fbpx

Ny KTH-studie: Vindkraft sänker fastighetsvärden

KTH-studien visar en genomsnittlig värdeminskning på 30 procent för fastigheter på upp till två kilometer från större vindkraftsetableringar.

En ny studie från KTH visar en direkt koppling mellan sjunkande fastighetsvärden och närhet till vindkraft. Störst påverkan har etableringar med fler än tio verk. I en debattartikel i SvD väcker författarna frågan om kompensation till fler markägare.

Studien är gjord av professorerna Hans Westlund och Mats Wilhelmsson vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, och presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Sustainability.

I studien, som är den första i sitt slag i Sverige, har man analyserat nära 100 000 försäljningar av småhusfastigheter under perioden 2013–2018, deras försäljningspris och avstånd till närmaste vindkraftverk. Resultatet visar bland annat ett 20 procent lägre genomsnittligt försäljningspris för fastigheter två kilometer från vindkraft jämfört med priset på fastigheter 20 kilometer eller längre ifrån.

Allra störst prisfall noteras för fastigheter på mellan noll och två kilometer från vindkraftsetableringar med tio eller fler verk, med ett genomsnittligt fall på 30 procent.

Resultaten presenteras bland annat i en debattartikel i SvD, där författarna skriver:

”Sverige har hittills negligerat frågan om kompensation till dem som påverkas av vindkraftsutbyggnad. Nuvarande praxis bygger på en the-winner-takes-it-all-princip, där ägaren till fastigheten där verken placeras erhåller arrende medan grann­fastigheters ägare och andra intressenter inte får någonting. Våra resultat kan ses som argument för att betydligt fler markägare borde kompenseras för minskade fastighetsvärden.”

Debattartikeln i SvD
Studien i sin helhet

Färre verk enligt pressmeddelande från Holmen

Holmen anger i ett pressmeddelande idag att den planerade ansökan om vindkraftsetablering kommer att innehålla färre verk än man tidigare gått ut med.

I exploateringsområdet ”Högsjön” minskar antalet verk från 17 till 12-15. Områdena ”Skybygget” och ”Klintaberget” slås i den nya planen ihop till ett, med 25-30 verk i stället för de 60 som tidigare planerats.

Holmen skriver i sitt pressmeddelande:

– Vi har lyssnat och tagit hänsyn till närboende, kommunerna och andra intressenter. Vi räknar nu med att tillstånd kommer att sökas för färre turbiner i såväl Högsjön som Klintaberget-Skybygget än vi hade med i samrådshandlingarna. I dialog med kommunerna har vi kommit fram till att vissa områden inte bör utvecklas för vindkraft med hänsyn till friluftsliv och närboende. Holmen har stor förståelse för att avvägningar mellan olika intressen är nödvändiga i fråga om vindkraftverk, säger Nils Ringborg, talesperson för Holmens vindkraftsprojekt i Östergötland.

Till skillnad från i samrådshandlingarna från hösten 2020, där Holmen beskriver fågellivet i området runt Högsjön som ”magert med tämligen få skyddsvärda arter”, anger man i dagens pressmeddelande att neddragningen i antalet verk bland annat är resultatet av just fågelinventeringar.

Områden som nämns som skyddsvärda i pressmeddelandet är Stora mossen, Rodga och Sörsjön.

RVNO:s arbete påverkas inte av dagens besked från Holmen.

– Jag har idag ställt frågan till Nils Ringborg, Holmen, angående Holmens pressmeddelande. Han kan inte ge någon indikation på vilka av verken som kommer att kvarstå i ansökan och inte heller när den ska skickas in. Så vi i RVNO ser inte att något egentligen har förändrats från samrådsprocessen när det gäller människorna i påverkansområdena och deras fortsatta ovisshet. Förändringen i nuläget är att det blir färre verk. Föreningens arbete fortsätter därför som tidigare, säger Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO.

Ett liv nära vindkraft, del 5: Anna

Anna Johnsson berättar att det tog flera månader innan man ens kunde få kontakt med någon på den tyska pensionsfonden som äger vindkraftparken i området där hon bor.

Som att flytta in på en flygplats. Så beskriver Anna Johnsson livet sedan det byggts sex vindkraftverk nära gården där hon bor. Hon berättar om hur nästan all ledig tid går åt till att försöka få kontakt med kommuner, länsstyrelsen, regioner och vindkraftsbolag.

Anna Johnsson och hennes sambo i småländska Hestra i Gislaveds kommun hade inte möjlighet att gå på samrådsmötet när det hölls. Efter det hörde de ingenting förrän en dag våren 2018 då det plötsligt började sprängas i närheten av gården där de bor.

– Vi har hästar här och jag märkte att de blev stressade, säger Anna Johnsson.

Idag har familjen sex vindkraftverk som omringar gården och ytterligare sju verk längre bort. Hon beskriver hur bullret emellanåt är nästintill outhärdligt, inte minst på natten. Paret har försökt få till stånd ordentliga ljudmätningar men att få tag på någon ansvarig har nästan varit omöjligt.

– Gislaveds kommun hänvisade till Tranemo kommun, och Tranemo kommun hänvisade till länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Jönköpings län hänvisade till länsstyrelsen i Västra Götalands län. Det var ingen som visste vem som skulle ta ansvar för det här, berättar Anna Johnsson.

Hon beskriver bullret och vibrationerna i huset som fruktansvärt, inte minst på natten.

– Det har varit som att flytta in på en flygplats. Så jag fick faktiskt gå till min läkare och få sömntabletter utskrivna.

Idag ägs vindkraftsparken av en tysk pensionsfond och det gick många månader innan Annas kontakt på länsstyrelsen kunde få tag på någon ansvarig där. Anna och hennes grannar blev då ombedda att skicka sina störningsanmälningar till en advokatbyrå i Malmö.

– Man känner sig extremt liten och vet inte vart man ska vända sig någonstans, säger Anna Johnsson.

Lyssna på hela hennes berättelse på RVNO:s Youtube-kanal.