Region Östergötland satsar på naturen som besöksmål

I ett långsiktigt projekt satsar Region Östergötland nu på att koppla ihop friluftsliv med besöksnäringen längs Östgötaleden.

Intresset för att vistas i skog och mark är större än någonsin i Östergötland. Och det väntas inte minska. Region Östergötland gör nu en satsning på att identifiera önskemålen hos besökarna och underlätta för lokala entrepenörer och offentliga aktörer att tillgodose dessa.

Med sitt vackra landskap, stora skogar och många sjöar har de norra delarna av Östergötland blivit ett attraktivt besöksmål för de som vill uppleva naturen på olika sätt.

För att matcha besökarnas önskemål med upplevelser, boende, mat, faciliteter och infrastruktur har Region Östergötland genomfört en satsning på att ge entrepenörer och offentliga aktörer större kunskap om behoven hos de som besöker regionens naturområden längs den 153 mil långa Östgötaleden.

– Det handlar om att docka friluftslivet med besöksnäringen, säger Anne Hederén, strateg på Region Östergötland, till NT:s magasin Affärsliv.

Många av dagens natur- och friluftsbesökare efterfrågar en kombination av naturupplevelser, bekvämlighet och lyxig guldkant. Till exempel genom vandring eller cykling i kombination med bed & breakfast och middag på restaurang.

Ett område som haft rekordmånga besökare på senare tid är Sörsjön norr om Åby. Hit kommer besökare inte bara från Sverige utan också från länder som Tyskland, Belgien och Holland. Bland aktiviteterna som ökat i popularitet i området är mountainbike-cykling.

– Många vill ha färdiga paket inklusive en vandringsupplevelse med inslag av det som är genuint för platsen i form av natur- och kulturmiljöer, säger Anne Hederén till Affärsliv.

Vindkraften får människor att lämna sina hem

RVNO:s hälsogrupp är (från vänster): Ulla Heine, Agneta Lundén, Anna Doggsen och Yvonne Lindberg. Foto: RVNO

I den här debattartikeln, som publicerats bland annat i Folkbladet, beskriver hälsogruppen inom RVNO hur storskalig vindkraft påverkar livet och hälsan hos de som tvingas bo i närheten.

Debattartikel från hälsogruppen i RVNO

Vi är fyra yrkeskvinnor med mångårig och bred praktisk kunskap om hälso- och sjukvård, stresshantering och psykisk ohälsa hos vuxna och ungdomar. Tillsammans är vi Hälsogruppen i föreningen Rättvisa Vindar Norra Östergötland.  Vi genomför undersökningen ”Människan i centrum” genom att intervjua människor som är närboende till vindkraftsindustrier. Det finns många människor som påverkas negativt av boende i närhet av vindkraft och deras berättelser behöver bli hörda. De är medmänniskor som behöver vårt solidariska stöd. 

Liknar symptomen hos svårt traumatiserade

För oss som genomför undersökningen har det varit smärtsamt att höra hur livsvillkoren raseras för många människor. Föräldrar till små barn är förtvivlade över att tvingas utsätta sina barn för en sådan livsmiljö. Barnen med sitt känsliga nervsystem under utveckling verkar vara mer utsatta. De intervjuade berättar om stark kronisk stress, utmattning, sömnstörningar och vanmakt. Det påminner om vad vi är vana att möta hos människor som är svårt traumatiserade eller lever under pågående hot, till exempel en misshandelsrelation.

– Jag kan inte tillåta mig att känna varje dag hur jag mår. Jag som varit en glad och utåtriktad kvinna är numera en person med stor sorg i hjärtat, berättar Barbro från Uppvidinge i Småland.

Går inte att komma undan ljudet och vibrationerna

Stressen börjar inte när vindkraften står på plats färdigbyggd utan för många redan flera år tidigare under tillståndsprocessen. Vissa vill flytta men kan inte göra det då deras hem inte går att sälja. Ingen vill flytta till ett industriområde på landet.

– Vi störs av buller beroende på väder och vindriktning. På kvällen får man lägga sig på kudden som vibrerar och det blir jättesvårt att sova. Jag vill flytta härifrån på grund av vindkraft trots att det här är vårt paradis på jorden, berättar Anna från Gislaved.

Vindkraftsindustrier har fram tills nu i regel byggts i glest befolkad landsbygd och det är svårt att få statistiskt säkerställda data om mekanismer av orsakssamband. Forskargruppen (Carmen M. Krogh et al.) i Kanada, Ontario, har studerad varför människor som bor i närheten av ett vindkraftsområde lämnar sina hem. I den aktuella forskningen har närboende definierats som boende inom ett avstånd av 10 kilometer till ett område med vindkraftsindustri.

Sömnsvårigheter och ökad stress är återkommande problem. Även symtom på yrsel, huvudvärk, högt blodtryck, tryck över bröstet och en känsla att vara under hot är tydliga. Det går inte att komma undan ljudet och vibrationerna, vilket leder till att de drabbade blir tvungna att lämna sina hem ”för att överleva”. Människor blir överkörda av myndigheter, konsulter och företag. Det väcker ilska och vanmakt när lokalpolitiker och regeringen inte skyddar den enskilda människan. Ekonomin försämras i olika grader och leder i vissa fall till personlig konkurs. Besvikelsen över att inte få stöd från samhället är stor. Stressen påverkar även relationer inom familjen.

– Jag flyttade hit för att det var väldigt tyst och jag är ljudkänslig. Bullret stängs inte av nattetid. Och dagtid går jag med lurar i öronen för att skärma av. Om jag inte har turen att verken står still. Då är jag jätteglad. Då får jag den normala tystnaden, berättar Ellinor från Vetlanda.

Moderna vindkraftverk på 300 meter

Idag är det svårt för den stora majoriteten av människor att förstå innebörden av att bo nära en vindkraftsindustri. Många vet inte heller att de ”moderna” vindkraftverken är gigantiska med en höjd upp mot 300 meter och att vingarna sveper en area upp mot 35 hektar. Det är inga gulliga små gårdsverk denna text handlar om.

 Människor som är drabbade med problemen blir ensamma utan stöd. Processen tar flera år och när industrin väl är byggd är miljön förstörd för väldigt lång tid. De drabbade beskriver hur omöjligt det är att utkräva ansvar från vindkraftsbolag och myndigheter för skador och lidande som uppstått. 

Att leva under konstant stress och hot för sin livsmiljö är en välkänd riskfaktor från tidigare stressforskning och skapar ohälsa både fysiskt och psykiskt. Nu planeras storskalig vindkraft även i tättbefolkade områden och flera hundratusentals människor kommer att bli drabbade i snar framtid i Sverige. 

God livsmiljö är något vi alla värdesätter högt och Barnkonventionen finns där för att skydda våra barn!

Ulla Heine, leg läkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri
Anna Doggsen, kurator och lärare och psykologi
Agneta Lundén, leg barnmorska
Yvonne Lindberg, arbetande inom hälsa och friskvård

Lågfrekvent ljud påverkar hjärtfrekvensen

Variationerna i hjärtfrekvensen påverkas av lågfrekvent ljud. På sikt kan det leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

En nyligen genomförd studie i Taiwan, publicerad i tidskriften Nature, visar att lågfrekvent ljud från vindkraft påverkar de normala variationerna i hjärtfrekvensen.

Studien, som omfattade 30 friska personer boende inom 500 meter från vindkraftverk, syftade till att mäta om lågfrekvent ljud påverkar hjärtats normala frekvensvariationer, HRV (heart rate variability), och utvärdera det lågfrekventa ljudet i inomhusmiljöer jämfört med utomhus nära vindraft.

Resultatet visade på ett signifikant samband mellan lågfrekvent ljud och förändringar i HRV. På sikt kan sådana förändringar medföra en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.

Lågfrekvent ljud från vindkraft har i tidigare studier visat sig kopplat till bland annat sömnstörningar, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, yrsel och tinnitus.

I sina slutsatser menar forskarna att mer kunskap nu behövs kring hur lågfrekvent vindkraftsljud påverkar människors hälsa och att bestämmelserna måste ses över för hur nära boende vindkraft får etableras.

Läs hela studien på Nature.com