Hur extremt är motståndet mot vindkraft?

Det här är en debattartikel skriven av RVNO och publicerad i NT 2021-12-20, som svar på Lorentz Tovatts och Agneta Niklassons artikel i samma tidning.

Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson skriver i en debattartikel om vindkraftens ekonomi och om Moderaternas ”extrema motstånd” mot vindkraft. Men nämner inte att det i samtliga fall där kommuner säger nej till vindkraft sker genom politiska majoriteter. Och inte heller att Miljöpartiet många gånger ingår i de majoriteterna.

Som exempel på det moderata motståndet listar Lorentz Tovatt (i en debattartikel i Aftonbladet) ett antal större vindkraftsprojekt. Bland annat i Stömne, men där var Miljöpartiet det första partiet i kommunen att säga nej, med hänvisning bland annat till den biologiska mångfalden och till närliggande områden med höga naturvärden. I ett annat exempel, Munkedal, röstade Miljöpartiet nyligen tillsammans med en majoritet i fullmäktige för ett kommunalt veto mot etableringen Skottfjället och i Finspång kom beskedet härom veckan att man tillsammans med alla partier utom Vänsterpartiet ställer sig negativa till Holmens storskaliga etablering i kommunen. En större granskning av kommuners vetobeslut som gjorts av Smedjans Tobias Samuelsson visar att Miljöpartiet även sagt nej i bland annat Jönköping, Uppvidinge, Filipstad, Uddevalla, Sollefteå och Kinda.

Så vari ligger det extrema? Precis som Moderaterna och många andra har Miljöpartiet på lokal nivå vågat problematisera den industriella vindkraften. Utifrån påverkan på människors hälsa och boendemiljö, biologisk mångfald, bevarande av skog och natur, friluftsliv, en levande landsbygd och demokrati och självbestämmanderätt. Man har lyssnat, lärt, tänkt, tagit i beaktan den oprövade storskaligheten som präglar många av projekten och anammat försiktighetsprincipen.

Helhetsbilden kring både hållbarhet och ekonomi för vindkraft är en helt annan än den Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill måla upp. Den väderberoende vindkraften behöver alltid balanseras upp av andra kraftslag, ofta fossila. Den kräver ett kraftigt utbyggt nät som även det tar stora icke-förnybara resurser i anspråk. Verkens korta livslängd är ytterligare en faktor som försämrar både ekonomi och miljö. Genom politiska beslut har vindkraften också getts förtur i energisystemet vilket påverkat lönsamheten för både kärnkraft och vattenkraft negativt.

Det som idag främst bär vindkraften ekonomiskt är i stället det finansiella affärsupplägg som ligger bakom många storskaliga etableringar. Där ett projekt fungerar som en handelsvara på den internationella storkapitalmarknaden och elen säljs i förväg till ett fast pris, ofta till utlandet. Och med anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft som ska betalas av konsumenterna är det inte konstigt att det vid en första anblick kan se billigt ut. Sänkta fastighetsvärden i vindkraftens spår är ett annat exempel. Någon annan ska ta notan.

Oavsett hur mycket vindkraft som byggs kommer den aldrig att kunna vara den universallösning som Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill få det till. På systemnivå fungerar det helt enkelt inte, det blir dyrt och leder till mer utsläpp samtidigt som elpriserna skenar och naturvärden och människors livsmiljö förstörs.

För både boende och de politiker som företräder dem blir det här uppenbart att dogmatism och avsaknad av konsekvensanalys ofta präglar debatten. Kanske är det därför som både moderater, miljöpartister och andra politiker på kommunal nivå nu uttrycker sitt motstånd mot storskalig vindkraft?

Frågan om vår framtida energiförsörjning är stor och komplex. Den kräver ett helhetsgrepp utifrån noggrann analys av behov och tillgängliga systemlösningar, utan fastlåsning vid ett energislag som med framgång marknadsförts som ”grönt” och ”hållbart” av starka krafter med ekonomiska intressen i vindindustrin men som knappast tål närmare granskning varje sig det gäller koldioxidutsläpp, fossil backup-kraft, långsiktig miljöpåverkan eller lönsamhet utan subventioner eller förtur i energisystemet.

Per-Olov Strandberg, Catharina Roos och Alice Lewy
Rättvisa vindar norra Östergötland

Debattartikeln i NT.

Det finns många skäl att säga nej

”Jag hoppas att framtida debatt kring vindkraft i vår kommun blir mer saklig” avslutar Affe Gustafsson sin debattartikel. Det hoppas vi också.

