fbpx

Värdet av vinden – en utredning som blåste förbi

Det behövs inga ekonomiska incitament till kommunerna för att lösa problemet. Inte heller pengar till bygdegårdar. Vad som krävs är relevant ersättning till de drabbade.

Debattartikel på NT.se 2023-05-09:

Utredningen ”Värdet av vinden”, som tidigare gått under namnet ”Incitamentsutredningen” har nu lämnat sitt betänkande. Där konstateras att de förslag som lämnas inte kommer att leda till att kommunerna tillstyrker nya vindkraftsetableringar. Enligt utredaren Ulrika Liljeberg (C) krävs statliga subventioner.

Att behovet av ny infrastruktur ibland måste överordnas enskildas intressen är en given utgångspunkt. Formerna måste emellertid vara godtagbara för dem som drabbas av förändringens negativa konsekvenser. Grundfrågan är: varför motsätter sig människor att en vindindustri etableras som närmaste granne?

Utredningen har haft en felaktig utgångspunkt. Vad gäller landbaserad vindkraft måste man förstå varför fastighetsägare i etableringens omgivning är starkt negativa. 

Matias Schain (MP) som arbetat med utredningen skriver på Linkedin:

Just landbaserad vindkrafts påverkan på närboende är den fråga där jag själv gjort den största resan. Att stå i människors trädgårdar, och med egna ögon och öron förstå hur dessa människors närmsta omgivning förändrats, från tyst skogsmiljö till energiproduktionsområde – med vindkraftverk 250 meter höga har påverkat mig. Jag hoppas att ni som tagit emot oss i era hem märker det i betänkandet”.

Kommunernas veto har sin grund i den erfarenheten. 

Det behövs inga ekonomiska incitament till kommunerna för att lösa problemet. Inte heller pengar till bygdegårdar. Vad som krävs är relevant ersättning till de fastighetsägare som inte trivs med sin nya granne och vars fastigheter tappat i värde på grund av vindkraftsetableringen. Motståndet kommer inte att upphöra om de inte får ekonomiska möjligheter att söka ett annat likvärdigt boende, en fråga som utredningen inte beaktat. 

Utredningen framstår närmast som resultatet av en förhandling mellan utredningen och vindindustrin, där vindindustrins ”investeringsintresse” utgör ett centralt tema.

Det är möjligt att bristande lönsamhet inte möjliggör större åtaganden än de förslag som utredningen kommit fram till. Det framhålls i debatten att vindkraft är det billigaste sättet att få fram ny el. Av detta borde följa att vindindustrin har råd att ersätta den skada som en vindkraftsetablering orsakar fastigheter i etableringens omgivning. 

Värt att notera är att vindindustrin inte har någon leveransplikt och att energiproduktion, i den politiska retoriken, uteslutande syftar till att generera vinst åt de företag som driver verksamheten. ”Marknaden” bestämde att Ringhals 1 och 2 stängde. I den allmänna debatten framförs ofta att en planerad gruppstation kan försörja si och så många hundra tusen hushåll med el. 

Huvuddelen av den el som vindindustrin producerar exporteras. Varför den som har oturen att få en vindindustri som närmaste granne ska subventionera en verksamhet med dålig lönsamhet är svårt att förstå. Om det är ”marknaden” som avgör vilka kraftslag som ska byggas, vilket Tidö-avtalet är tydligt med, är Utredningens förutsättning, att främja en fortsatt kraftfull utbyggnad av vindkraften fel. 

Vad som behöver utredas är hur Sverige skall bygga en robust energiförsörjning. Att alla kraftslag skall svarar för sina egna kostnader borde vara självklart. Det finns i rättsordningen ingen grund för att undanta vindindustrin från skyldighet att ersätta den skada som drabbar enskilda. Den ståndpunkten är konsekvens av grundlagens egendomsskydd. 

En fortsatt subventionering av vindindustrin är inte vägen framåt. Särskilt inte om det är drabbade fastighetsägare som ska stå för subventionen.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Catharina Roos, vice ordförande RVNO
Hans Kindstrand, juridikgruppen RVNO

Varför är V Norrköping beredda att offra de boende?

