RVNO:s hälsogrupp berättar om sitt arbete och om projektet “Människan i centrum”

Under våren har Ulla Heine och de andra i RVNO:s hälsogrupp samlat berättelser från människor runt om i Sverige som bor nära vindkraft och påverkas av den.

Med filmberättelserna Människan i centrum vill RVNO ge en röst åt alla som bor nära och påverkas av storskalig vindkraft. Här berättar Ulla Heine om arbetet i RVNO:s hälsogrupp, om inspelningarna och om kunskapsläget kring hälsofrågor kopplade till vindkraft.

Under våren har Ulla Heine, Anna Doggsen, Agneta Lundén och Yvonne Lindberg, som utgör RVNO:s hälsogrupp, samlat in röster från människor runt om i Sverige som påverkats av att bo nära vindkraft. I den här videon berättar Ulla Heine, läkare med specialisering på allmänmedicin och psykiatri, om hälsogruppens arbete och om projektet.

– Vi har blivit förvånade av bristen på forskning samtidigt som många människor vittnar om att de får sämre hälsa. Till exempel när det gäller det lågfrekventa ljudet och infraljud har man från myndighetshåll inte satt några gränser och ljudet behöver inte mätas för att få tillstånd att bygga vindkraft, säger hon.

Ett liv nära vindkraft, del 2: Elisabeth

Elisabeth Norman i Eret i södra Dalarna, har sedan 2012 levt med vindkraft nära sitt hem och påverkats på flera sätt.

RVNO presenterar här den andra videon i serien med människor runtom i Sverige som berättar om hur det är att leva och bo med storskalig vindkraft i sin närhet. Den här gången är det Elisabeth Norman i Eret utanför Garpenberg i Dalarna som berättar. Se hela videon på Youtube.

Elisabeth Norman har haft vindkraftverk i sin närhet sedan 2012. Det handlar om totalt sju verk, där det närmaste står 920 meter från hennes hus.

Hon berättar om stora problem med buller och att hon sommartid när hon vistas i trädgården och det blåser sydliga vindar, är hänvisad till den sida om huset där ljudet är mest uthärdligt. Hon beskriver det som pulserande och som när ett flygplan startar och landar. Vintertid förstärks ljudet av nedisning av rotorbladen.

– Då lät det fruktansvärt och då började folk som bor i närheten av de här sju verken att reagera, berättar hon i videon.

Elisabeth Norman berättar också om bland annat störd sömn, förhöjd puls, lågfrekvent buller som känns i magen och bröstet, blixtrande ljus och svepskuggor.

Nu planeras ytterligare 27 vindkraftverk i området, med en höjd av 280 meter.

– Det skulle innebära att vi som bor här blir helt inringade av vindkraftverk och då skulle det inte gå att bo kvar. Vi är ju inte så många som bor här och kan protestera. Det är ju en hel del nya familjer som flyttat hit, bland annat för att de vill ha närhet till naturen. Om de nya verken kommer upp kommer de familjerna flytta härifrån, säger hon.

Ny forskning: Infraljud påverkar hjärtat negativt

Höga nivåer av det ohörbara infraljudet fungerar som en störsändare mot hjärtmuskeln och hjärtats eget elsystem. Den nya kunskapen måste tas i beaktan vid all framtida vindkraftsutbyggnad, menar läkare.

Höga nivåer av infraljud påverkar hjärtfunktionen negativt. Det visar ny forskning från bland annat universitetssjukhuset i Mainz i Tyskland. Dagens mätmetoder av vindkraftsljud är otillräckliga, hänsyn måste tas också till det lågfrekventa ljudet. Det menar flera svenska läkare i en debattartikel i UNT.

Kunskapen om negativa hälsoeffekter orsakade av ljud från vindkraftverk ser helt annorlunda ut idag jämfört med för ett par år sedan. Forskare vid universitetssjukhuset Johannes Gutenberg i Mainz i Tyskland har kunnat påvisa att hög nivå av infraljud påverkar hjärtfunktionen negativt. Ett antal oberoende undersökningar runtom i världen visar på liknande resultat. Det tyska forskarlaget presenterar också rekommendationer för hur höga exponeringsnivåer som kan anses vara acceptabla.

Resultaten bör beaktas i miljölagstiftningen

Höga nivåer av det ohörbara infraljudet kan sägas fungera som en störsändare mot hjärtmuskeln och hjärtats eget elsystem. Ur ett folkhälsoperspektiv bör nuvarande mätmetoder revideras, så att hänsyn tas även till detta ljud. Det skriver bland andra Göran Holm, professor i hjärtmedicin, och Leif Lyttkens, docent och tidigare överläkare i audiologi, i en debattartikel i UNT den 14 april:

”Det duger inte att hänvisa till okunskap när utövad verksamhet visar sig vara hälsovådlig vid exempelvis ljudstörning, i all synnerhet om förhållandet är väl känt och publicerat”, skriver man bland annat.

Folkhälsa eller storskalig vindkraft?

Artikelförfattarna menar att man nu bör pausa all vidare utbyggnad och tillståndsgivning av vindkraft i Sverige, tills ett nytt regelverk finns på plats där man beaktar de olika ljudtypernas inverkan på folkhälsan.

”Folkhälsoperspektivet bör avgöra och vi kan se skadeståndskrav aktualiseras av drabbade närboende, när drift sker som överskrider gränsvärdena. Det bör vara en angelägen uppgift för berörda kommuner, att på lämpligt sätt stödja sina drabbade invånare i sådana ersättningsprocesser”, skriver debattörerna.

Hela debattartikeln på Föreningen Svenskt Landskapsskydds hemsida
Den medicinska studien från universitetet i Mainz
Läkaren Ulla Heines debattartikel om infraljud, även publicerad i NT