fbpx

Ljud från vindkraftverk påverkar sömnen – lyssnar våra myndigheter?

Sömnstörningar är en negativ hälsoeffekt som kan bidra till kroniska sjukdomar enligt WHO. Foto: Shutterstock

I en studie vid Göteborgs universitet som gjordes förra året slår man fast att ljud från vindkraftverk påverkar både drömsömnen och känslan av återhämtning negativt. Hur mycket har myndigheterna lyssnat?

I studien, som gjordes våren 2020, fick 50 testpersoner sova i ett ljudmiljölabb i tre nätter där de utsattes för vindkraftsljud. Under den tiden registrerade man hjärnverksamhet, ögonrörelser och puls. Ljuden som användes var skapade för att efterlikna vindkraftsljud både utomhus och inomhus. Utöver mätningen av fysiologiska reaktioner fick deltagarna själva uppge hur de uppfattade sin sömnkvalitet. Både personer som bodde nära vindkraftverk och sådana som inte gjorde det deltog.

– Vi ville undersöka om människor som utsätts för ljud från vindkraftverk med tiden blir mer känsliga eller mer tillvanda av vindkraftverksbuller så att deras sömn kunde påverkas på ett annat sätt än en person som inte bor nära vindkraftverk, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet, en av de som lett studien.

Kortare tid av drömsömn

Studien visade bland annat att tiden för drömsömn (REM-sömn) förkortades hos deltagarna under en natt med vindkraftsljud jämfört med utan, oberoende av hur vana deltagarna var vid ljudet sedan tidigare. De rytmiska variationerna i ljudet tycktes också inverka störande på sömnen. Båda studiegrupperna uppgav själva att de upplevde sämre sömn under nätterna med vindkraftsljud.

– Sömnstörning är en negativ hälsoeffekt enligt världshälsoorganisationen, WHO, och kan i sig bidra till kroniska sjukdomar. Vi kan dock inte dra slutsatser om långvarig hälsopåverkan utifrån denna studie. Ytterligare studier bör om möjligt studera sömn i människors hemmiljö, och inkludera längre tids exponering, säger Kerstin Persson Waye.

För svenska myndigheter är det nu viktigt att följa upp studier som denna, och långsiktigt undersöka hur ljud från vindkraftverk kan påverka människor. Hos Naturvårdsverket, som ansvarar för riktlinjerna för vindkraftsljud utomhus, har man dock än så länge inte gjort några förändringar i bullervärdena.

Läs mer om studien på Göteborgs universitet och se videoklipp på SVT Nyheter.

RVNO i fokus i Folkbladets krönikor

Folkbladet har i en krönikeserie berättat om hur och varför RVNO bildades och om föreningens arbete mot en storskalig vindkraftetablering.

Folkbladets chefredaktör har träffat representanter för RVNO och i två krönikor berättat om hur föreningen kom till och hur den arbetar med frågan om storskalig vindkraftetablering i norra Östergötland.

I den första krönikan intervjuar Widar Andersson bland andra Anna Doggsen, Per-Olov Strandberg, Catharina Roos och Göran Linder, som berättar om hur allt började i september förra året när Holmen skickade ut sitt samrådsunderlag för de planerade byggena av tre vindkraftsområden. Efter det tog det inte lång tid innan föreningen bildats, en mörk och regnig höstkväll på Rodga Säteri.

– Det kom över 90 personer till mötet i ladan. Där föddes Rättvisa Vindar Norra Östergötland och så utsågs jag till ordförande, berättar Per-Olov Strandberg för Folkbladet.

I samma intervju säger Anna Doggsen, som driver företag i området:

– Tystnaden och lugnet är förutsättningar för våra verksamheter med djur och människor. Här har vi investerat det vi äger och har och nu känner vi oss helt rättslösa när en stor industri hotar med att förstöra våra liv.

Kartlägger prisfallet på fastigheter

I den andra delen av krönikan beskrivs lite närmare hur RVNO arbetar, genom ett antal expertgrupper med kompetenser inom bland annat teknik, naturvetenskap, hälsa och juridik. Bland de aktiva i föreningen finns läkare, advokater, ingenjörer och företagare. I intervjun berättar Catharina Roos om ett projekt där föreningen kontaktar mäklare i vindkraftsområden för att kartlägga prisfallet på fastigheter.

Anna Doggsen berättar om hälsogruppens arbete med att samla in och dokumentera berättelser från boende runtom i landet, som drabbats av problem efter vindkraftsetableringar.

En mängd juridiska tvister

Så här säger Göran Linder om vad som på det juridiska planet kan komma i spåren av en eventuell etablering:

– Om vindkraften byggs ut i så stor skala som planeras så kommer det att bli en mängd juridiska tvister om ansvaret för förstörda liv, förstörd natur och förstörda tillgångar där vindkraftskommuner nog har många anledningar att tänka efter före, säger han till Folkbladet.

Avslutningsvis tar Per-Olov Strandberg upp kommunernas viktiga roll i ansökningsprocessen om berättar att RVNO träffat representanter för alla partier i båda Finspång och Norrköping. Så här säger han till Folkbladet:

– Kommunstyrelsens ordförande i Finspång, Ulrika Jeansson, och alla de andra är mycket tillgängliga och visar stort intresse. De har viktiga beslut framför sig. Säger de nej så blir det nej.

De två delarna i Folkbladets krönika hittar du här och här (båda premium)

Liberaler: Pausa utbyggnaden av vindkraft i två år

Två ledande liberaler har lämnat in en motion till partiets landsmöte, där man föreslår ett tillfälligt stopp för all vidare storskalig utbyggnad av vindkraft . Foto: Shutterstock

Pausa all vidare utbyggnad av storskalig vindkraft, för människornas och naturens skull. Det anser Reidar Svedahl, kommunalråd (L) i Norrköping, och Sven Olof Andersson Hederoth, förste vice ordförande Liberalerna Simrishamn, i en motion till partiets landsmöte.

Vindkraften håller inte vad den lovar och nu behövs nya rättvisa, effektiva och nyttiga regelverk som tar hänsyn till miljö, människors hälsa och levnadsvillkor, vindkraftens inverkan på juridik och rättssäkerhet, ekonomi och vindkraftens funktion i det svenska elproduktionssystemet.

Det anser de två politikerna som nu vill se ett moratorium, alltså ett tillfälligt stopp, på två år för all vidare utbyggnad av storskalig vindkraft. Tiden ska användas till att utreda frågor kring vindkraftens påverkan på människor, miljö, rättssäkerhet, ekonomi och elsystemet i stort.

Några av frågorna som enligt förslaget bör utredas under moratorietiden:

  • Översyn av Miljöbalkens bestämmelser så att sakägarnas rättssäkerhet stärks.
  • Uppdatering av regelverk och lagstiftning så att de är anpassade för de betydligt större verk som planeras och byggs idag jämfört med för 10-20 år sedan.
  • Infraljudets påverkan på människor och djur.
  • Frågan om hanteringen av rotorbladens kompositmaterial, som idag inte kan återvinnas utan måste direktdeponeras.
  • Riskerna för spridning av Bisfenolhaltig epoxiplast från vindkraftverken ut i naturen.
  • Frågan om begränsningar i allemansrätten till följd av stora säkerhetsavstånd.
  • Den storskaliga vindkraftens påverkan på biologisk mångfald.
  • Påverkan på fastighetsvärden och möjligheter till rättvis kompensation för de drabbade.
  • Storskalig vindkraft i förhållande till de globala klimatmålen i Agenda 2030.

Läs mer om förslaget hos Liberalerna Norrköping