fbpx

Kategori: Hälsa

Publicerat

Ny forskning: Infraljud påverkar hjärtat negativt

Höga nivåer av det ohörbara infraljudet fungerar som en störsändare mot hjärtmuskeln och hjärtats eget elsystem. Den nya kunskapen måste tas i beaktan vid all framtida vindkraftsutbyggnad, menar läkare.

Höga nivåer av infraljud påverkar hjärtfunktionen negativt. Det visar ny forskning från bland annat universitetssjukhuset i Mainz i Tyskland. Dagens mätmetoder av vindkraftsljud är otillräckliga, hänsyn måste tas också till det lågfrekventa ljudet. Det menar flera svenska läkare i en debattartikel i UNT.

Kunskapen om negativa hälsoeffekter orsakade av ljud från vindkraftverk ser helt annorlunda ut idag jämfört med för ett par år sedan. Forskare vid universitetssjukhuset Johannes Gutenberg i Mainz i Tyskland har kunnat påvisa att hög nivå av infraljud påverkar hjärtfunktionen negativt. Ett antal oberoende undersökningar runtom i världen visar på liknande resultat. Det tyska forskarlaget presenterar också rekommendationer för hur höga exponeringsnivåer som kan anses vara acceptabla.

Resultaten bör beaktas i miljölagstiftningen

Höga nivåer av det ohörbara infraljudet kan sägas fungera som en störsändare mot hjärtmuskeln och hjärtats eget elsystem. Ur ett folkhälsoperspektiv bör nuvarande mätmetoder revideras, så att hänsyn tas även till detta ljud. Det skriver bland andra Göran Holm, professor i hjärtmedicin, och Leif Lyttkens, docent och tidigare överläkare i audiologi, i en debattartikel i UNT den 14 april:

”Det duger inte att hänvisa till okunskap när utövad verksamhet visar sig vara hälsovådlig vid exempelvis ljudstörning, i all synnerhet om förhållandet är väl känt och publicerat”, skriver man bland annat.

Folkhälsa eller storskalig vindkraft?

Artikelförfattarna menar att man nu bör pausa all vidare utbyggnad och tillståndsgivning av vindkraft i Sverige, tills ett nytt regelverk finns på plats där man beaktar de olika ljudtypernas inverkan på folkhälsan.

”Folkhälsoperspektivet bör avgöra och vi kan se skadeståndskrav aktualiseras av drabbade närboende, när drift sker som överskrider gränsvärdena. Det bör vara en angelägen uppgift för berörda kommuner, att på lämpligt sätt stödja sina drabbade invånare i sådana ersättningsprocesser”, skriver debattörerna.

Hela debattartikeln på Föreningen Svenskt Landskapsskydds hemsida
Den medicinska studien från universitetet i Mainz
Läkaren Ulla Heines debattartikel om infraljud, även publicerad i NT

Publicerat

Vindkraftverk potentiellt stora spridare av mikroplaster

Enligt WHO måste vi nu hejda ökningen av plastföroreningar i världen. Foto: Shutterstock

Mikroplaster finns idag i så gott som alla jordens ekosystem. Inom forskarvärlden menar man att det nu är hög tid för mer forskning om plasternas påverkan på människor. Samtidigt har den storskaliga vindkraften seglat upp som en ny betydande spridare av mikroplaster.

Idag kan man hitta mikroplaster i så gott som alla ekosystem på jordklotet. I USA får den genomsnittlige konsumenten i sig 74 000 plastpartiklar varje år, lågt räknat, enligt beräkningar gjorda av en kanadensisk forskargrupp.

De mer precisa och långsiktiga effekterna mikroplaster kan ha på människors hälsa är ännu inte kartlagda men allt mer forskning pekar på risker. Men forskningen ligger efter och det är nu hög tid att vi lär oss mer. Det menar både forskare och hälsoorganisationer som WHO.

Så här sa María Neira, chef för WHO:s avdelning för folkhälsofrågor, redan för drygt ett år sedan:

– Vi behöver snarast veta mer om mikroplasternas hälsopåverkan eftersom de finns överallt, även i vårt dricksvatten. Baserat på den begränsade informationen vi har verkar mikroplast i dricksvatten inte utgöra någon hälsorisk på nuvarande nivåer. Men vi måste ta reda på mer. Vi måste också stoppa ökningen av plastföroreningar över hela världen.

Stora mängder från verkens turbinblad

Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridningen av mikroplaster. Verkens turbinblad, som kan väga över 20 ton styck, består till största del av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och små bitar av plast lossnar från ytan och sprids i naturen.

Hur mycket plast som lossnar är inte allmänt känt men uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett verk kan tappa omkring tio procent av totalvikten under sin livslängd vilket skulle kunna innebära sex ton lossnad plast, beräknat på bladens totalvikt på 60 ton (3 x 20 ton) och en livslängd på 15 år.

Läs mer:
WHO om mikroplaster
Studien Human Consumption of Microplastics
Stor artikel om mikroplaster på Motvind Norrmogen

Publicerat

Naturen – en plats för vila i kristider

Vi behöver värna om skogen också som en plats för människor att må bra och känna lugn. Foto: Shutterstock

Kan naturupplevelser påverka människors välbefinnande positivt? Och har naturen en extra viktig roll att spela i tider av kris och social distansering? Det är frågor Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, tittat närmare på i en sammanställning av aktuell forskning.

Att människor mår bra av att vistas i skog och natur är de flesta överens om. I naturen vilar vi och hjärnan får chans att återhämta sig i den typ av miljö den är utvecklad för. Det är en av många anledningar till att vi behöver vara rädda om vår natur och våra skogar.

Återhämtning och stressreduktion

I motsats till en vardag som kräver vår riktade uppmärksamhet, där hjärnan går på högvarv och fattar många snabba beslut, ger naturen möjlighet till spontan uppmärksamhet, där vi bara tar intryck av våra sinnen och noterar sådant som färger, former, dofter, hudförnimmelser och ljud, menar Ann Dolling, som forskar vid SLU om samspelet mellan skogsmiljöer och människors hälsa.

– Att vara i naturen och ”bara vara” och låta hjärna spontant ta in intrycken av naturen ger återhämtning och stressreducering, säger hon.

Barns utveckling påverkas positivt

Välbefinnandet som naturen och skogen ger är viktigt på många andra sätt. Inte minst bör vi ta tillvara möjligheten när det gäller våra äldre, som i mindre utsträckning får chans att vistas i naturen. Att vara ute i skog och mark påverkar också barns utveckling och lärande positivt. Och att välja naturen som plats för motion bidrar till den mentala avkoppling, som kan vara extra viktig i kristider.

Läs mer hos SLU