V Norrköpings Niklas Lundblad under den debatt som RVNO och Bevara Kolmårdsskogen arrangerade i Hörsalen i Norrköping tidigare i år.

Genom att släppa fram Holmens ansökan utan krav på att drabbade kompenseras ställer sig Vänsterpartiet Norrköping bakom att stora ekonomiska värden tvångsvis kan komma att överföras från boende i området till Holmen.

Det är nu två år sedan Holmen genom ”inbjudan till samråd” presenterade sina planer på en storskalig vindindustri i norra Östergötland. Finspångs kommun har gjort klart att det inte blir någon vindindustri i Finspång innan konsekvenserna klarlagts. I Norrköping är läget ett annat. Vänsterpartiet (V) säger sig ansluta till den majoritet i fullmäktige, En majoritet som består av S, V, KD och C, och som avser att tillstyrka Holmens vindkraftsetablering vid Klintaberget. 

V, som i paneldebatten i maj representerades av Niklas Lundblad, sade sig vara fullt medvetna om att fastigheter i närområdet kommer att falla i värde och att företag som är beroende av det naturnära läget måste läggas ned. V utgår emellertid från att någon – staten, kommunen eller Holmen – kommer att lämna en skälig ekonomisk kompensation till dem som drabbas.

Inför valet har V uttalat: ”Men varje satsning måste prövas och en lag behövs som ger närboende ekonomisk kompensation”.

Att redovisa den ståndpunkten som ett krav för tillstyrkan av Holmens tillståndsansökan borde inte vara något svårt lokalpolitiskt ställningstagande för V. Visst, lagar kan ändras och kompletteras och nya lagar kan komma till, men den utredning som regeringen tillsatt har som primärt direktiv att föreslå hur kommunen ska kunna få betalt om den tillstyrker en vindkraftsetablering. I förlängningen, hur en kommun som inte tillstyrker en vindkraftsetablering ska kunna straffas. 

Den nuvarande ordningen, som V ansluter sig till, innebär att stora ekonomiska värden tvångsvis överförs från småhusägare och småföretagare till Holmen. En omvänd Robin Hood-politik med andra ord. Holmen gjorde enligt sin senaste halvårsrapport en vinst på energiförsäljning runt 300 miljoner kronor för första halvåret i år. Med tanke på förväntade energipriser under kommande vinter kommer det resultatet framgent att överträffas med råge. 

Den fråga som inställer sig är: Har inte Holmen råd att betala och göra rätt för sig? Ska småhusägare och småföretag vid Klintaberget subventionera Holmens vinster på energiförsäljning? Vi är förvånade över att V tycker att det är en bra ordning.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO och kandidat (M) till fullmäktige i Finspång
Catharina Roos, vice ordförande RVNO
Hans Kindstrand, juristgruppen RVNO

Vindkraft kan göra det svårt att få bygglov på egen mark

Buller och skuggeffekter från vindkraftverk kan göra att du inte beviljas bygglov för bostadshus på din egen fastighet.

Visste du att det kan bli svårt att få bygglov på din egen fastighet om det etableras storskalig vindkraft i närheten? Anledningen är att det du bygger då kan hamna för nära vindkraftverken när det gäller buller och skuggor.

Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer får buller från vindkraftverk inte överstiga 40 dBA* intill bostaden. Det betyder att om det byggs vindkraft nära din fastighet, på ett avstånd från bostaden som klarar gränsvärdet, men du senare vill bygga en bostad på en annan del av marken kan vindkraftsbullret på den nya platsen komma att överstiga gränsvärdet och du bli nekad bygglov.

Liknande problem finns när det gäller skuggor. Roterande skuggor från vindkraftverk kan vara mycket störande och även om det idag inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i flera avgöranden slagit fast att praxis är att faktisk skuggbildning inte får överskrida åtta timmar per år.

Det här är osäkerhetsfaktorer som fastighetsägare i områden där storskalig vindkraft planeras får leva med, vid sidan av annan negativ påverkan som till exempel värdeförlust på fastigheten.

*Buller från vindkraft utomhus anges i Naturvårdsverkets riktlinjer i dBA, där A innebär att ljudet är vägt med den så kallade A-vägningskurvan. A-vägda ljudnivåer tar inte hänsyn till det lågfrekventa ljudet.