fbpx

Det skulle bli en dyr räkning för Holmen

Det skulle bli dyrt om alla som arbetar aktivt i RVNO skulle räkna ihop sina arbetstimmar och skicka en faktura. Foto: Shutterstock

Debattartikel i dagens Folkbladet 2021-04-29:

När de anställda på Holmen släcker kontorslampan och går hem börjar arbetsdagen för oss i RVNO. Den extra arbetsdag som ingen av oss bett om och som inte ger någon lön.

Omkring 15 personer i föreningen jobbar varje dag med kommunikation och kunskap om hur storskalig vindkraft skulle påverka människor och natur.  På sociala medier och genom broschyrer, debattartiklar och enkäter informerar vi om vad som kan ske och om hur vi påverkas. 

I teknik- och vetenskapsgruppen sammanställs ny data om vindkraftens påverkan.
I juridikgruppen bistår man med kunskap kring lag och rätt och förbereder en kurs för jurister om lagstiftningen kring vindkraftspåverkan. I hälsogruppen görs intervjuer med boende i andra vindkraftområden.

Är vi tvungna att göra allt detta?

Vi har haft besök av företrädare för alla politiska partier i Finspång och Norrköping. Vi har kontakt med politiker på riksnivå, med regionala näringslivsorganisationer och med Tillväxt Finspång. Vi har träffat Naturskyddsföreningen och genomför, i samarbete med ornitologer, egna fågelinventeringar. I frågor där våra kunskaper inte räcker anlitar och bekostar vi oberoende expertis. 

Är vi tvungna att göra allt detta? Kan vi inte lita på att korrekta fakta och konsekvensanalyser presenteras av exploatören själv? De som enligt lag är ansvariga för att allt relevant underlag finns på bordet när länsstyrelsen ska fatta beslut.

Vi har hittills sett stora brister i Holmens underlag, där man förbisett sådant som bestämmelser i Miljöbalken, riktlinjer för säkerhet, försvarsmaktens intressen, skyddsvärd natur och de kommunala översiktsplanerna.

Tills vi har svaret fortsätter arbetet

Bevisbördan i vindkraftsärenden ligger hos exploatören själv och tillståndsgivande myndighet har att förlita sig på att underlagen som lämnas in är korrekta. 
Vilka risker medför det? Räcker alltid myndigheternas resurser för att granska underlaget fullt ut? Vilken roll spelar det att samma myndighet lyder under politiska direktiv om att underlätta storskalig utbyggnad av vindkraft? 

Tills vi har svaren fortsätter RVNO:s arbete. En sammanräkning av våra nedlagda timmar skulle innebära ungefär 15 heltidsanställda i Holmen Energi AB. 

Tänk om vi skulle skicka en räkning…

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Catharina Roos, vice ordförande RVNO

Debattartikeln i Folkbladet (betalvägg)

Försvaret accepterar ett mindre antal verk i Klintaberget

Från 30 till 17 verk efter att försvaret sagt sitt om exploateringsområdet Klintaberget.

Efter den senaste dialogrundan där Holmen gått fram med ett reviderat förslag står det klart att Försvarsmakten säger ja endast till 17 av de ursprungligen 30 vindkraftverk som Holmen planerat ansöka om att få bygga i området ”Klintaberget”.

I det ursprungliga samrådsunderlaget planerade Holmen att söka tillstånd för totalt 77 verk, varav 60 i områdena ”Klintaberget” och ”Skybygget”, och 17 i ”Högsjön”.

– Det här är mycket goda nyheter för alla boende i området som oroat sig för att få industriell vindkraft som närmaste granne. Men även efter revideringen är det fortfarande många som kommer att drabbas. Vi i RVNO jobbar vidare för att minimera den negativa påverkan på människor och natur säger Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO.

Ny forskning: Infraljud påverkar hjärtat negativt

Höga nivåer av det ohörbara infraljudet fungerar som en störsändare mot hjärtmuskeln och hjärtats eget elsystem. Den nya kunskapen måste tas i beaktan vid all framtida vindkraftsutbyggnad, menar läkare.

Höga nivåer av infraljud påverkar hjärtfunktionen negativt. Det visar ny forskning från bland annat universitetssjukhuset i Mainz i Tyskland. Dagens mätmetoder av vindkraftsljud är otillräckliga, hänsyn måste tas också till det lågfrekventa ljudet. Det menar flera svenska läkare i en debattartikel i UNT.

Kunskapen om negativa hälsoeffekter orsakade av ljud från vindkraftverk ser helt annorlunda ut idag jämfört med för ett par år sedan. Forskare vid universitetssjukhuset Johannes Gutenberg i Mainz i Tyskland har kunnat påvisa att hög nivå av infraljud påverkar hjärtfunktionen negativt. Ett antal oberoende undersökningar runtom i världen visar på liknande resultat. Det tyska forskarlaget presenterar också rekommendationer för hur höga exponeringsnivåer som kan anses vara acceptabla.

Resultaten bör beaktas i miljölagstiftningen

Höga nivåer av det ohörbara infraljudet kan sägas fungera som en störsändare mot hjärtmuskeln och hjärtats eget elsystem. Ur ett folkhälsoperspektiv bör nuvarande mätmetoder revideras, så att hänsyn tas även till detta ljud. Det skriver bland andra Göran Holm, professor i hjärtmedicin, och Leif Lyttkens, docent och tidigare överläkare i audiologi, i en debattartikel i UNT den 14 april:

”Det duger inte att hänvisa till okunskap när utövad verksamhet visar sig vara hälsovådlig vid exempelvis ljudstörning, i all synnerhet om förhållandet är väl känt och publicerat”, skriver man bland annat.

Folkhälsa eller storskalig vindkraft?

Artikelförfattarna menar att man nu bör pausa all vidare utbyggnad och tillståndsgivning av vindkraft i Sverige, tills ett nytt regelverk finns på plats där man beaktar de olika ljudtypernas inverkan på folkhälsan.

”Folkhälsoperspektivet bör avgöra och vi kan se skadeståndskrav aktualiseras av drabbade närboende, när drift sker som överskrider gränsvärdena. Det bör vara en angelägen uppgift för berörda kommuner, att på lämpligt sätt stödja sina drabbade invånare i sådana ersättningsprocesser”, skriver debattörerna.

Hela debattartikeln på Föreningen Svenskt Landskapsskydds hemsida
Den medicinska studien från universitetet i Mainz
Läkaren Ulla Heines debattartikel om infraljud, även publicerad i NT