RVNO:s kurs i “vindkraftsjuridik” senareläggs – studien från KTH förväntas ändra rättspraxis.

För boende medför en vindkraftsetablering stor påverkan och kan innebära rätt till ersättning för både personskada och ren förmögenhetsskada.

RVNO:s planerade kurs om “vindkraftsjuridik” kommer att senareläggas då behovet kanske är överspelat. Nedan följer en rapport och hälsning från Hans Kindstrand, drivande inom RVNO:s juridiska arbetsgrupp.


RVNO:s ordförande avslutade sommarsäsongen med en förutsägelse:
Holmens vindkraftsplaner i vårt närområde kommer aldrig att realiseras. Holmens projekt kommer att vältas över ända, inte av en anledning utan av flera samverkande.

Jag delar den övertygelsen. Jag har åtagit mig att verka inom den begränsade del som handlar om juridiken. I den delen har jag skrivit ett antal PM och några artiklar i tidskriften Advokaten. Jag har också under hösten planerat en kurs i ”vindkraftsjuridik” med betoning på miljöbalkens bestämmelser om skadestånd och inlösenskyldighet enligt MB 32 kap.

Den planerade kursen kommer att senareläggas. Anledningen är att det kanske inte finns något behov. I en nyligen publicerad studie har två forskare vid KTH klarlagt att en vindkraftsetablering medför en betydande värdepåverkan på näraliggande fastigheter. Studien är kvalitetssäkrad genom ett s k peer-reviewed förfarande.

För att uttrycka det enkelt – Anden är ur flaskan. Studien visar att en vindkraftsetablerings omgivningspåverkan inte är 3,5 km, som är nuvarande praxis. Värdepåverkan klingar av först efter 6 – 8 km. Det här har naturligtvis betydelse för vilka fastigheter som ingår i sakägarkretsen. Studien resulterar även i ett latent krav på ersättning för sakägare som lider en ”ren förmögenhetsskada” inom påverkansområdet. Enligt studien ligger den genomsnittliga värdenedgången runt 300 000 kronor per fastighet, med betydligt högre belopp, och möjlighet till krav på inlösen för fastigheter inom vindkraftverkens omedelbara närområde, som i studien satts till ca 2 km.

Sakägarkretsen har av Holmen i samrådet bestämts utifrån praxis 3,5 km, till ca 3 000 fastigheter. Den relevanta sakägarkretsen inom 8 km torde vara minst tre gånger större. Med ett genomsnittligt krav på ersättning för ”ren förmögenhetsskada” finns med andra ord ett latent skadeståndskrav från närboende om (9 000 * 300 000=) 2,7 miljarder om projektet genomförs. Jag tror inte att Holmen vill syna den handen.

I en rättsstat brukar man inte tillåta myndigheter och domstolar att tvångsvis överföra stora ekonomiska värden från ett rättssubjekt till ett annat. Vi får hoppas att Sverige upprätthåller den ordningen. Så står det i vart fall i vår grundlag – regeringsformen 2:15. Vi kanske inte ens behöver sätta oss vid spelbordet.

Med tillönskan om en fortsatt bra sommar!
Hans Kindstrand

Referens:
The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Sustainability 2021, 13, 6892 

Sustainability är en internationell, tvärvetenskaplig, vetenskaplig, peer-reviewed och open accessjournal över människors miljömässiga, kulturella, ekonomiska och sociala hållbarhet.
Författare är:
Hans Westlund Department of Urban Planning and Environment, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden;
Mats Wilhelmsson Department of Real Estate and Construction Management, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden

Lagstiftarna måste besinna sig om vindkraften

Hur rättssäker är egentligen en vindkraftsprövning? Och för vem? Foto: Shutterstock

Hos vindkraftsförespråkarna kan man nu märka en förvirring kantad av motsägelsefulla uttalanden och ogenomtänkta utspel.

Det här är en debatttext från RVNO, publicerad i Folkbladet 2021-05-08

En del av detta kan förklaras av att vindkraft inte var någon stor sak när miljöbalken kom för drygt 20 år sedan. Ambitionen från regering och inblandade myndigheter har därefter varit att på olika sätt underlätta för exploatören att genomföra vindkraftsetableringar.

Den tidigare bygglovsprövningen togs bort och ersattes av ett förfarande som byggde på att kommunen tillstyrkte projektet – ”det kommunala vetot”. Därefter har kommit initiativ att också ta bort det kommunala vetot. 

Ytterligare fördelar för exploatören

För att komma till insikten att den kommunala självständigheten är en grundbult i svensk demokrati räcker det med att läsa första paragrafen i Regeringsformen. Från regeringskansliet har nu kommit ”vindkraftsprövning – preliminära förslag” med den överordnade rubriken ”En rättssäker vindkraftsprövning”.

Frågan som inställer sig är ”rättssäker för vem?” Förslaget går ut på att skapa ytterligare fördelar för exploatören. Kommunen skall i ett inledande skede – inom fyra månader från det att exploatören begärt besked – tillstyrka eller avstyrka projektet.

Ett positivt besked skall vara bindande och gälla i fem år. Negativa besked kan överklagas genast. Positiva besked enbart tillsammans med tillståndsbeslut. Tillståndsmyndigheten är inte bunden av översiktsplanen, men kommunen är bunden om ett område i översiktsplanen utpekats som lämpligt för vindbruk.

Samrådsunderlaget en skrivbordsprodukt

Man frågar sig, finns det inte några sakägarintressen som är värda att säkerställa? Finns det inga demokratiska värden som är värda att bevara? Skall total osäkerhet med den oro som följer av en vindkraftsprövning gälla under fem år? Vi i RVNO har nu under ett drygt halvår erfarenhet av hur det praktiskt fungerar. Våra medlemmar blev av Holmen inbjudna till samråd i oktober 2020. Samrådsunderlaget var en skrivbordsprodukt som tillverkats av en konsult. Det vi vet idag är att ett formellt ”samrådsunderlag” var en juridisk nödvändighet, utan någon som helst betydelse för hur projektet slutligt kan komma att gestalta sig.

”Det enda vi vet idag är att vi det inte kommer att bli som det står i samrådsunderlaget” är det besked om projektet som Holmen lämnar. Vi har en önskan – riksdagspolitiker besinna er! Tänk efter! Vindkraftsprövning är en konstitutionell fråga som kräver eftertanke. Fundera istället på hur sakägarnas rättssäkerhet kan förbättras så att det blir sans och balans i den svenska energipolitiken.

Per-Olov Strandberg, ordförande Rättvisa Vindar Norra Östergötland, RVNO

Debattartikeln i Folkbladet (premium)