fbpx

Finspångs kommun ingen plats för storskalig vindkraft

Med hänvisning till boende och höga naturvärden menar en majoritet av partierna i Finspång att det inte finns några lämpliga platser för storskalig vindkraft i kommunen.

En majoritet av partierna i Finspång är överens om att det inte finns några lämpliga platser för storskalig vindkraft i kommunen. Det efter att ha granskat den rapport som nyligen presenterades, där förutsättningarna för att etablera vindkraft i kommunen utretts.

Under hösten och våren har en beredningsgrupp bestående av representanter för de politiska partierna arbetat med att ta fram ett förslag till tematiskt tillägg om vindkraft till översiktsplanen. Som en del i arbetet har man låtit konsultföretaget Sigma utreda om det finns lämpliga platser för storskaliga vindkraftsetableringar i kommunen.

Baserat på utredningen gjorde tidigare i veckan moderaterna, kristdemokraterna och sverigedemokraterna i beredningsgruppen gemensamt klart att man inte ansåg det finnas några lämpliga platser för storskalig vindkraft. Motiveringen är att det skulle få för stora negativa konsekvenser för boende i kommunen, som inte kan vägas upp av nyttan av vindkraften. Även socialdemokraterna anslöt till ställningstagandet. Det innebär att det nu finns en majoritet mot storskalig vindkraft i Finspång.

– Vid senaste beredningsgruppsmötet var en stor majoritet emot. Det innebär att det inte kommer bli några vindkraftverk över 150 meter någonstans i Finspångs kommun. Det känns jättebra, säger moderaternas Inge Jacobsson till Folkbladet.

I utredningen pekades tre möjliga områden ut för vindkraft, som skulle kunna utredas vidare. Två av dem i närheten av Stora Mossen utanför Igelfors och ett vid Ribbestorp. Men med hänsyn bland annat höga naturvärden och närhet till boende ansåg politikerna alltså även dessa vara olämpliga.

Stora Mossen nära Igelfors är utpekat som riksintresse för naturvård och ingår i Natura 2000. Det är den tredje största mossen i Östergötland.

– I grunden är vi positiva till förnybar energi, men vi vill utreda utifrån Finspångs förutsättningar. Nu ser vi att det finns väldigt lite plats kvar för den här typen av etablering, säger socialdemokraternas Mats Annerfeld, kommunstyrelsens ordförande, till Folkbladet.

Inge Jacobsson ser beslutet som en stor möjlighet för Finspång och kommunens möjligheter att nå målen om att växa.

– Det här visar att vi värnar om landsbygden. Nu går det att marknadsföra Finspång som en vindkraftsfri kommun. Ärendet ska ut på samråd och sedan till kommunfullmäktige för beslut, men det kommer gå igenom eftersom det är en klar majoritet, säger Inge Jacobsson.

Catharina Roos, vice ordförande RVNO, är mycket glad över beskedet.

– Det visar att Finspång vill växa. Att det inte byggs vindkraft på landsbygden ser jag som ett stort steg framåt i Finspångs utveckling, som möjliggör detta, säger hon till Folkbladet och fortsätter:

– Fastigheter hade förlorat i värde och människor hade riskerat att bli sjuka. Vi undslipper vindkraftens enormt negativa påverkan på människor, djur och natur.Då känner vi att det har varit värt allt arbete.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO och moderat politiker i Finspång, och Catharina Roos, vice ordförande, RVNO.

I samarbete med Rättvisa vindar vid Regna, RVVR, har RVNO nog följt och arbetat med frågan kring det tematiska tillägget om vindkraft under hela tiden som beredningsgruppens arbete pågått.

– Vi är privatpersoner som lägger ner oerhört mycket tid på att sätta oss in i allt och få kunskap. När det ser ut att ge lön för mödan är det förstås positivt i föreningen, säger Catharina Roos till Folkbladet.

Vi behöver ta tillvara Finspångs kommuns alla värden

I ett läge där Finspångs kommun står inför många och stora utmaningar behöver vi se och ta tillvara de värden som finns även utanför centralorten. Inte minst handlar det om ett väl genomtänkt beslut kring den nya vindbruksplan som kommunen just nu arbetar med.

Debattartikel i NT 2024-03-21

Den översiktsplan (ÖP2020) som Finspång lagt ned stort arbete på att utarbeta verkar otursförföljd. En ökad folkmängd är ett prioriterat mål med visionen om 30 000 kommuninvånare 2035. Folkmängden minskade förra året, tvärtemot planerna med drygt 200 personer.

Bergska gymnasiet föreslås sättas på paus, vilket skulle leda till stora svårigheter för unga som bor utanför centralorten. Barnafödandet minskar i oroväckande omfattning även i Finspång. Priset på fritidshus och småhusfastigheter i kommunen faller.

Finspångs ekonomi visar sig innehålla stora hål. Underskotten växer närmast okontrollerat. En skattehöjning är att vänta för oss som bor här.

Kanske har vi drabbats av ett visst mått av hemmablindhet. Där vi inte kan se och ta tillvara de stora värden som finns i kommunen.

Finspång har en stor tätbefolkad, tätortsnära landsbygd. Ungefär en tredjedel av Finspångs befolkning bor utanför centralorten, i byar som Rejmyre, Regna och Igelfors eller på ren landsbygd. Vårt rika landskap, som vi aktivt sökt oss till, innehåller stora livsvärden som inte värnas och som inte tas tillvara.

Trots svåra ekonomiska tider, och närmast mot bättre vetande, lägger kommunen för närvarande stor energi och mycket pengar på att göra ett tillägg till ÖP 2020. Detta för att möjliggöra etablering av storskalig vindkraft.

En studie från KTH visar att värdet på omgivande fastigheter påverkas avsevärt negativt av en vindkraftsetablering. Bland annat visar studien att fastigheter på ett avstånd av 0-2 kilometer från en etablering minskar med över 40 procent i värde.

Det finns flera anledningar till detta värdefall, men vi nöjer oss här med att konstatera att en storskalig vindindustri har mycket stora negativa konsekvenser på sin omgivning.

Vad som hittills kommit fram från den beredningsgrupp som arbetar med vindbruksplanen är att det i Finspång inte finns några lämpliga områden för etablering av storskalig vindkraft.

Vad kommunen nu förutskickat är att man trots detta kommer att tillskapa etableringsområden, som visserligen är olämpliga, men där en vindkraftsetablering ändå ska vara möjlig, genom att respektavstånd och säkerhetsavstånd kortas ner och där hänsyn till naturvärden får vika för ”det allmänna vindkraftsintresset”.

Vår uppmaning till kommunen är: Lyft blicken. För kommunen innebär en vindkraftsetablering inga nya arbetstillfällen, omfattande problem vid tillsyn, regeluppföljning och återställning samt hantering av personliga katastrofer hos närboende.

I stället för att lägga tid, pengar och kraft på kortlivade vindkraftsetableringar, som kommer att orsaka lägre fastighetsvärden, utflyttning och förstörd natur, kan resurserna användas exempelvis till att utveckla Bergska gymnasiet med utbildningar som kan locka unga till Finspång och som kan bidra till de visioner om befolkningstillväxt som finns i ÖP 2020.

Vi är övertygade om att kommunen kan bättre och att viljan finns.

Catharina Roos, ordförande Rättvisa vindar projektgrupp, RVP
Hans Kindstrand, advokat och ledamot RVP

Moderaterna har fel fokus i vindkraftsfrågan

RVNO:s ordförande Per-Olov Strandberg, även kommunal politiker i Finspång, är kritisk till moderaternas nya förslag om kompensation till kommuner som säger ja till vindkraft. Här missar man målet menar han bland annat i en intervju i P4 Östergötland.

På moderaternas partistämma i fredags beslutades om en ny klimat- och energipolitik. Huvudfrågan var vindkraft, där partiledningen vill se en fortsatt utbyggnad och föreslår att kommuner som säger ja till etableringar ska få ta del av vinsten.

– Det verkar för mig fullständigt befängt. Det är ju inte kommunerna som lider skada. Skulle de då skulle få något slags muta från vindindustrin? De som lider skada är ju de som bor och har fastigheter på landsbygden, det är de som borde ersättas, säger Per-Olov Strandberg bland annat.

Lyssna på hela inslaget 19:15 minuter in i sändningen.