Kategori: Juridik

Publicerat

Energimyndighetens vindkraftsförslag möter stark kritik i Finspång och Norrköping

Energimyndigheten vill peka ut tolv områden i Finspångs och Norrköpings kommuner som riksintresse för storskalig vindkraft. Förslaget kritiseras nu för bristande konsekvensanalys, risker för fastighetsägare och för att det kommunala vetot kan försvagas.

I det nya underlaget föreslår Energimyndigheten att 9 områden i Finspång och 3 i Norrköping ska klassas som riksintresse för vindkraft. Myndigheten använder en buffertzon på 800 meter till bostäder – ett avstånd som ska ge plats för stora etableringsområden, men som enligt kritiker inte tar hänsyn till fastighetsägarnas situation.

I statliga utredningar och flera studier framhålls att bostäder inom 1,5–2 kilometer från vindkraftverk riskerar betydande värdeminskningar, ibland med effekter ända upp till 8 kilometer. Finspångs kommun har därför bedömt att inget område är lämpligt för storskalig vindkraft utan att boende drabbas, och detta ligger till grund för kommunens översiktsplan. I Norrköping har flera av de föreslagna områdena tidigare fått avslag i tillståndsprocesser.

Förslaget väcker också frågor om egendomsskydd enligt grundlag och Europakonvention, liksom om det kommunala vetot. Om områdena förs in i kommunernas översiktsplaner riskerar kommunernas självbestämmande att minska och landsbygden att påverkas av utflyttning, menar kritiker.

RVNO efterlyser en bredare konsekvensanalys där egendomsskydd, fastighetsvärden, kompensationsfrågor, lokal demokrati, kommunalt veto och försiktighetsprincipen vägs in innan några riksintresseområden fastställs. Som förslaget ser ut i dag anses buffertzonen för snäv och underlaget otillräckligt för att motivera omfattande vindkraftsetableringar i de två kommunerna.

RVNO:s svar till Energimyndigheten:

251118 till EnergimyndighetenLadda ner
Publicerat

Talerätt enligt Miljöbalken och vi blickar framåt

Med ny talerätt enligt Miljöbalken blickar RVNO framåt och fortsätter sitt arbete med opinionsbildning, kunskapsdelning och med att företräda boende i norra Östergötland.

RVNO lever nu upp till kriterierna för talerätt enligt Miljöbalken. Ännu ett viktigt steg för att göra vår röst hörd och bidra med kunskap i frågor som rör boende i norra Östergötland. Nu fortsätter vi vårt arbete, bland annat med att bevaka Norrköpings kommuns process med att ta fram en energiplan.

Även om det inte synts så mycket utåt har RVNO under 2024 fortsatt att vara aktiva med att bevaka vad som händer i vårt närområde och med opinionsbildning, kunskapsdelande och informationsutbyte med andra föreningar.

Vår förening har nu funnits i mer än tre år, har över 100 medlemmar (aktuellt antal 605) och verkar enligt stadgarna för att tillvarata miljö- och naturskyddsintressen. Med dessa kriterier uppfyllda har vi idag talerätt enligt miljöbalken när det gäller domar och beslut som berör oss.

Det kan gälla tillståndsfrågor, tillsyn, föreskrifter och godkännanden eller dispenser enligt miljöbalken. Talerätten innefattar även möjligheten att i vissa fall överklaga domar och beslut. Detta ger oss större möjligheter att bidra med viktig kunskap, till exempel samråd i Finspångs och Norrköpings kommuner.

Föreningens arbete fortsätter. Ett av våra fokusområden framöver är Norrköpings kommun och det som händer där.

Vi följer Norrköpings kommuns arbete med att ta fram en energiplan.

– Norrköpings kommun har påbörjat arbetet med att ta fram en energiplan. RVNO kommer att bevaka detta på motsvarande sätt som vi gjort tidigare. Genom att bland annat uppvakta politiker, bidra med saklig information och skriva insändare i media om så krävs. Vi återkommer med mer information när vi vet mer om vad detta kommer att innebära för oss som förening, säger Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO.

