Sverige bör mäta vindkraftsljud enligt WHO:s riktlinjer

Åke Kinnander refererar till en finsk studie från 2020 beställd av Finska Stadsrådet och genomförd av det tekniska institutet VTT om huruvida infraljud kan ha negativa hälsoeffekter för närboende.

Det här en artikel skriven av Ulla Heine, läkare och medlem i RVNO:s hälsogrupp. Publicerad i NT 2021-12-23. Artikeln är en replik på den här insändaren i NT från 2021-12-19

Första delen av studien var att göra långtidsmätningar av ljud inomhus i två hem ca 1,5 km avstånd från vindkraft. Verken i närheten av dessa hem har en effekt på 3 respektive 3,3 MW, en totalhöjd under 200 meter och en rotordiameter på 110-125 meter. Volymen var i genomsnitt 25 dB på de vanliga frekvenser för mänsklig hörsel och varierade mellan 20 och 100 dB för infraljud. Som jämförelse har det planerade vindkraftverken i Norrköping och Finspång en effekt på 7-11 MW, en totalhöjd på 290 meter och en rotordiameter på 180-210 meter. Från vindkraftverk alstras infraljud när rotorbladet passerar tornet och ju större diametern är vid vingspetsarna desto mer infraljud.

Infraljud är lågfrekvent ljud med frekvens under 20 Hz som är hörbart för det mänskliga örat på mycket höga volymer och kan upplevas som vibrationer trots att man inte hör ljudet. Det som är speciellt med infraljud alstrad av vindkraft är att det har pulserande kvalité vilket inte är fallet när infraljud alstras av stadstrafik. Idag mäts inte infraljud i Sverige vid vindkraftsetableringar utan man använder en gammal mätmetod, dBA, som filtrerar bort infraljud. Detta trots att WHO:s riktlinjer om buller rekommenderar modernare mätmetoder dBZ/dBL. Därför saknas mätningar i Sverige och följaktligen vet vi inte hur mycket infraljud närboende människor utsätts för.

En studie av Weichenberger et al 2017 visade att infraljud från vindkraft kan påverka flera hjärnområden bland annat hörsel, känsloreglering och så det autonoma nervsystemet, som styr hjärta, lungor och andra inre organ. Långtidsstudier av dessa effekter saknas. Det vanligaste besväret människor rapporterar är sömnstörningar. 

En studie från Sahlgrenska Akademin av Weye et al 2020 visade att en natts sömn i vindkraftsljud hade signifikant negativ effekt på sömnen. En studie av Chiu et al 2021 visade att bli utsatt i hemmet på lågfrekvend ljud (frekvens 20-200Hz) från vindkraft med volymen 30-43dB ökade stresspåslaget. Dumbrille et al 2021 har gjort en omfattande studie om orsakssamband mellan negativa hälsoeffekter av industriell vindkraft med genomgång av de vedertagna kriterierna, så kallade Bredford Hill-kriterier, vid bedömning av omgivningsfaktorer. Data visar att bli utsatt för vindkraft kan orsaka negativa hälsoeffekter. 

Med samma metod har man kommit fram till att asbest och radon är farliga för hälsan. För jämförelse vet vi idag att rökning kan orsaka lungcancer samtidigt som alla rökare inte får sjukdomen.

Tillbaka till den finska studien som Åke Kinnander har analyserat i sin debattartikel. En del i studien handlade om ett experiment där testpersoner utsattes för infraljud under 5 till 10 minuter. Enligt författarna skulle förlängning av exponeringstiden lett till outhärdligt tröttsamma experiment. Syftet var att se om testpersoner kunde avgöra om infraljudet var på eller av och om man kunde mäta stressreaktion hos dem. 

Gruppen var liten, med 26 personer, varav 11 personer hade symtom kopplade till vindkraftexponering och resterande 15 personer var symtomfria. 

Ur medicinsk synvinkel är det inte relevant att undersöka en så kort exponering för infraljud om man önskar få svar på eventuella negativa hälsoeffekter på grund av till exempel en fysiologisk stressreaktion. Det är inte heller intressant att veta om personerna kunde avgöra om infraljudet var av eller på. 

I verkligheten innebär exponering för industriell vindkraft i boendemiljön att den finns där 24/7/365. Vi har indikationer på att de vindkraftsindustrier som finns byggda idag kan ha negativa hälsoeffekter för närboende även om mycket mer forskning behövs. Effekter av de större verken som planeras vet vi ännu mindre om. En bra början skulle vara att börja mäta även infraljud alstrat av industriella vindkraftsanläggningar enligt WHO:s riktlinjer.

Ulla Heine, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri, hälsogruppen i föreningen Rättvisa vindar norra Östergötland

Ett liv nära vindkraft del 7: Susanne

Susanne Hjelm berättar att det nybyggda sovrummet inte ens går att använda när vindkraftverken är igång.

Del sju i RVNO:s serie Ett liv nära vindkraft, producerad av föreningens hälsogrupp. Här berättar Susanne, som bor i Zinkgruvan norr om Motala, om hur livet ställdes på ända dagen då den närliggande vindkraftverken togs i drift.

Susanne Hjelm bor i Zinkgruvan. Hon gillar i princip vindkraft men står inte ut med att leva i dess ljud. Hon och hennes make flyttade från Stockholm till sitt sommarhus som renoverats för att bli ett bra åretrunthus i en lugn miljö.

