fbpx

Hur extremt är motståndet mot vindkraft?

Det här är en debattartikel skriven av RVNO och publicerad i NT 2021-12-20, som svar på Lorentz Tovatts och Agneta Niklassons artikel i samma tidning.

Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson skriver i en debattartikel om vindkraftens ekonomi och om Moderaternas ”extrema motstånd” mot vindkraft. Men nämner inte att det i samtliga fall där kommuner säger nej till vindkraft sker genom politiska majoriteter. Och inte heller att Miljöpartiet många gånger ingår i de majoriteterna.

Som exempel på det moderata motståndet listar Lorentz Tovatt (i en debattartikel i Aftonbladet) ett antal större vindkraftsprojekt. Bland annat i Stömne, men där var Miljöpartiet det första partiet i kommunen att säga nej, med hänvisning bland annat till den biologiska mångfalden och till närliggande områden med höga naturvärden. I ett annat exempel, Munkedal, röstade Miljöpartiet nyligen tillsammans med en majoritet i fullmäktige för ett kommunalt veto mot etableringen Skottfjället och i Finspång kom beskedet härom veckan att man tillsammans med alla partier utom Vänsterpartiet ställer sig negativa till Holmens storskaliga etablering i kommunen. En större granskning av kommuners vetobeslut som gjorts av Smedjans Tobias Samuelsson visar att Miljöpartiet även sagt nej i bland annat Jönköping, Uppvidinge, Filipstad, Uddevalla, Sollefteå och Kinda.

Så vari ligger det extrema? Precis som Moderaterna och många andra har Miljöpartiet på lokal nivå vågat problematisera den industriella vindkraften. Utifrån påverkan på människors hälsa och boendemiljö, biologisk mångfald, bevarande av skog och natur, friluftsliv, en levande landsbygd och demokrati och självbestämmanderätt. Man har lyssnat, lärt, tänkt, tagit i beaktan den oprövade storskaligheten som präglar många av projekten och anammat försiktighetsprincipen.

Helhetsbilden kring både hållbarhet och ekonomi för vindkraft är en helt annan än den Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill måla upp. Den väderberoende vindkraften behöver alltid balanseras upp av andra kraftslag, ofta fossila. Den kräver ett kraftigt utbyggt nät som även det tar stora icke-förnybara resurser i anspråk. Verkens korta livslängd är ytterligare en faktor som försämrar både ekonomi och miljö. Genom politiska beslut har vindkraften också getts förtur i energisystemet vilket påverkat lönsamheten för både kärnkraft och vattenkraft negativt.

Det som idag främst bär vindkraften ekonomiskt är i stället det finansiella affärsupplägg som ligger bakom många storskaliga etableringar. Där ett projekt fungerar som en handelsvara på den internationella storkapitalmarknaden och elen säljs i förväg till ett fast pris, ofta till utlandet. Och med anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft som ska betalas av konsumenterna är det inte konstigt att det vid en första anblick kan se billigt ut. Sänkta fastighetsvärden i vindkraftens spår är ett annat exempel. Någon annan ska ta notan.

Oavsett hur mycket vindkraft som byggs kommer den aldrig att kunna vara den universallösning som Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill få det till. På systemnivå fungerar det helt enkelt inte, det blir dyrt och leder till mer utsläpp samtidigt som elpriserna skenar och naturvärden och människors livsmiljö förstörs.

För både boende och de politiker som företräder dem blir det här uppenbart att dogmatism och avsaknad av konsekvensanalys ofta präglar debatten. Kanske är det därför som både moderater, miljöpartister och andra politiker på kommunal nivå nu uttrycker sitt motstånd mot storskalig vindkraft?

Frågan om vår framtida energiförsörjning är stor och komplex. Den kräver ett helhetsgrepp utifrån noggrann analys av behov och tillgängliga systemlösningar, utan fastlåsning vid ett energislag som med framgång marknadsförts som ”grönt” och ”hållbart” av starka krafter med ekonomiska intressen i vindindustrin men som knappast tål närmare granskning varje sig det gäller koldioxidutsläpp, fossil backup-kraft, långsiktig miljöpåverkan eller lönsamhet utan subventioner eller förtur i energisystemet.

Per-Olov Strandberg, Catharina Roos och Alice Lewy
Rättvisa vindar norra Östergötland

Debattartikeln i NT.

Kd i Norrköping vill avstå från vindkrafts-veto

Kristdemokraterna i Norrköping skriver i en debattartikel i NT att man vill att kommunen avstår från att använda det kommunala vetot mot Holmens vindkraftsetablering i kommunen.

Därmed väljer man en helt annan väg än Kd i Finspång, som nyligen meddelade att man är emot etableringen med hänsyn till människor, natur och en levande landsbygd och även driver frågan om respektavstånd på 10 gånger verkens höjd till närliggande bostäder. 

Även på riksnivå är Kd starkt kritiska till den pågående vindkraftsutbyggnaden, med hänvisning bland annat till hur den påverkar människor på landsbygden, elpriserna och energisystemet i stort.

Om du är prenumerant kan du kommentera och reagera på artikeln på NT:s webb.

Kd:s debattartikel i NT

Okunskap och arrogans när Holmen går vidare med projektet

Hur stor skada ska Holmens vindkraftsprojekt hinna göra innan man inser att det inte kan genomföras?

Holmen meddelade nu på morgonen att man går vidare med sin vindkraftsansökan både i Norrköping och Finspång. Det trots att en majoritet av partierna i Finspång är negativa och kommunen kommer att använda sitt veto om eller när de får frågan av länsstyrelsen.

– Det är obegripligt att Holmen väljer att gå vidare. Det vittnar om okunskap och arrogans mot såväl länsstyrelsen som den demokratiska processen. Ansökan uppfyller inte säkerhetsavstånden varken i Norrköpings kommuns nyligen aktualitetsförklarade översiktsplan eller de avstånd som rekommenderas av Energimyndigheten. Och när det gäller Finspång har man där redan sagt tydligt nej till etableringen, säger Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO.

RVNO pekade redan tidigt i processen på hur olämpliga de utpekade områdena är för vindkraft. Här finns mycket höga naturvärden och både människor och företag kommer att drabbas på ett sätt som inte är rimligt.

– Att dessutom tvinga en redan ansträngd länsstyrelse att utreda områden som ändå får nej av kommunerna menar vi är ett enormt slöseri med resurser. Som påverkar länsstyrelsens arbete och handläggning med andra projekt, säger Per-Olov Strandberg.

RVNO fortsätter nu arbetet och kommer bland annat att komplettera de fågelinventeringar som gjordes under 2021 och som lämnats in till länsstyrelsen.

Lyssna på intervjun med Per-Olov Strandberg i Radio P4 Östergötland, 3:45:15 in i programmet.