fbpx

I dagens NT: Ett halvår av ovisshet i Holmens skugga

Idag, ett halvår efter att Holmen presenterade sina byggplaner, står boende fortfarande med fler frågor än svar. Foto: Shutterstock

Den här debattartikeln från RVNO är publicerad i dagens upplaga NT:

Ett halvår har nu nåt sedan informationen landade i våra brevlådor, om att Holmen vill bygga 77 vindkraftverk i bygden norr om Norrköping och Finspång.

Livet för oss tusentals boende här har sedan dess präglats av ovisshet, vanmakt och stress. För många har det inneburit ett nytt extrajobb vid sidan av det vanliga. Först för att sätta sig in i frågan om vad storskalig vindkraftsetablering innebär och därefter för att försöka förhindra att de värden som tillsammans skapar en levande landsbygd går förlorade.

Uppfyller inte myndighetskraven

Vad mer vet vi egentligen idag än vi gjorde för sex månader sedan? Om framtiden: inte mycket. Men vi vet att Holmen, trots påståenden av Nils Ringborg och Filippa Giertta i NT den september 2020 om motsatsen, inte hade koll på Försvarsmaktens intressen, inte på kommunernas översiktsplaner, inte på skyddsvärd natur i områdena och inte på djurlivet eller hotade fågelarter. 

Vi vet att man kategoriskt nekat ansvar för den negativa påverkan på fastighetsvärden som en etablering sannolikt medför, trots att lagstiftningen säger något annat. 

Vi vet också att Holmens tänkta vindkraftsetablering inte uppfyller myndigheternas riktlinjer för ljud, ljus, skugga, flyghinderbelysning eller rekommenderade säkerhetsavstånd till vägar och kraftledningar. Liksom att stora orosmoln finns kring sådant som hälsoproblem och sömnstörningar till följd av buller och kring vad som händer när giftiga mikroplaster som eroderar från turbinbladen hamnar på marken i våra närområden. 

Ytterligare åtta år av väntan?

Vi vet inte heller hur dessa aldrig tidigare byggda 290 meter höga verk kommer att påverka människor och natur. De kommer att påverka människor ända ner till Norrköping. Eller hur de företag i bygden, med många anställda och verksamheter beroende av värden som natur och tystnad, ska kunna överleva. Inte heller vet vi hur människor ska kunna bo kvar eller vad som händer med all den lokala kraft och det engagemang som finns för att synliggöra landsbygden och få den att leva.

 Och vi vet att Holmen inte kommer att lämna in sin tillståndsansökan under första kvartalet 2021, som de uppgav vid samrådet, utan tidigast till sommaren. På sin nyligen uppdaterade webbsida för projektet skriver Holmen trots det att planerna fortskrider ungefär som väntat och att man beräknar tillståndsprocessen kunna ta upp till åtta år. Åtta år av fortsatt ovisshet oro och vanmakt för oss som bor här.

Per-Olov Strandberg, ordförande, och Catharina Roos, vice ordförande, RVNO

Debattartikeln på NT:s webb (betalvägg)

Tack Finspång!

Det blev många intressanta samtal om vindkraft när RVNO mötte Finspångsbor utanför Stora Coop Viberga i fredags.

Med beachflaggan i topp och redo med informationsmaterial fanns RVNO på plats utanför Coop Viberga i fredags. Tack alla Finspångsbor som stannade och pratade en stund med oss!

Dagen bjöd på många bra samtal om hur en storskalig vindkraftsetablering i området skulle påverka människor, djur och natur.

– Det gav mycket energi. Många tog sig tid för lite längre diskussioner, säger Agneta Lundén, RVNO. När värmen kommer tar vi en runda till i bygden!

Vill du stödja RVNO:s arbete? Sätt in 100 kronor på bankgiro 5602-4177 eller swisha till 123 210 76 70. Mejla sedan namn, e-post och telefonnummer till medlem@rvno.se.

Din röst hörs! Ju fler vi är desto mer tyngd får vi i kontakterna med myndigheter, beslutsfattare och opinionsbildare.

Är vindkraften hållbar?

Hur mycket material går åt när vindkraft anläggs? Hur väl samverkar vindkraften med andra energislag? Vilken inverkan har den på kraftöverföring? Hur hållbara är investeringarna? Foto Shutterstock

Hur väl stämmer epiteten hållbart och klimatsmart när det gäller vindkraft? Det frågar som skribenten Sven Olof Andersson Hederoth i en gästartikel i senaste numret av tidningen Nordisk energi.

Hur ser det ut med de kraftiga ingrepp i naturen som vindkraften medför? Med materialåtgång och resursutnyttjande? Hur påverkar vindkraften andra delar av elproduktionssystemet och hur ser det ut med ekonomin?

Det är frågor som Sven Olof Andersson Hederoth tar upp i en läsvärd gästartikel i tidningen Nordisk energi, som ligger uppe på Energinyheter.se. Han skriver bland annat:

– Det krävs mycket starka gröna filter framför ögonen för att betrakta vindkraften som hållbar. Den förbrukar mer råmaterial än andra energislag och leder till energislöseri genom överföringsförluster. Framförallt straffas den av sin låga kapacitetsfaktor och verkens korta livslängd i jämförelse med till exempel vatten- och kärnkraft. Finansiellt är vindkraften behäftad med utomordentligt stora risker som kan komma att drabba svenska skattebetalare mycket hårt.