fbpx

Bli en naturdetektiv!

Hjälp RVNO genom att spana efter och tipsa om fåglar i ditt närområde. Foto: Shutterstock. Fotomontage: Eva Darenius Asp

Just nu händer det mycket i skogen. April betyder starten på häckningsperioden för många fågelarter. Ta chansen och bli en fågeldetektiv på spaning i ditt närområde. Och hjälp oss samtidigt i inventeringarna. Vill du bidra med en slant, läs mer längst ner i inlägget.

För RVNO:s räkning kan du spana efter fåglar och meddela oss dina fynd. Ange platskoordinater eller gör en anteckning på en karta, skriv ner datum, tid och hur många individer du ser. Tipset skickar du till natur@rvno.se. På så sätt hjälper du oss i inventeringen av bland annat rovfågel och hönsfågel som pågår just nu.

– För oss är det omöjligt att täcka in alla områden så vi tar tacksamt emot tips. Ange koordinater och precisera lite mer det du ser. Det underlättar för oss, säger Juhani Vourinen, som koordinerar arbetet med RVNO:s fågelinventeringar.

Spelplatser kan skydda från ingrepp

I dagarna inleds speltiden för orre och tjäder i våra skogar. Kända spelplatser kan vara avgörande för att skydda fåglarna från naturingrepp såsom storskalig vindkraftsetablering.

Här är några fåglar du gärna får spana efter och meddela oss om du ser:

Orre
Ungefär från mitten av april och någon månad framåt pågår orrspel i skogarna. Traditionella spelplatser är öppna myrar men numera spelar orrarna även på hyggen, kraftledningsgator och runt mindre skogsbilvägar. Störst chans att höra orrarna är tidiga morgnar och kvällar.

Orrtupp under ett orrspel en tidig morgon vid Rankemossen i Laxå. Foto: Wikimedia Commons

Tjäder
Spelar från och med nu och två-tre veckor framåt. Spana gärna i miljöer där det finns kärr i närheten, tallhedar med grova tallar, berghällar och vit renlav på marken.

Tjäderhöna. Foto: Wikimedia Commons

Järpe
Den minsta arten av skogshöna i Sverige. Mycket stationär. Lever i barrskog. Uppehåller sig mycket på marken och trycker vid fara, flyger upp med bullriga vingslag när man befinner sig ett tiotal meter ifrån. Flyr vanligen upp i träden. Häckningstid från april. Äggen ofta färdiglagda i slutet av maj och kläcks tre veckor senare.

Järpe, hanfågel. Foto: Wikimedia Commons

Storlom
Häckar gärna på öar och holmar i lite större sjöar. Häckningen börjar i april. Bygger bo direkt på marken. Ungarna kläcks efter ungefär en månad. Ungarna följer föräldrarna på flytten söderut.

Storlom, fotograferad vid Sörsjön utanför Åby den 6 april 2021. Foto: Mats Thorén

Fiskgjuse
Häckar vid sjöar, även mindre sjöar. Boplats gärna i breda tallkronor, ibland flera kilometer från närmaste sjö. Honan ruvar äggen cirka fem veckor. Ungarna är flygfärdiga inom åtta veckor. Fiskgjusen blir 20-25 år gammal.

Fiskgjuse. Foto: Wikimedia Commons

Sångsvan
Häckar från mitten av april till juni. Gärna i blöta marker, skogsgölar och mindre gölar med våtmarker runt. Ungarna stannar hos föräldrarna flera månader, ibland fram tills föräldrarnas nästa häckning.

Sångsvanar med ungar. Foto: Wikimedia Commons

Rovfåglar
Kungsörn, havsörn, slaguggla, lappuggla, hökuggla, vråk, bivråk, tornfalk, sparvhök, lärkfalk m.fl.

Slaguggla. Foto: Andrew Kalinin
Tornfalk. Foto: Andreas Trepte, www.avi-fauna.info

Just nu genomför RVNO inventering av bland annat hönsfågel som tjäder och orre i de utpekade vindkraftsområdena. Ett tiotal fågelskådare från hela Östergötland hjälper till i arbetet. De ställer upp ideellt men vi vill gärna kunna erbjuda reseersättning och en liten peng för tiden de lägger ned. Fågelinventeringen är antagligen vår bästa chans att stoppa vindkraftsetableringen, enligt tidigare erfarenhet. Vill du bidra med en slant, swisha valfri summa till 1232107670 och ange FÅGEL som text. Stort TACK!

Omöjligt att bygga vindkraft och göra alla nöjda

Motstående intressen. Men vad är egentligen ett “önskemål” i Holmens värld? Illustration: Shutterstock

Debattartikel från RVNO, publicerad i NT den 3 april 2021:

Holmens vindkraftsplaner bygger på förutsättningen att motstående intressen inte utgör något hinder för en vindkraftsetablering i en tätortsnära tättbefolkad landsbygd.

