”Antingen känner de inte till lagstiftningen eller så bryr de sig inte”

Nu växer medvetenheten kring frågan om skador orsakade av vindkraftsetableringar. Föreningen Elgen i Aneby skickade nyligen ett brev till exploatörerna i området där man påminde om vilken lagstiftning som gäller. Samtidigt säger Holmen sig inte ha några planer på att ersätta eventuella skador om etableringen i norra Östergötland blir verklighet.

I ett brev från den ideella föreningen Elgen i Aneby till företagen Vindin Vedbo och Heidelberg Cement, som fått klartecken för exploatering av vindkraft i området, skriver boende och berörda om de rättsliga åtgärder som kan komma att bli aktuella om etableringen orsakar skada enligt Miljöbalken 32 kap. Med brevet följer tre fulltecknade namnlistor.

– Den lokalbefolkning som berörs har nu lyft blicken från tillståndsprövningen till de rättigheter och möjligheter att resa krav som följer av Miljöbalken 32 kap., säger Hans Kindstrand, advokat och medlem i juridikgruppen inom RVNO.

Holmen tänker inte ersätta värdeförlust

Människor som lider skada orsakad av vindkraftsetableringar är berättigade till ersättning. Det innefattar såväl personskada som sakskada och ren förmögenhetsskada.

– I etableringarna som är aktuella i vårt område har Holmen tidigt fått frågan om hur man ställer sig till att ersätta den värdeförlust som kan drabba fastigheter i vindkraftens påverkansområde. Svaret har varit tydligt, det tänker Holmen inte göra. Vilket i sak betyder att Holmen antingen inte känner till vilken lagstiftning som gäller eller att man helt enkelt inte bryr sig. Det kan finnas anledning att påminna verksamhetsutövaren både i Aneby och här om innehållet i den lagstiftning som gäller, säger Hans Kindstrand.

Till hösten planerar RVNO en utbildningsdag för advokater, biträdande jurister, fastighetsvärderare, fastighetsmäklare och andra som i sin verksamhet hanterar frågor om konkreta skador i vindindistrins närområde. Håll utkik här på hemsidan för mer information!

Läs föreningen Elgens brev till Vindin Vedbo här

Boende som drabbas vid vindkraftsetablering – vad säger lagen?

RVNO arrangerar kurs för bland annat jurister och fastighetsvärderare

För boende medför en vindkraftsetablering stor påverkan och kan innebära rätt till ersättning för både personskada och ren förmögenhetsskada. Foto: Shutterstock

Idag saknas vägledande rättspraxis kring skador orsakade av vindkraftsetablering nära människor. I höst planerar RVNO en kurs på temat, riktad till jurister, fastighetsvärderare, fastighetsmäklare och andra som i sin verksamhet kommer i kontakt med dessa frågor.

Den snabba utbyggnaden av vindkraft, med storskaliga industrizoner som får stor påverkan på människor och deras levnadsmiljö, har aktualiserat en rad frågor kring lagstiftningen. Inte minst gällande Miljöbalkens olika regelsystem och deras sinsemellan olika bevisbörderegler.

Fram tills nu har fokus vid vindkraftsetablering till stor del legat på kollektiva bedömningar, utan närmare analys av individuella skador. Men den som lider skada på grund av miljöfarlig verksamhet är berättigad till ersättning. Detta innefattar såväl personskada som sakskada och ren förmögenhetsskada.

Konkreta skador i vindindustrins närområde

På det temat arrangerar RVNO nu en endagskurs. Kursen riktar sig till advokater, biträdande jurister, fastighetsvärderare, fastighetsmäklare och andra som i sin verksamhet hanterar frågor om konkreta skador i vindindustrins närområde.

I kursen på sex timmar ingår föreläsningar, seminarium och studiebesök, med fokus på bestämmelserna i Miljöbalken 32 kap. om skadestånd och inlösen. Medverkar gör Hans Kindstrand, advokat, Rolf Åbjörnsson, advokat, och Bertil Persson, docent.

Kursen är planerad att genomföras under hösten men tidsplanen kan komma att ändras beroende på pandemiläget. Håll dig uppdaterad om kursen på www.rvno.se.

Läs mer och ta del av hela kursprogrammet här.

Industriell gruvdrift hotar djuphaven: Metaller behövs till vindturbiner

Tomopteris
Tomopteris är en av djurarterna som hotas när djuphaven blir platsen för industriell gruvdrift, i jakten på mineraler och metaller till bland annat vindturbiner. Foto: Shutterstock

Behovet av metaller och mineraler till bland annat vindturbiner hotar att förvandla djuphavsbotten till områden för storskalig mineralbrytning. Brytningen sker på flera tusen meters djup i känsliga ekosystem med stor artrikedomen.

De närmaste åren väntas industrin för mineralbrytning till havs växa kraftigt. Djuphavsbotten är rik på mineraler och metaller som kobolt, nickel och litium som bland annat används till solpaneler, vindturbiner och batterier till elbilar och smartphones. Brytningen riskerar att få stora negativa konsekvenser för havens biologiska mångfald och ekosystem. Det skriver WWF i en ny rapport.

Världens största och minst utforskade ekosystem

Djuphaven utgör omkring halva jordens yta och är världens största och minst utforskade ekosystem. På botten lever arter som kan bli 500 år gamla. Här finns också många arter som ännu inte upptäckts. De marina ekosystemen är sammankopplade och många arter rör sig över stora ytor. Djuphavsbrytning riskerar därmed att störa arter även utanför gruvområdet. Strömmar kan också föra bort moln av sediment lång väg, som kan slå ut fiskreproduktionen. Tillväxttakten i djuphaven är långsam och livsmiljöer som förstörs kan troligen inte återhämta sig under överskådlig tid.

Negativa effekter är också att vänta för det globala fisket, som idag är den främsta proteinkällan för 200 miljarder människor, varav många i fattiga kustsamhällen.

Medlemsländerna fattar beslut

På vilket sätt länder ska dela upp världshaven och dess resurser regleras i FN:s havsrättskonvention. Licenser för utvinning av olja och mineraler utanför de ekonomiska zonerna utfärdas av en oberoende global havsbottensmyndighet, ISA, som lyder under konventionen. Myndigheten reglerar också fördelningen av inkomsterna från licenserna.

Inom kort ska medlemsländerna i ISA fatta beslut om huruvida gruvdrift i djuphaven ska tillåtas. WWF och flera andra organisationer, politiker och forskare efterlyser nu ett globalt moratorium för djuphavsbrytning. Ett sådant menar man behövs tills dess att riskerna kan förstås helt och hållet.

Läs sammanfattningen av rapporten
Rapporten i sin helhet