fbpx

Ett liv nära vindkraft del 7: Susanne

Susanne Hjelm berättar att det nybyggda sovrummet inte ens går att använda när vindkraftverken är igång.

Del sju i RVNO:s serie Ett liv nära vindkraft, producerad av föreningens hälsogrupp. Här berättar Susanne, som bor i Zinkgruvan norr om Motala, om hur livet ställdes på ända dagen då den närliggande vindkraftverken togs i drift.

Susanne Hjelm bor i Zinkgruvan. Hon gillar i princip vindkraft men står inte ut med att leva i dess ljud. Hon och hennes make flyttade från Stockholm till sitt sommarhus som renoverats för att bli ett bra åretrunthus i en lugn miljö.

Inte någon gång fick de inbjudan om samråd eller information om planerna på vindkraftsindustrin. En lapp i brevlådan om att trafiken på vägen kunde öka markant på grund av leveranser till vindkraftsbygget var allt.

Se hela videon med Susanne på RVNO:s Youtubekanal.

Ingen vindkraft mellan Igelfors och Rejmyre

Eolus Vind AB lägger planerna på att bygga tolv vindkraftverk i ett område mellan Igelfors och Rejmyre i norra delen av Finspångs kommun. Det skriver SVT Nyheter.

Planerna var i en tidig fas och ingen formell projektverksamhet hade påbörjats.

– Vi tittar på många olika platser runt om på de marknader vi är aktiva. Här är det så att Holmen äger marken och i det här fallet har även de en projekteringsverksamhet. Så det handlar om att de inte ville att några andra kommer in i det här läget, säger Johan Hammarkvist, kommunikationschef vid Eolus Vind AB, till SVT Öst.

Det ungefärliga utredningsområdet för de tolv verken mellan Igelfors.

Läs mer på SVT Nyheter

Kompensera de drabbade på landsbygden

Från en dag till en annan kan du berövas stora värden när den fastighet du äger eller den verksamhet du driver inte längre blir möjlig. Eller ja, det får du inte reda på förrän om några år. Fram till dess får du förlika dig med tanken på att du kanske måste flytta och göra det bästa av situationen.

Det skriver Fredrik Nilsson i en debattartikel i dagens NT. Läs hela texten här:

För ett år sedan fick jag och min sambo två brev var som meddelade att vi var sakägare i Holmens planerade vindkraftsetableringar i både Skybygget och Klintaberget.

En månad tidigare hade vi köpt vår sommardröm. Ett hus med sjötomt inom pendlingsavstånd från våra arbeten. Vi hade räknat fram och tillbaka och tyckte att vi hade råd och såg fram emot många somrar på landet.  Men då hade vi inte kunnat föreställa oss att en industrietablering som granne en månad senare skulle spoliera värdet på sommarhuset.

Jag tror inte att det gått en dag sedan september ifjol utan att jag tänkt vindkraft. Jag har vridit och vänt på argumenten och försökt hitta bra vinklingar som omöjliggör Holmens planer. Det har gått upp och ner känslomässigt. Och det har gått ut över min familj när jag inte har varit mentalt närvarande som jag borde vara. Vissa dagar har ändå känts bra som när fiskgjusen dyker efter fisk i sjön och andra dagar har bara känts för tunga. Det har varit skönt att under de tunga dagarna veta att man inte är ensam och att över 500 personer valt att bli medlemmar i en förening för att stoppa Holmens planer.

Ett helt år har gått. Ingen ansökan har lämnats in än. Tre månader skulle det ta till ansökan lämnades in enligt Holmen och vindkraftsetableringen skulle vara klar ett par år senare och ge 1,9 TWh el. Så mycket för de storslagna planerna. Holmen har som tur är stött på patrull i form av Försvaret, Kommunen och Länsstyrelsen. Nu återstår ungefär 40 av de ursprungligt planerade vindkraftverken.

Runt om oss i Finspång och Norrköping drabbas allt fler människor av vindkraftsexploateringar. En oro sprids där man från en dag till en annan kan berövas på stora värden när den fastighet man äger eller den verksamhet man driver inte längre blir möjlig. Eller ja, det får du inte reda på förrän om några år. Fram till dess får du förlika dig med tanken på att du kanske måste flytta och göra det bästa av situationen. För processen med överklaganden och ansökningar tar tid. Kommunen kan inte ta ställning ”För vi har ingen ansökan än” så vi tvingas alla leva i en ovisshet som går ut över oss och våra nära och kära.

Är det verkligen rimligt att det är så här vindkraftsförespråkare inom Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet vill att processen ska gå till? Ska vi köra över människor på landsbygden? Har vi inte ett gemensamt ansvar att dela på de kostnader som klimatförändringar medför? Om vindkraft är lösningen på klimatproblemen är det inte då rimligt att de människor som drabbas åtminstone ska kunna flytta utan att bli ruinerade? 

Det finns en anledning till att människor går samman och motståndet växer på landsbygden och det har inte med ”förstörd utsikt” att göra. Det handlar om överföring av miljonbelopp från enstaka fastighetsägare till stora industribolag och inget annat. Vindkraft har ju lägst investeringskostnad per producerad kWh så då måste det finnas utrymme även till att kompensera alla drabbade människor på landsbygden. Eller är Fredrik Lundbergs aktieutdelningar högre prioriterade i Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet?

Fredrik Nilsson, Finspång