Att driva en förening är förenat med kostnader för bland annat bank, Swish, hemsida, årsmöte mm. Vi vill därför be dig som uppskattar vårt engagemang att swisha en valfri summa till föreningen så att vi kan fortsätta att bedriva opinion för att bevara vårt vackra landskap i norra Östergötland.

Var med och stötta föreningen i vårt fortsatta arbete med att tillvarata miljö- och naturskyddsintressen och värna boende i norra Östergötland.

Vill du vara med och stötta RVNO:s arbete?

Välkommen med ditt bidrag:

Swish: 1232107670
Bankgiro: 5602-4177

Stort TACK för ditt stöd!

Publicerat

RVNO:s kurs i ”vindkraftsjuridik” senareläggs – studien från KTH förväntas ändra rättspraxis.

För boende medför en vindkraftsetablering stor påverkan och kan innebära rätt till ersättning för både personskada och ren förmögenhetsskada.

RVNO:s planerade kurs om ”vindkraftsjuridik” kommer att senareläggas då behovet kanske är överspelat. Nedan följer en rapport och hälsning från Hans Kindstrand, drivande inom RVNO:s juridiska arbetsgrupp.


RVNO:s ordförande avslutade sommarsäsongen med en förutsägelse:
Holmens vindkraftsplaner i vårt närområde kommer aldrig att realiseras. Holmens projekt kommer att vältas över ända, inte av en anledning utan av flera samverkande.

Jag delar den övertygelsen. Jag har åtagit mig att verka inom den begränsade del som handlar om juridiken. I den delen har jag skrivit ett antal PM och några artiklar i tidskriften Advokaten. Jag har också under hösten planerat en kurs i ”vindkraftsjuridik” med betoning på miljöbalkens bestämmelser om skadestånd och inlösenskyldighet enligt MB 32 kap.

Den planerade kursen kommer att senareläggas. Anledningen är att det kanske inte finns något behov. I en nyligen publicerad studie har två forskare vid KTH klarlagt att en vindkraftsetablering medför en betydande värdepåverkan på näraliggande fastigheter. Studien är kvalitetssäkrad genom ett s k peer-reviewed förfarande.

För att uttrycka det enkelt – Anden är ur flaskan. Studien visar att en vindkraftsetablerings omgivningspåverkan inte är 3,5 km, som är nuvarande praxis. Värdepåverkan klingar av först efter 6 – 8 km. Det här har naturligtvis betydelse för vilka fastigheter som ingår i sakägarkretsen. Studien resulterar även i ett latent krav på ersättning för sakägare som lider en ”ren förmögenhetsskada” inom påverkansområdet. Enligt studien ligger den genomsnittliga värdenedgången runt 300 000 kronor per fastighet, med betydligt högre belopp, och möjlighet till krav på inlösen för fastigheter inom vindkraftverkens omedelbara närområde, som i studien satts till ca 2 km.

Sakägarkretsen har av Holmen i samrådet bestämts utifrån praxis 3,5 km, till ca 3 000 fastigheter. Den relevanta sakägarkretsen inom 8 km torde vara minst tre gånger större. Med ett genomsnittligt krav på ersättning för ”ren förmögenhetsskada” finns med andra ord ett latent skadeståndskrav från närboende om (9 000 * 300 000=) 2,7 miljarder om projektet genomförs. Jag tror inte att Holmen vill syna den handen.

I en rättsstat brukar man inte tillåta myndigheter och domstolar att tvångsvis överföra stora ekonomiska värden från ett rättssubjekt till ett annat. Vi får hoppas att Sverige upprätthåller den ordningen. Så står det i vart fall i vår grundlag – regeringsformen 2:15. Vi kanske inte ens behöver sätta oss vid spelbordet.

Med tillönskan om en fortsatt bra sommar!
Hans Kindstrand

Referens:
The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Sustainability 2021, 13, 6892

Sustainability är en internationell, tvärvetenskaplig, vetenskaplig, peer-reviewed och open accessjournal över människors miljömässiga, kulturella, ekonomiska och sociala hållbarhet.
Författare är:
Hans Westlund Department of Urban Planning and Environment, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden;
Mats Wilhelmsson Department of Real Estate and Construction Management, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden