fbpx

Hälsorisker av vindkraft kräver vidare forskning

Mer kunskap behövs. Att mäta även lågfrekvent buller och infraljud från vindkraft skulle vara en bra början, menar Ulla Heine.

Både i Sverige och utomlands finns många människor som vittnar om försämrad hälsa och livsmiljö i närhet av vindkraft. Men mer kunskap behövs och mätmetoderna för vindkraftsljud bör ses över.

Det här är en debattartikel av Ulla Heine, legitimerad läkare och medlem i RVNO:s hälsogrupp

Naturvårdsverket, som är den myndighet i Sverige som ansvarar för vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas rörande buller utomhus, menar att en viss negativ hälsopåverkan till följd av vindkraft är acceptabel. Det framkom på en webbföreläsning nyligen ledd av representanter för myndigheten. Acceptabelt, menade man, skulle kunna vara att tio procent av människorna som bor nära vindkraft upplevde en negativ hälsopåverkan.

Men bland de tio procenten kan finnas alla slags människor, såväl barn som personer med extra hög känslighet för buller och för dem kan konsekvenserna bli allvarliga.

På föreläsningen uttryckte man också en förhoppning om att de mätmetoder som idag används för vindkraftsljud skulle ses över. Det skulle kunna tolkas som en förändring av verkets tidigare hållning där man menat att det inte finns några studier som styrker negativ hälsopåverkan till följd av ljud från vindkraftverk.

Studier visar på samband

Forskargruppen (C. M. Krogh et al 2020) i Kanada definierade närboende till 10 km och studerade varför människor lämnade sina hem på grund av industriell vindkraft. Flera typer av hälsoproblem och obehag var återkommande t ex sömnsvårigheter, ökad stress, yrsel, huvudvärk, tryck över bröstet och ångest. Infraljud (<20Hz) och lågfrekvent ljud (20-200Hz) är omgivningsfaktorer som anses kunna ha ett orsakssamband med industriell vindkraft kopplad till närboendes hälsoproblem.

Forskargruppen Dumbrille et al 2021 har publicerat en vetenskaplig review-artikel om vindkraft och hälsorisker. De har analyserat närmare 200 vetenskapliga artiklar med så kallade Bradford Hill-kriterier för orsakssamband mellan omgivningsfaktorer och sjukdom. Metoden har använts länge och har bland annat visat samband mellan asbest och cancer, rökning och cancer samt alkohol och hjärtkärlsjukdom. Analysen sammanfattar att industriell vindkraft kan på ett allvarligt sätt skada hälsan för boende i närheten. Många studier har som slutsats att mer forskning behövs.

Här listas några av de analyserade studierna:

1. En svensk studie från Sahlgrenska Akademin av Waye et al 2020 visade att en natts sömn i vindkraftsljud hade signifikant negativ effekt på sömnen.

2. En studie av Chiu et al 2021 visade att lågfrekvent vindkraftsbuller i hemmet med volymen 30-43dB gav ökat stresspåslag.

3. En studie av Weichenberger et al 2017 visade att infraljud kan orsaka förändringar i hjärnans aktivitet när det gäller hörsel och områden för känslomässig kontroll och inte viljestyrd kontroll (hjärta, lungor, blodtryck, tarmar osv).

Sverige bör mäta även lågfrekvent buller

Enligt dagens regelverk är kravet för buller 40dBA i medelvärde med felmarginal +/-4dBA från industriell vindkraft vid närliggande bostäder. Buller orsakat av vindkraft är dock en komplex fråga av flera anledningar:

• För tillståndsprocessen använder projektörer datasimuleringar som är baserade på tidigare ljudmätningar från äldre och förhållandevis små verk.

• Vid ljudmätningar i Sverige används en gammal mätmetod, dBA, som filtrerar bort infraljud (<20 Hz) och lågfrekvent ljud (20-200Hz). Det finns modernare mätmetoder, dBZ/dBL, som mäter alla typer av ljudvågor och dessa rekommenderas vid mätning av omgivningsbuller.

• Vindkraftsbuller är till sin natur svischande/pulserande, vilket gör att ljudet varierar i styrka med frekvens av en sekund. Fenomenet kallas för amplitudmodulation och ökar både störningsupplevelsen och hörbarheten. Idag vet man att amplitudmodulationen i vindkraftsbuller är kraftigare under vintern och under natten eller tidig morgon.

• Det är ägaren av vindkraftsindustrin som ansvarar för kontroller och ljudmätningar under drift. Länsstyrelsen är ansvarig i tillståndsprocessen men det görs inga oberoende kontrollmätningar.

• Det aktuella bullerkravet 40 (+/- 4)dBA är ett medelvärde och i praktiken accepteras det betydligt högre bullernivåer i perioder.

• Vindkraftverk som byggs och planeras att byggas är allt större. För 10 år sedan var höjden under 150 meter och rotordiametern upp till 100 meter. Spridning av buller ökar för högre verk och lågfrekvent- samt infraljud ökar vid större rotordiameter. Dagens industriella vindkraftverk är oprövade i sin storlek med höjder på 300 meter och rotordiametrar på 200 meter.

• Bostadshusen på landsbygden är i regel trähus. Träkonstruktionen isolerar inte mot lågfrekvent buller utan kan i värsta fall fungera som resonanslåda som förstärker bullret inomhus.

Skadestånd på grund av hälsoproblem

Idag finns det vetenskapligt belägg på att de vindkraftsindustrier som finns byggda har negativa hälsoeffekter för vissa närboende. Vi vet att människor kan bli sjuka men bakomliggande mekanismer har inte klarlagts fullt ut. I Frankrike har på senare tid en dom i ett rättsfall resulterat i att ett vindkraftsbolag ska betala över en miljon kronor i skadestånd på grund av hälsoproblem.

Men vad hjälper pengar för förlorad hälsa? Enligt Naturvårdsverkets gränsvärden är det ok att 10 procent av närboende blir sjuka. Det är både barn, vuxna, gravida och äldre som drabbas. Effekter av de betydligt större verken som planeras kan anses vara oprövade experiment. Mer forskning behövs, och en bra början skulle vara att även mäta lågfrekvent ljud och infraljud som alstras av de befintliga industriella vindkraftsanläggningarna.

Försiktighetsprincipen finns för att skydda människors hälsa och i nuläget vet vi att vindkraft orsakar ohälsa för vissa av de närboende. Det behövs politiska beslut för att stoppa industriell vindkraft för det kan knappast vara ok att tusentals människors hälsa sätts på spel. Mer forskning behövs för att kartlägga orsakssamband och tillräcklig säkerhetsavstånd. Även vindkraftens avigsidor behöver debatteras.

Ulla Heine
legitimerad läkare och medlem i hälsogruppen i föreningen Rättvisa Vindar Norra Östergötland, RVNO

Sverige bör mäta vindkraftsljud enligt WHO:s riktlinjer

Åke Kinnander refererar till en finsk studie från 2020 beställd av Finska Stadsrådet och genomförd av det tekniska institutet VTT om huruvida infraljud kan ha negativa hälsoeffekter för närboende.

Det här en artikel skriven av Ulla Heine, läkare och medlem i RVNO:s hälsogrupp. Publicerad i NT 2021-12-23. Artikeln är en replik på den här insändaren i NT från 2021-12-19

Första delen av studien var att göra långtidsmätningar av ljud inomhus i två hem ca 1,5 km avstånd från vindkraft. Verken i närheten av dessa hem har en effekt på 3 respektive 3,3 MW, en totalhöjd under 200 meter och en rotordiameter på 110-125 meter. Volymen var i genomsnitt 25 dB på de vanliga frekvenser för mänsklig hörsel och varierade mellan 20 och 100 dB för infraljud. Som jämförelse har det planerade vindkraftverken i Norrköping och Finspång en effekt på 7-11 MW, en totalhöjd på 290 meter och en rotordiameter på 180-210 meter. Från vindkraftverk alstras infraljud när rotorbladet passerar tornet och ju större diametern är vid vingspetsarna desto mer infraljud.

Infraljud är lågfrekvent ljud med frekvens under 20 Hz som är hörbart för det mänskliga örat på mycket höga volymer och kan upplevas som vibrationer trots att man inte hör ljudet. Det som är speciellt med infraljud alstrad av vindkraft är att det har pulserande kvalité vilket inte är fallet när infraljud alstras av stadstrafik. Idag mäts inte infraljud i Sverige vid vindkraftsetableringar utan man använder en gammal mätmetod, dBA, som filtrerar bort infraljud. Detta trots att WHO:s riktlinjer om buller rekommenderar modernare mätmetoder dBZ/dBL. Därför saknas mätningar i Sverige och följaktligen vet vi inte hur mycket infraljud närboende människor utsätts för.

En studie av Weichenberger et al 2017 visade att infraljud från vindkraft kan påverka flera hjärnområden bland annat hörsel, känsloreglering och så det autonoma nervsystemet, som styr hjärta, lungor och andra inre organ. Långtidsstudier av dessa effekter saknas. Det vanligaste besväret människor rapporterar är sömnstörningar. 

En studie från Sahlgrenska Akademin av Weye et al 2020 visade att en natts sömn i vindkraftsljud hade signifikant negativ effekt på sömnen. En studie av Chiu et al 2021 visade att bli utsatt i hemmet på lågfrekvend ljud (frekvens 20-200Hz) från vindkraft med volymen 30-43dB ökade stresspåslaget. Dumbrille et al 2021 har gjort en omfattande studie om orsakssamband mellan negativa hälsoeffekter av industriell vindkraft med genomgång av de vedertagna kriterierna, så kallade Bredford Hill-kriterier, vid bedömning av omgivningsfaktorer. Data visar att bli utsatt för vindkraft kan orsaka negativa hälsoeffekter. 

Med samma metod har man kommit fram till att asbest och radon är farliga för hälsan. För jämförelse vet vi idag att rökning kan orsaka lungcancer samtidigt som alla rökare inte får sjukdomen.

Tillbaka till den finska studien som Åke Kinnander har analyserat i sin debattartikel. En del i studien handlade om ett experiment där testpersoner utsattes för infraljud under 5 till 10 minuter. Enligt författarna skulle förlängning av exponeringstiden lett till outhärdligt tröttsamma experiment. Syftet var att se om testpersoner kunde avgöra om infraljudet var på eller av och om man kunde mäta stressreaktion hos dem. 

Gruppen var liten, med 26 personer, varav 11 personer hade symtom kopplade till vindkraftexponering och resterande 15 personer var symtomfria. 

Ur medicinsk synvinkel är det inte relevant att undersöka en så kort exponering för infraljud om man önskar få svar på eventuella negativa hälsoeffekter på grund av till exempel en fysiologisk stressreaktion. Det är inte heller intressant att veta om personerna kunde avgöra om infraljudet var av eller på. 

I verkligheten innebär exponering för industriell vindkraft i boendemiljön att den finns där 24/7/365. Vi har indikationer på att de vindkraftsindustrier som finns byggda idag kan ha negativa hälsoeffekter för närboende även om mycket mer forskning behövs. Effekter av de större verken som planeras vet vi ännu mindre om. En bra början skulle vara att börja mäta även infraljud alstrat av industriella vindkraftsanläggningar enligt WHO:s riktlinjer.

Ulla Heine, legitimerad läkare och specialist i allmänmedicin och psykiatri, hälsogruppen i föreningen Rättvisa vindar norra Östergötland

Ett liv nära vindkraft del 7: Susanne

Susanne Hjelm berättar att det nybyggda sovrummet inte ens går att använda när vindkraftverken är igång.

Del sju i RVNO:s serie Ett liv nära vindkraft, producerad av föreningens hälsogrupp. Här berättar Susanne, som bor i Zinkgruvan norr om Motala, om hur livet ställdes på ända dagen då den närliggande vindkraftverken togs i drift.

Susanne Hjelm bor i Zinkgruvan. Hon gillar i princip vindkraft men står inte ut med att leva i dess ljud. Hon och hennes make flyttade från Stockholm till sitt sommarhus som renoverats för att bli ett bra åretrunthus i en lugn miljö.

Inte någon gång fick de inbjudan om samråd eller information om planerna på vindkraftsindustrin. En lapp i brevlådan om att trafiken på vägen kunde öka markant på grund av leveranser till vindkraftsbygget var allt.

Se hela videon med Susanne på RVNO:s Youtubekanal.