oberoende kontrollmätningar.

• Det aktuella bullerkravet 40 (+/- 4)dBA är ett medelvärde och i praktiken accepteras det betydligt högre bullernivåer i perioder.

• Vindkraftverk som byggs och planeras att byggas är allt större. För 10 år sedan var höjden under 150 meter och rotordiametern upp till 100 meter. Spridning av buller ökar för högre verk och lågfrekvent- samt infraljud ökar vid större rotordiameter. Dagens industriella vindkraftverk är oprövade i sin storlek med höjder på 300 meter och rotordiametrar på 200 meter.

• Bostadshusen på landsbygden är i regel trähus. Träkonstruktionen isolerar inte mot lågfrekvent buller utan kan i värsta fall fungera som resonanslåda som förstärker bullret inomhus.

Skadestånd på grund av hälsoproblem

Idag finns det vetenskapligt belägg på att de vindkraftsindustrier som finns byggda har negativa hälsoeffekter för vissa närboende. Vi vet att människor kan bli sjuka men bakomliggande mekanismer har inte klarlagts fullt ut. I Frankrike har på senare tid en dom i ett rättsfall resulterat i att ett vindkraftsbolag ska betala över en miljon kronor i skadestånd på grund av hälsoproblem.

Men vad hjälper pengar för förlorad hälsa? Enligt Naturvårdsverkets gränsvärden är det ok att 10 procent av närboende blir sjuka. Det är både barn, vuxna, gravida och äldre som drabbas. Effekter av de betydligt större verken som planeras kan anses vara oprövade experiment. Mer forskning behövs, och en bra början skulle vara att även mäta lågfrekvent ljud och infraljud som alstras av de befintliga industriella vindkraftsanläggningarna.

Försiktighetsprincipen finns för att skydda människors hälsa och i nuläget vet vi att vindkraft orsakar ohälsa för vissa av de närboende. Det behövs politiska beslut för att stoppa industriell vindkraft för det kan knappast vara ok att tusentals människors hälsa sätts på spel. Mer forskning behövs för att kartlägga orsakssamband och tillräcklig säkerhetsavstånd. Även vindkraftens avigsidor behöver debatteras.

Ulla Heine
legitimerad läkare och medlem i hälsogruppen i föreningen Rättvisa Vindar Norra Östergötland, RVNO

“En skuld på 100 miljarder till svenska småhusägare”

Det här är en sammanfattning av de senaste veckornas debatt i Folkbladet, mellan Svensk Vindenergis vd Daniel Badman och RVNO:s Göran Linder och Hans Kindstrand.

I en debattartikel från den 2 februari menade Svensk Vindenergis vd Daniel Badman att alltför många vindkraftsprojekt stoppas av kommunerna genom det kommunala vetot. Med hänvisning till att en ökad andel vindkraftsel motverkar höjda energipriser och behövs för att möta framtida elbehov inte minst inom industrin. Han anser att oron hos den lokala befolkningen som drabbas av vindkraft ska respekteras men att påverkan ”generellt är mycket liten”.

På detta svarade Göran Linder och Hans Kindstrand från RVNO i en artikel i tidningen den 11 februari. Och menade att tanken om ännu mer icke-planerbar el i systemet som lösning på de höga elpriserna är absurd.

Göran Linder och Hans Kindstrand menar också att den kunskap Svensk Vindenergi lutar sig emot, i form av bland annat en studie gjord av Sweco, inte håller måttet och skriver: ”Sweco som Svensk Vindenergi anlitat för uppgiften är ett konsultföretag som bland annat projekterar Holmens vindkraftsprojekt i norra Östergötland.”

En annan studie som vindkraftsindustrin ofta hänvisar till togs fram av konsultföretaget ÅF för några år sedan på uppdrag av Svensk Vindenergi, och handlar om påverkan på fastighetsvärden. Om den skriver Göran Linder och Hans Kindstrand:

”ÅF-studien har fram tills nu legat till grund för vindindustrins påstående att en vindkraftsetablering inte påverkar värdet på näraliggande fastigheter. Ett påstående som godtagits av myndigheter och domstolar. När det nu i en seriös vetenskaplig studie visar sig att en vindkraftsetablerings värdepåverkan på näraliggande fastigheter kan uppgå till miljonbelopp, kunskap som grundas på vetenskaplig forskning, är det kunskap som Svensk Vindindustri inte vill kännas vid.”.

På den artikeln svarade Daniel Badman i Folkbladet den 25 februari och menade att RVNO skapat en oro man nu själva använder som argument. Han ifrågasätter också KTH-studien som kom i juni 2021 och som fastslog ett samband mellan vindkraft och sänkta fastighetsvärden.

I gårdagens Folkbladet svarade Göran Linder och Hans Kinstrand på artikeln och skrev bland annat:

”Att Svensk Vindenergi försöker bagatellisera resultatet av seriös forskning som talar mot deras intressen är väl i och för sig väntat. Att Naturvårdsverket och ansvariga myndigheter söker bortförklaringar är kanske inte heller så märkligt. Om KTH-studien återger ”sanningen” och det finns ingen svensk vetenskaplig studie som talar emot, har vindindustrin en skuld till svenska småhusägare om i vart fall 100 miljarder.”.