fbpx

Månad: december 2021

Publicerat

Kd i Norrköping följer inte partilinjen på riksnivå

I NT den 20 december skriver Eva-Britt Sjöberg att Kristdemokraterna i Norrköping förbehållslöst kommer att ställa sig positiva till Holmens vindkraftsetablering i Klintaberget. En linje som går tvärs emot partilinjen på riksnivå.

Det här är ett insändarsvar på den här debattartikeln i NT från 2021-12-20.

Kommunens roll är att ange om markanvändningen är rätt utifrån kommunens översiktsplaner. Så långt har Eva-Britt Sjöberg rätt. Tyvärr har hon inte läst och tagit till sig om de säkerhetsavstånd som anges i översiktsplanen utan sviker de som bor och verkar i eller i närheten av det planerade vindindustriområdet.

Som skäl till att lägga sig platt för Holmen anger Eva-Britt Sjöberg höga elpriser, och hon känner en tacksamhet gentemot Holmens vilja att bidra till ett ökat utbud av fossilfri elproduktion. Hade Eva-Britt Sjöberg varit lite mer påläst hade hon till exempel känt till att Holmen är ett av de företag som släpper ut mest koldioxid i Norrköpings kommun (NT den 11/12) med över 9000 ton koldioxid/år. Fossilfriheten för Norrköping skulle öka mer om Holmen investerade i åtgärder för att reducera sina koldioxidutsläpp än att investera i vindkraft. En sådan investering skulle dessutom ge effekt betydligt snabbare. Greenwashing brukar det kallas när man investerar i något som ser ut att göra verksamheten mer miljövänlig utan att för den delen göra någon egentlig nytta för verksamhetens miljöavtryck.

Hur påverkas då de höga elpriserna av nio vindkraftverk varav två står utanför prioriterat område? Ja, när det blåser så sjunker redan låga elenergipriser medan för kalla, vindstilla dagar, som den senaste veckan, får vi med Kristdemokraternas politik fortsatt räkna med höga elpriser. Vindkraften tränger undan investeringar i planerbar elproduktion som vi och, framförallt, basindustrin så väl behöver i södra Sverige (SKGS) .

Holmen är även en av Östergötlands absolut största förbrukare av el. Investerar Holmen sina pengar i Braviken istället för i vindkraft så är jag övertygad om att stora mängder el kan sparas i Bravikens produktionsprocess och Bravikens konkurrenskraft skulle samtidigt stärkas. En reducerad elenergiförbrukning är alltid mer miljövänlig än nya elproduktionsanläggningar.

Eva-Britt Sjöberg hade kunnat välja att inte späda på människors oro genom att stå upp för de kommunala beslut som fattats om säkerhetsavstånd till bostäder, vägar och platser där människor vistas. Hade hon valt att ställa krav på Holmen om energibesparingar och fossilfrihet så hade hon dessutom kunnat nå sitt mål om en ökad fossilfrihet i Norrköpings kommun. Istället väljer Eva-Britt Sjöberg att svika landsbygdsbefolkningen och skjuta över allt ansvar på Länsstyrelsen där beslutet kommer att tas först om flera år. Samtidigt som en av Norrköpings största utsläppskällor för koldioxid, Holmen, får fortsätta utan utsläppsminskningar. Jag hade förväntat mig betydligt mer av en ledande politiker i en stad av Norrköpings storlek.

Fredrik

Publicerat

Sverige bör mäta vindkraftsljud enligt WHO:s riktlinjer

Åke Kinnander refererar till en finsk studie från 2020 beställd av Finska Stadsrådet och genomförd av det tekniska institutet VTT om huruvida infraljud kan ha negativa hälsoeffekter för närboende.

