“Vindkraftens Eldoradoperiod är nu”

En massiv utbyggnad av vindkraft planeras till 2040. Foto: Shutterstock.

“När någonting passar rätt i tidsandan gäller särskilda spelregler och allt går för sig” skriver Expressens ledarkolumnist Peter Santesson i en krönika.

Just nu är vindkraften inne i den del av livscykeln där den ses som lösningen på allt. Efter det väntar baksmällan och omprövningen. Det skriver Peter Santesson i sin krönika.

Han jämför med den stora utbyggnaden av vattenkraft i Sverige på 50- och 60-talet. Idag skyddas de kvarvarande outbyggda älvarna och fokus ligger på att minska miljöpåverkan från befintliga kraftverk.

Just nu är det vindkraften som har sin Eldoradoperiod, skriver Santesson. Och för att nå regeringens mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 planeras en massiv utbyggnad. Som räkneexempel nämner han att det för de båda industriprojekten Hybrit och H2 Green Steel skulle krävas vindkraftverk på en yta lika stor som Blekinge län.

“Framtidsvisionen är så bisarr att det är svårt att tro att den kommer bli verklighet. Även den här entusiasmperioden kommer att ta slut.” skriver Peter Santesson.

Läs hela krönikan i Expressen

RVNO debatterar vindkraft i riksmedia

Frågan om den storskaliga vindkraftens negativa effekter debatteras allt flitigare. Och RVNO deltar på många fronter. Senast på Expressen Debatt, där Catharina Roos skriver om konsekvenserna av en industriell utbyggnad och får svar av miljöpartiets energipolitiska talesperson.

Den industriella utbyggnaden av vindkraft i Sverige ifrågasätts allt mer och kraven ökar på djupare konsekvensanalys, ansvar hos exploatörerna och hänsyn till människor som drabbas. RVNO deltar aktivt i debatten, bland annat genom att skriva tidningsartiklar.

Nyligen genom en debattserie i Folkbladet, mellan RVNO:s Göran Linder och Daniel Badmanvd för Svensk Vindenergi. Och senast på Expressen Debatt, där RVNO:s vice ordförande Catharina Roos skriver om den påverkan en industriell utbyggnad riskerar att få för både människor, natur, djur och besöksnäringen på landsbygden. Och får svar av miljöpartiets miljö- och energipolitiska talesperson Lorentz Tovatt.

RVNO:s kurs i “vindkraftsjuridik” senareläggs – studien från KTH förväntas ändra rättspraxis.

För boende medför en vindkraftsetablering stor påverkan och kan innebära rätt till ersättning för både personskada och ren förmögenhetsskada.

RVNO:s planerade kurs om “vindkraftsjuridik” kommer att senareläggas då behovet kanske är överspelat. Nedan följer en rapport och hälsning från Hans Kindstrand, drivande inom RVNO:s juridiska arbetsgrupp.


RVNO:s ordförande avslutade sommarsäsongen med en förutsägelse:
Holmens vindkraftsplaner i vårt närområde kommer aldrig att realiseras. Holmens projekt kommer att vältas över ända, inte av en anledning utan av flera samverkande.

Jag delar den övertygelsen. Jag har åtagit mig att verka inom den begränsade del som handlar om juridiken. I den delen har jag skrivit ett antal PM och några artiklar i tidskriften Advokaten. Jag har också under hösten planerat en kurs i ”vindkraftsjuridik” med betoning på miljöbalkens bestämmelser om skadestånd och inlösenskyldighet enligt MB 32 kap.

Den planerade kursen kommer att senareläggas. Anledningen är att det kanske inte finns något behov. I en nyligen publicerad studie har två forskare vid KTH klarlagt att en vindkraftsetablering medför en betydande värdepåverkan på näraliggande fastigheter. Studien är kvalitetssäkrad genom ett s k peer-reviewed förfarande.

För att uttrycka det enkelt – Anden är ur flaskan. Studien visar att en vindkraftsetablerings omgivningspåverkan inte är 3,5 km, som är nuvarande praxis. Värdepåverkan klingar av först efter 6 – 8 km. Det här har naturligtvis betydelse för vilka fastigheter som ingår i sakägarkretsen. Studien resulterar även i ett latent krav på ersättning för sakägare som lider en ”ren förmögenhetsskada” inom påverkansområdet. Enligt studien ligger den genomsnittliga värdenedgången runt 300 000 kronor per fastighet, med betydligt högre belopp, och möjlighet till krav på inlösen för fastigheter inom vindkraftverkens omedelbara närområde, som i studien satts till ca 2 km.

Sakägarkretsen har av Holmen i samrådet bestämts utifrån praxis 3,5 km, till ca 3 000 fastigheter. Den relevanta sakägarkretsen inom 8 km torde vara minst tre gånger större. Med ett genomsnittligt krav på ersättning för ”ren förmögenhetsskada” finns med andra ord ett latent skadeståndskrav från närboende om (9 000 * 300 000=) 2,7 miljarder om projektet genomförs. Jag tror inte att Holmen vill syna den handen.

I en rättsstat brukar man inte tillåta myndigheter och domstolar att tvångsvis överföra stora ekonomiska värden från ett rättssubjekt till ett annat. Vi får hoppas att Sverige upprätthåller den ordningen. Så står det i vart fall i vår grundlag – regeringsformen 2:15. Vi kanske inte ens behöver sätta oss vid spelbordet.

Med tillönskan om en fortsatt bra sommar!
Hans Kindstrand

Referens:
The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Sustainability 2021, 13, 6892 

Sustainability är en internationell, tvärvetenskaplig, vetenskaplig, peer-reviewed och open accessjournal över människors miljömässiga, kulturella, ekonomiska och sociala hållbarhet.
Författare är:
Hans Westlund Department of Urban Planning and Environment, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden;
Mats Wilhelmsson Department of Real Estate and Construction Management, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden