fbpx

Osäljbara fastigheter och omöjligt att få banklån

Anna och Janne Doggsen på Doggsen center riskerar att förlora hela sin verksamhet till följd av vindkraften.

Vindkraft var temat för dagens Morgon i P4 Östergötland, där mäklare berättar om hur hus i områden där vindkraft planeras blivit osäljbara och boende vittnar om hur bankerna inte vill bevilja lån till renoveringar med hänvisning till det förlorade fastighetsvärdet.

I dagens Morgon i P4 Östergötland lyftes frågan om storskalig vindkraft och Holmens planerade etablering i Norrköpings och Finspångs kommun utifrån bland annat fastighetsvärden och möjligheten för boende att beviljas banklån.

Exempel på boende som hamnat i kläm är Anna och Janne Doggsen med sin verksamhet Doggsen center, som nu behöver renovera bland annat sina hundstallar på gården. Men bankerna säger nej till lån.

– Vi har inget fastighetsvärde eftersom fastigheten är osäljbar och det använder man ju som grund till ett bottenlån. Och vi har kollat med tre banker, berättar Janne Doggsen i intervjun med P4 Östergötland.

Tiden sedan Holmen presenterade sina planer har präglats av ovisshet, ilska och oro.

– Det är andra året nu som vi lever i stor oro och jag kan ju säga att vi mår allt annat än bra, vi och personalen. Vi behöver ett besked. Och blir det ingen lösning måste vi lägga ner. Då är det sex personer i personalen som måste sägas upp, säger Anna Doggsen till P4 Östergötland.

Lyssna på inslaget ii P4 Östergötland. Intervju med Anna och Janne Doggsen kommer 3:34:46 in i sändningen.

Kompensera de drabbade på landsbygden

Från en dag till en annan kan du berövas stora värden när den fastighet du äger eller den verksamhet du driver inte längre blir möjlig. Eller ja, det får du inte reda på förrän om några år. Fram till dess får du förlika dig med tanken på att du kanske måste flytta och göra det bästa av situationen.

Det skriver Fredrik Nilsson i en debattartikel i dagens NT. Läs hela texten här:

För ett år sedan fick jag och min sambo två brev var som meddelade att vi var sakägare i Holmens planerade vindkraftsetableringar i både Skybygget och Klintaberget.

En månad tidigare hade vi köpt vår sommardröm. Ett hus med sjötomt inom pendlingsavstånd från våra arbeten. Vi hade räknat fram och tillbaka och tyckte att vi hade råd och såg fram emot många somrar på landet.  Men då hade vi inte kunnat föreställa oss att en industrietablering som granne en månad senare skulle spoliera värdet på sommarhuset.

Jag tror inte att det gått en dag sedan september ifjol utan att jag tänkt vindkraft. Jag har vridit och vänt på argumenten och försökt hitta bra vinklingar som omöjliggör Holmens planer. Det har gått upp och ner känslomässigt. Och det har gått ut över min familj när jag inte har varit mentalt närvarande som jag borde vara. Vissa dagar har ändå känts bra som när fiskgjusen dyker efter fisk i sjön och andra dagar har bara känts för tunga. Det har varit skönt att under de tunga dagarna veta att man inte är ensam och att över 500 personer valt att bli medlemmar i en förening för att stoppa Holmens planer.

Ett helt år har gått. Ingen ansökan har lämnats in än. Tre månader skulle det ta till ansökan lämnades in enligt Holmen och vindkraftsetableringen skulle vara klar ett par år senare och ge 1,9 TWh el. Så mycket för de storslagna planerna. Holmen har som tur är stött på patrull i form av Försvaret, Kommunen och Länsstyrelsen. Nu återstår ungefär 40 av de ursprungligt planerade vindkraftverken.

Runt om oss i Finspång och Norrköping drabbas allt fler människor av vindkraftsexploateringar. En oro sprids där man från en dag till en annan kan berövas på stora värden när den fastighet man äger eller den verksamhet man driver inte längre blir möjlig. Eller ja, det får du inte reda på förrän om några år. Fram till dess får du förlika dig med tanken på att du kanske måste flytta och göra det bästa av situationen. För processen med överklaganden och ansökningar tar tid. Kommunen kan inte ta ställning ”För vi har ingen ansökan än” så vi tvingas alla leva i en ovisshet som går ut över oss och våra nära och kära.

Är det verkligen rimligt att det är så här vindkraftsförespråkare inom Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet vill att processen ska gå till? Ska vi köra över människor på landsbygden? Har vi inte ett gemensamt ansvar att dela på de kostnader som klimatförändringar medför? Om vindkraft är lösningen på klimatproblemen är det inte då rimligt att de människor som drabbas åtminstone ska kunna flytta utan att bli ruinerade? 

Det finns en anledning till att människor går samman och motståndet växer på landsbygden och det har inte med ”förstörd utsikt” att göra. Det handlar om överföring av miljonbelopp från enstaka fastighetsägare till stora industribolag och inget annat. Vindkraft har ju lägst investeringskostnad per producerad kWh så då måste det finnas utrymme även till att kompensera alla drabbade människor på landsbygden. Eller är Fredrik Lundbergs aktieutdelningar högre prioriterade i Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet?

Fredrik Nilsson, Finspång

RVNO:s kurs i “vindkraftsjuridik” senareläggs – studien från KTH förväntas ändra rättspraxis.

För boende medför en vindkraftsetablering stor påverkan och kan innebära rätt till ersättning för både personskada och ren förmögenhetsskada.

RVNO:s planerade kurs om “vindkraftsjuridik” kommer att senareläggas då behovet kanske är överspelat. Nedan följer en rapport och hälsning från Hans Kindstrand, drivande inom RVNO:s juridiska arbetsgrupp.


RVNO:s ordförande avslutade sommarsäsongen med en förutsägelse:
Holmens vindkraftsplaner i vårt närområde kommer aldrig att realiseras. Holmens projekt kommer att vältas över ända, inte av en anledning utan av flera samverkande.

Jag delar den övertygelsen. Jag har åtagit mig att verka inom den begränsade del som handlar om juridiken. I den delen har jag skrivit ett antal PM och några artiklar i tidskriften Advokaten. Jag har också under hösten planerat en kurs i ”vindkraftsjuridik” med betoning på miljöbalkens bestämmelser om skadestånd och inlösenskyldighet enligt MB 32 kap.

Den planerade kursen kommer att senareläggas. Anledningen är att det kanske inte finns något behov. I en nyligen publicerad studie har två forskare vid KTH klarlagt att en vindkraftsetablering medför en betydande värdepåverkan på näraliggande fastigheter. Studien är kvalitetssäkrad genom ett s k peer-reviewed förfarande.

För att uttrycka det enkelt – Anden är ur flaskan. Studien visar att en vindkraftsetablerings omgivningspåverkan inte är 3,5 km, som är nuvarande praxis. Värdepåverkan klingar av först efter 6 – 8 km. Det här har naturligtvis betydelse för vilka fastigheter som ingår i sakägarkretsen. Studien resulterar även i ett latent krav på ersättning för sakägare som lider en ”ren förmögenhetsskada” inom påverkansområdet. Enligt studien ligger den genomsnittliga värdenedgången runt 300 000 kronor per fastighet, med betydligt högre belopp, och möjlighet till krav på inlösen för fastigheter inom vindkraftverkens omedelbara närområde, som i studien satts till ca 2 km.

Sakägarkretsen har av Holmen i samrådet bestämts utifrån praxis 3,5 km, till ca 3 000 fastigheter. Den relevanta sakägarkretsen inom 8 km torde vara minst tre gånger större. Med ett genomsnittligt krav på ersättning för ”ren förmögenhetsskada” finns med andra ord ett latent skadeståndskrav från närboende om (9 000 * 300 000=) 2,7 miljarder om projektet genomförs. Jag tror inte att Holmen vill syna den handen.

I en rättsstat brukar man inte tillåta myndigheter och domstolar att tvångsvis överföra stora ekonomiska värden från ett rättssubjekt till ett annat. Vi får hoppas att Sverige upprätthåller den ordningen. Så står det i vart fall i vår grundlag – regeringsformen 2:15. Vi kanske inte ens behöver sätta oss vid spelbordet.

Med tillönskan om en fortsatt bra sommar!
Hans Kindstrand

Referens:
The Socio-Economic Cost of Wind Turbines: A Swedish Case Study, Sustainability 2021, 13, 6892 

Sustainability är en internationell, tvärvetenskaplig, vetenskaplig, peer-reviewed och open accessjournal över människors miljömässiga, kulturella, ekonomiska och sociala hållbarhet.
Författare är:
Hans Westlund Department of Urban Planning and Environment, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden;
Mats Wilhelmsson Department of Real Estate and Construction Management, Royal Institute of Technology (KTH), SE-100 44 Stockholm, Sweden