Det finns idag stor erfarenhet av hur en vindindustri påverkar sitt närområde. Vad är det då för önskemål som det är så svårt för Holmen att anpassa sig till?

Till en början är ordet önskemål fel använt. Det handlar om att boendes rimliga krav på god närmiljö skall tillgodoses. Det handlar om god hälsa.  Det handlar om fastighetsvärden som Holmen tillgodogör sig på boendes bekostnad. Det handlar om natur som skövlas. Det handlar om buller – och inte det verkliga buller som hörs när industrin är på plats – utan om buller som på förhand simuleras enligt normer som inte ens är internationellt gångbara. 

Holmen påstår sig ha använt de kommunala översiktsplanerna när man valt ut två områden i Finspång. Kommunfullmäktige i Finspång antog för några veckor sedan en ny översiktsplan – ÖP 2020. Den har föregåtts av flera års förberedelser. Finspångs översiktsplan 2020 ger inget utrymme för någon vindindustri på föreslagna platser. I den process som föregått Finspångs översiktsplan 2020 har Holmen inte påtalat några planer på två zoner för vindindustri i kommunen. Att både bygga vindkraft och tillgodose rimliga krav från närboende är inte svårt – det är omöjligt.

Det är svårt att både bygga vindkraft och anpassa sig till alla önskemål, som företrädare för Holmen uttrycker saken, underförstått att en del önskemål inte kan tillgodoses.

Göran Linder, styrelseledamot RVNO

Läs artikeln på NT:s webb

I dagens NT: Ett halvår av ovisshet i Holmens skugga

Idag, ett halvår efter att Holmen presenterade sina byggplaner, står boende fortfarande med fler frågor än svar. Foto: Shutterstock

Den här debattartikeln från RVNO är publicerad i dagens upplaga NT:

Ett halvår har nu nåt sedan informationen landade i våra brevlådor, om att Holmen vill bygga 77 vindkraftverk i bygden norr om Norrköping och Finspång.

Livet för oss tusentals boende här har sedan dess präglats av ovisshet, vanmakt och stress. För många har det inneburit ett nytt extrajobb vid sidan av det vanliga. Först för att sätta sig in i frågan om vad storskalig vindkraftsetablering innebär och därefter för att försöka förhindra att de värden som tillsammans skapar en levande landsbygd går förlorade.

Uppfyller inte myndighetskraven

Vad mer vet vi egentligen idag än vi gjorde för sex månader sedan? Om framtiden: inte mycket. Men vi vet att Holmen, trots påståenden av Nils Ringborg och Filippa Giertta i NT den september 2020 om motsatsen, inte hade koll på Försvarsmaktens intressen, inte på kommunernas översiktsplaner, inte på skyddsvärd natur i områdena och inte på djurlivet eller hotade fågelarter. 

Vi vet att man kategoriskt nekat ansvar för den negativa påverkan på fastighetsvärden som en etablering sannolikt medför, trots att lagstiftningen säger något annat. 

Vi vet också att Holmens tänkta vindkraftsetablering inte uppfyller myndigheternas riktlinjer för ljud, ljus, skugga, flyghinderbelysning eller rekommenderade säkerhetsavstånd till vägar och kraftledningar. Liksom att stora orosmoln finns kring sådant som hälsoproblem och sömnstörningar till följd av buller och kring vad som händer när giftiga mikroplaster som eroderar från turbinbladen hamnar på marken i våra närområden. 

Ytterligare åtta år av väntan?

Vi vet inte heller hur dessa aldrig tidigare byggda 290 meter höga verk kommer att påverka människor och natur. De kommer att påverka människor ända ner till Norrköping. Eller hur de företag i bygden, med många anställda och verksamheter beroende av värden som natur och tystnad, ska kunna överleva. Inte heller vet vi hur människor ska kunna bo kvar eller vad som händer med all den lokala kraft och det engagemang som finns för att synliggöra landsbygden och få den att leva.

 Och vi vet att Holmen inte kommer att lämna in sin tillståndsansökan under första kvartalet 2021, som de uppgav vid samrådet, utan tidigast till sommaren. På sin nyligen uppdaterade webbsida för projektet skriver Holmen trots det att planerna fortskrider ungefär som väntat och att man beräknar tillståndsprocessen kunna ta upp till åtta år. Åtta år av fortsatt ovisshet oro och vanmakt för oss som bor här.

Per-Olov Strandberg, ordförande, och Catharina Roos, vice ordförande, RVNO

Debattartikeln på NT:s webb (betalvägg)