Det här en artikel skriven av Ulla Heine, läkare och medlem i RVNO:s hälsogrupp. Publicerad i NT 2021-12-23. Artikeln är en replik på den här insändaren i NT från 2021-12-19

Första delen av studien var att göra långtidsmätningar av ljud inomhus i två hem ca 1,5 km avstånd från vindkraft. Verken i närheten av dessa hem har en effekt på 3 respektive 3,3 MW, en totalhöjd under 200 meter och en rotordiameter på 110-125 meter. Volymen var i genomsnitt 25 dB på de vanliga frekvenser för mänsklig hörsel och varierade mellan 20 och 100 dB för infraljud. Som jämförelse har det planerade vindkraftverken i Norrköping och Finspång en effekt på 7-11 MW, en totalhöjd på 290 meter och en rotordiameter på 180-210 meter. Från vindkraftverk alstras infraljud när rotorbladet passerar tornet och ju större diametern är vid vingspetsarna desto mer infraljud.

Infraljud är lågfrekvent ljud med frekvens under 20 Hz som är hörbart för det mänskliga örat på mycket höga volymer och kan upplevas som vibrationer trots att man inte hör ljudet. Det som är speciellt med infraljud alstrad av vindkraft är att det har pulserande kvalité vilket inte är fallet när infraljud alstras av stadstrafik. Idag mäts inte infraljud i Sverige vid vindkraftsetableringar utan man använder en gammal mätmetod, dBA, som filtrerar bort infraljud. Detta trots att WHO:s riktlinjer om buller rekommenderar modernare mätmetoder dBZ/dBL. Därför saknas mätningar i Sverige och följaktligen vet vi inte hur mycket infraljud närboende människor utsätts för.

En studie av Weichenberger et al 2017 visade att infraljud från vindkraft kan påverka flera hjärnområden bland annat hörsel, känsloreglering och så det autonoma nervsystemet, som styr hjärta, lungor och andra inre organ. Långtidsstudier av dessa effekter saknas. Det vanligaste besväret människor rapporterar är sömnstörningar. 

En studie från Sahlgrenska Akademin av Weye et al 2020 visade att en natts sömn i vindkraftsljud hade signifikant negativ effekt på sömnen. En studie av Chiu et al 2021 visade att bli utsatt i hemmet på lågfrekvend ljud (frekvens 20-200Hz) från vindkraft med volymen 30-43dB ökade stresspåslaget. Dumbrille et al 2021 har gjort en omfattande studie om orsakssamband mellan negativa hälsoeffekter av industriell vindkraft med genomgång av de vedertagna kriterierna, så kallade Bredford Hill-kriterier, vid bedömning av omgivningsfaktorer. Data visar att bli utsatt för vindkraft kan orsaka negativa hälsoeffekter. 

Med samma metod har man kommit fram till att asbest och radon är farliga för hälsan. För jämförelse vet vi idag att rökning kan orsaka lungcancer samtidigt som alla rökare inte får sjukdomen.

Tillbaka till den finska studien som Åke Kinnander har analyserat i sin debattartikel. En del i studien handlade om ett experiment där testpersoner utsattes för infraljud under 5 till 10 minuter. Enligt författarna skulle förlängning av exponeringstiden lett till outhärdligt tröttsamma experiment. Syftet var att se om testpersoner kunde avgöra om infraljudet var på eller av och om man kunde mäta stressreaktion hos dem. 

Gruppen var liten, med 26 personer, varav 11 personer hade symtom kopplade till vindkraftexponering och resterande 15 personer var symtomfria. 

Ur medicinsk synvinkel är det inte relevant att undersöka en så kort exponering för infraljud om man önskar få svar på eventuella negativa hälsoeffekter på grund av till exempel en fysiologisk stressreaktion. Det är inte heller intressant att veta om personerna kunde avgöra om infraljudet var av eller på. 

I verkligheten innebär exponering för industriell vindkraft i boendemiljön att den finns där 24/7/365. Vi har indikationer på att de vindkraftsindustrier som finns byggda idag kan ha negativa hälsoeffekter för närboende även om mycket mer forskning behövs. Effekter av de större verken som planeras vet vi ännu mindre om. En bra början skulle vara att börja mäta även infraljud alstrat av industriella vindkraftsanläggningar enligt WHO:s riktlinjer.

Ulla Heine, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri, hälsogruppen i föreningen Rättvisa vindar norra Östergötland

Publicerat

Hur extremt är motståndet mot vindkraft?

Det här är en debattartikel skriven av RVNO och publicerad i NT 2021-12-20, som svar på Lorentz Tovatts och Agneta Niklassons artikel i samma tidning.

Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson skriver i en debattartikel om vindkraftens ekonomi och om Moderaternas ”extrema motstånd” mot vindkraft. Men nämner inte att det i samtliga fall där kommuner säger nej till vindkraft sker genom politiska majoriteter. Och inte heller att Miljöpartiet många gånger ingår i de majoriteterna.

Som exempel på det moderata motståndet listar Lorentz Tovatt (i en debattartikel i Aftonbladet) ett antal större vindkraftsprojekt. Bland annat i Stömne, men där var Miljöpartiet det första partiet i kommunen att säga nej, med hänvisning bland annat till den biologiska mångfalden och till närliggande områden med höga naturvärden. I ett annat exempel, Munkedal, röstade Miljöpartiet nyligen tillsammans med en majoritet i fullmäktige för ett kommunalt veto mot etableringen Skottfjället och i Finspång kom beskedet härom veckan att man tillsammans med alla partier utom Vänsterpartiet ställer sig negativa till Holmens storskaliga etablering i kommunen. En större granskning av kommuners vetobeslut som gjorts av Smedjans Tobias Samuelsson visar att Miljöpartiet även sagt nej i bland annat Jönköping, Uppvidinge, Filipstad, Uddevalla, Sollefteå och Kinda.

Så vari ligger det extrema? Precis som Moderaterna och många andra har Miljöpartiet på lokal nivå vågat problematisera den industriella vindkraften. Utifrån påverkan på människors hälsa och boendemiljö, biologisk mångfald, bevarande av skog och natur, friluftsliv, en levande landsbygd och demokrati och självbestämmanderätt. Man har lyssnat, lärt, tänkt, tagit i beaktan den oprövade storskaligheten som präglar många av projekten och anammat försiktighetsprincipen.

Helhetsbilden kring både hållbarhet och ekonomi för vindkraft är en helt annan än den Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill måla upp. Den väderberoende vindkraften behöver alltid balanseras upp av andra kraftslag, ofta fossila. Den kräver ett kraftigt utbyggt nät som även det tar stora icke-förnybara resurser i anspråk. Verkens korta livslängd är ytterligare en faktor som försämrar både ekonomi och miljö. Genom politiska beslut har vindkraften också getts förtur i energisystemet vilket påverkat lönsamheten för både kärnkraft och vattenkraft negativt.

Det som idag främst bär vindkraften ekonomiskt är i stället det finansiella affärsupplägg som ligger bakom många storskaliga etableringar. Där ett projekt fungerar som en handelsvara på den internationella storkapitalmarknaden och elen säljs i förväg till ett fast pris, ofta till utlandet. Och med anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft som ska betalas av konsumenterna är det inte konstigt att det vid en första anblick kan se billigt ut. Sänkta fastighetsvärden i vindkraftens spår är ett annat exempel. Någon annan ska ta notan.

Oavsett hur mycket vindkraft som byggs kommer den aldrig att kunna vara den universallösning som Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill få det till. På systemnivå fungerar det helt enkelt inte, det blir dyrt och leder till mer utsläpp samtidigt som elpriserna skenar och naturvärden och människors livsmiljö förstörs.

För både boende och de politiker som företräder dem blir det här uppenbart att dogmatism och avsaknad av konsekvensanalys ofta präglar debatten. Kanske är det därför som både moderater, miljöpartister och andra politiker på kommunal nivå nu uttrycker sitt motstånd mot storskalig vindkraft?

Frågan om vår framtida energiförsörjning är stor och komplex. Den kräver ett helhetsgrepp utifrån noggrann analys av behov och tillgängliga systemlösningar, utan fastlåsning vid ett energislag som med framgång marknadsförts som ”grönt” och ”hållbart” av starka krafter med ekonomiska intressen i vindindustrin men som knappast tål närmare granskning varje sig det gäller koldioxidutsläpp, fossil backup-kraft, långsiktig miljöpåverkan eller lönsamhet utan subventioner eller förtur i energisystemet.

Per-Olov Strandberg, Catharina Roos och Alice Lewy
Rättvisa vindar norra Östergötland

Debattartikeln i NT.