Här svarar RVNO på Affe Gustafssons debattartikel ”Säg ja till vindkraft i Kolmården” som publicerades i NT den 2 juni. RVNO:s svar finns publicerat i dagens NT.

Kan vi vara överens om att miljöbalkens ska tillämpas så att människors hälsa och miljön skyddas mot miljöskador? Kan vi vara överens om att miljöbalkens försiktighetsprincip gäller? Kanske kan vi till och med kan vara överens om miljöbalkens krav, att miljöfarlig verksamhet ska lokaliseras så att minsta möjliga skada åstadkoms.

” Det finns forskning som visar att de flesta människor som hör det tillåtna ljudet från vindkraftverken, inte anser sig störda” säger Gustafsson.

Hur är det med buller? Naturvårdsverkets riktlinjer för att beräkna buller överensstämmer inte med WHO:s rekommendationer. Varför ska lågfrekvent buller och infraljud filtreras bort här i Sverige? Labbråttor som utsatts för infraljud har drabbats av hjärnskador. Personer som i sömnstudio utsatts för vindkraftsbuller har sämre sömn och kortare perioder av drömsömn. Infraljud kan man inte höra – bara uppleva. Hur var det t ex med radon? Hur många upplevde sig störda av radon innan man började mäta?

Huspriserna då? ”Forskningsprojektet Vindval” är en studie som konsultföretaget Ångpanneföreningen gjorde för drygt 10 år sedan och som huvudsakligen bekostades av vindindustrin. Det ”forskningsprojektet” är en partsinlaga. 

”Det blir fler skogsvägar, som kan användas av de som vill besöka naturen där djur och växter lever som vanligt” säger Gustafsson. Vi kallar inte tillfartsvägar med avröjda vägkanter som är 60 meter breda för ”skogsvägar”, vi kallar stora kalavverkade, plansprängda, avjämnade och hårdgjorda områden, för industriområden. Den som vill besöka naturen kommer inte att söka sig hit. 

Vi anser inte att vindkraft passar överallt. Vi anser inte att Norrköping och Finspång måste satsa på vindkraft på platser där vindkraften äventyrar människors hälsa, överför stora värden från enskilda fastighetsägare till Holmen, fördärvar naturområden som behövs för rekreation och friluftsliv. Vi anser inte att vindkraften okontrollerat ska få sprida nanopartiklar med bisfenol A i vår omgivning. Det här är ståndpunkter som har stöd i miljöbalken. Såvitt vi förstår förespråkar Gustafsson en helt annan ordning.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Catharina Roos, vice ordförande RVNO

Artikeln i NT (premium)

Omöjligt att bygga vindkraft och göra alla nöjda

Motstående intressen. Men vad är egentligen ett ”önskemål” i Holmens värld? Illustration: Shutterstock

Debattartikel från RVNO, publicerad i NT den 3 april 2021:

Holmens vindkraftsplaner bygger på förutsättningen att motstående intressen inte utgör något hinder för en vindkraftsetablering i en tätortsnära tättbefolkad landsbygd.

Det finns idag stor erfarenhet av hur en vindindustri påverkar sitt närområde. Vad är det då för önskemål som det är så svårt för Holmen att anpassa sig till?

Till en början är ordet önskemål fel använt. Det handlar om att boendes rimliga krav på god närmiljö skall tillgodoses. Det handlar om god hälsa.  Det handlar om fastighetsvärden som Holmen tillgodogör sig på boendes bekostnad. Det handlar om natur som skövlas. Det handlar om buller – och inte det verkliga buller som hörs när industrin är på plats – utan om buller som på förhand simuleras enligt normer som inte ens är internationellt gångbara. 

Holmen påstår sig ha använt de kommunala översiktsplanerna när man valt ut två områden i Finspång. Kommunfullmäktige i Finspång antog för några veckor sedan en ny översiktsplan – ÖP 2020. Den har föregåtts av flera års förberedelser. Finspångs översiktsplan 2020 ger inget utrymme för någon vindindustri på föreslagna platser. I den process som föregått Finspångs översiktsplan 2020 har Holmen inte påtalat några planer på två zoner för vindindustri i kommunen. Att både bygga vindkraft och tillgodose rimliga krav från närboende är inte svårt – det är omöjligt.

Det är svårt att både bygga vindkraft och anpassa sig till alla önskemål, som företrädare för Holmen uttrycker saken, underförstått att en del önskemål inte kan tillgodoses.

Göran Linder, styrelseledamot RVNO

Läs artikeln på NT:s webb