Inte någon gång fick de inbjudan om samråd eller information om planerna på vindkraftsindustrin. En lapp i brevlådan om att trafiken på vägen kunde öka markant på grund av leveranser till vindkraftsbygget var allt.

Se hela videon med Susanne på RVNO:s Youtubekanal.

Vindkraften får människor att lämna sina hem

RVNO:s hälsogrupp är (från vänster): Ulla Heine, Agneta Lundén, Anna Doggsen och Yvonne Lindberg. Foto: RVNO

I den här debattartikeln, som publicerats bland annat i Folkbladet, beskriver hälsogruppen inom RVNO hur storskalig vindkraft påverkar livet och hälsan hos de som tvingas bo i närheten.

Debattartikel från hälsogruppen i RVNO

Vi är fyra yrkeskvinnor med mångårig och bred praktisk kunskap om hälso- och sjukvård, stresshantering och psykisk ohälsa hos vuxna och ungdomar. Tillsammans är vi Hälsogruppen i föreningen Rättvisa Vindar Norra Östergötland.  Vi genomför undersökningen ”Människan i centrum” genom att intervjua människor som är närboende till vindkraftsindustrier. Det finns många människor som påverkas negativt av boende i närhet av vindkraft och deras berättelser behöver bli hörda. De är medmänniskor som behöver vårt solidariska stöd. 

Liknar symptomen hos svårt traumatiserade

För oss som genomför undersökningen har det varit smärtsamt att höra hur livsvillkoren raseras för många människor. Föräldrar till små barn är förtvivlade över att tvingas utsätta sina barn för en sådan livsmiljö. Barnen med sitt känsliga nervsystem under utveckling verkar vara mer utsatta. De intervjuade berättar om stark kronisk stress, utmattning, sömnstörningar och vanmakt. Det påminner om vad vi är vana att möta hos människor som är svårt traumatiserade eller lever under pågående hot, till exempel en misshandelsrelation.

– Jag kan inte tillåta mig att känna varje dag hur jag mår. Jag som varit en glad och utåtriktad kvinna är numera en person med stor sorg i hjärtat, berättar Barbro från Uppvidinge i Småland.

Går inte att komma undan ljudet och vibrationerna

Stressen börjar inte när vindkraften står på plats färdigbyggd utan för många redan flera år tidigare under tillståndsprocessen. Vissa vill flytta men kan inte göra det då deras hem inte går att sälja. Ingen vill flytta till ett industriområde på landet.

– Vi störs av buller beroende på väder och vindriktning. På kvällen får man lägga sig på kudden som vibrerar och det blir jättesvårt att sova. Jag vill flytta härifrån på grund av vindkraft trots att det här är vårt paradis på jorden, berättar Anna från Gislaved.

Vindkraftsindustrier har fram tills nu i regel byggts i glest befolkad landsbygd och det är svårt att få statistiskt säkerställda data om mekanismer av orsakssamband. Forskargruppen (Carmen M. Krogh et al.) i Kanada, Ontario, har studerad varför människor som bor i närheten av ett vindkraftsområde lämnar sina hem. I den aktuella forskningen har närboende definierats som boende inom ett avstånd av 10 kilometer till ett område med vindkraftsindustri.

Sömnsvårigheter och ökad stress är återkommande problem. Även symtom på yrsel, huvudvärk, högt blodtryck, tryck över bröstet och en känsla att vara under hot är tydliga. Det går inte att komma undan ljudet och vibrationerna, vilket leder till att de drabbade blir tvungna att lämna sina hem ”för att överleva”. Människor blir överkörda av myndigheter, konsulter och företag. Det väcker ilska och vanmakt när lokalpolitiker och regeringen inte skyddar den enskilda människan. Ekonomin försämras i olika grader och leder i vissa fall till personlig konkurs. Besvikelsen över att inte få stöd från samhället är stor. Stressen påverkar även relationer inom familjen.

– Jag flyttade hit för att det var väldigt tyst och jag är ljudkänslig. Bullret stängs inte av nattetid. Och dagtid går jag med lurar i öronen för att skärma av. Om jag inte har turen att verken står still. Då är jag jätteglad. Då får jag den normala tystnaden, berättar Ellinor från Vetlanda.

Moderna vindkraftverk på 300 meter

Idag är det svårt för den stora majoriteten av människor att förstå innebörden av att bo nära en vindkraftsindustri. Många vet inte heller att de ”moderna” vindkraftverken är gigantiska med en höjd upp mot 300 meter och att vingarna sveper en area upp mot 3,5 hektar. Det är inga gulliga små gårdsverk denna text handlar om.

 Människor som är drabbade med problemen blir ensamma utan stöd. Processen tar flera år och när industrin väl är byggd är miljön förstörd för väldigt lång tid. De drabbade beskriver hur omöjligt det är att utkräva ansvar från vindkraftsbolag och myndigheter för skador och lidande som uppstått. 

Att leva under konstant stress och hot för sin livsmiljö är en välkänd riskfaktor från tidigare stressforskning och skapar ohälsa både fysiskt och psykiskt. Nu planeras storskalig vindkraft även i tättbefolkade områden och flera hundratusentals människor kommer att bli drabbade i snar framtid i Sverige. 

God livsmiljö är något vi alla värdesätter högt och Barnkonventionen finns där för att skydda våra barn!

Ulla Heine, leg läkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri
Anna Doggsen, kurator och lärare och psykologi
Agneta Lundén, leg barnmorska
Yvonne Lindberg, arbetande inom hälsa och friskvård