Författare: Rättvisa Vindar Norra Östergötland

Publicerat

Ett liv nära vindkraft – ny videoserie från RVNO, del 1: Ellinor

Ellinor i Landsbro i Småland är en av alla de som påverkas negativt av att bo nära vindkraft.

Känslan av maktlöshet går igen hos många av de som lever med storskalig vindkraft i sin närhet. En av dem är Ellinor i Landsbro. Hör hennes historia här nedan. Fler vittnesmål kommer att presenteras löpande på RVNO:s webb och på vår Youtube-kanal.

För Ellinor, precis som för många andra, började allt med att det ”damp ner ett brev” med en inbjudan till samrådsmöte. I hennes fall kom inbjudan tre dagar före mötet och ingen tid fanns att förbereda sig. Idag, ett och ett halvt år senare, snurrar sex vindkraftverk nära Ellinors hem, det närmaste 900 meter från huset.

– Vi som är drabbade får ingen hjälp. Vi har inga myndigheter på vår sida. Man känner sig väldigt maktlös och väldigt hjälplös, säger hon.

De senaste veckorna har RVNO lyssnat på och blivit djupt berörda av berättelser från människor runtom i Sverige som lever med vindkraft i sin närhet. De vi pratat med har berättat om störande ljus, buller, sömnpåverkan, oro, stress och en ofta fruktlös kamp för att bli lyssnade på.

Samtalen med de drabbade har genomförts av RVNO:s hälsogrupp bestående av Anna Doggsen, legitimerad lärare i psykologi och kurator, Yvonne Lindberg, arbetande med hälsa och friskvård, Ulla Heine, läkare specialiserad på allmänmedicin och psykiatri, och Agneta Lundén, legitimerad sjuksköterska och barnmorska.

Från och med nu kommer vi att presentera berättelserna löpande i våra sociala kanaler. Du hittar dem samlade här på vår Youtube-kanal.

Publicerat

Ljud från vindkraftverk påverkar sömnen – lyssnar våra myndigheter?

Sömnstörningar är en negativ hälsoeffekt som kan bidra till kroniska sjukdomar enligt WHO. Foto: Shutterstock

I en studie vid Göteborgs universitet som gjordes förra året slår man fast att ljud från vindkraftverk påverkar både drömsömnen och känslan av återhämtning negativt. Hur mycket har myndigheterna lyssnat?

I studien, som gjordes våren 2020, fick 50 testpersoner sova i ett ljudmiljölabb i tre nätter där de utsattes för vindkraftsljud. Under den tiden registrerade man hjärnverksamhet, ögonrörelser och puls. Ljuden som användes var skapade för att efterlikna vindkraftsljud både utomhus och inomhus. Utöver mätningen av fysiologiska reaktioner fick deltagarna själva uppge hur de uppfattade sin sömnkvalitet. Både personer som bodde nära vindkraftverk och sådana som inte gjorde det deltog.

– Vi ville undersöka om människor som utsätts för ljud från vindkraftverk med tiden blir mer känsliga eller mer tillvanda av vindkraftverksbuller så att deras sömn kunde påverkas på ett annat sätt än en person som inte bor nära vindkraftverk, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet, en av de som lett studien.

Kortare tid av drömsömn

Studien visade bland annat att tiden för drömsömn (REM-sömn) förkortades hos deltagarna under en natt med vindkraftsljud jämfört med utan, oberoende av hur vana deltagarna var vid ljudet sedan tidigare. De rytmiska variationerna i ljudet tycktes också inverka störande på sömnen. Båda studiegrupperna uppgav själva att de upplevde sämre sömn under nätterna med vindkraftsljud.

– Sömnstörning är en negativ hälsoeffekt enligt världshälsoorganisationen, WHO, och kan i sig bidra till kroniska sjukdomar. Vi kan dock inte dra slutsatser om långvarig hälsopåverkan utifrån denna studie. Ytterligare studier bör om möjligt studera sömn i människors hemmiljö, och inkludera längre tids exponering, säger Kerstin Persson Waye.

För svenska myndigheter är det nu viktigt att följa upp studier som denna, och långsiktigt undersöka hur ljud från vindkraftverk kan påverka människor. Hos Naturvårdsverket, som ansvarar för riktlinjerna för vindkraftsljud utomhus, har man dock än så länge inte gjort några förändringar i bullervärdena.

Läs mer om studien på Göteborgs universitet och se videoklipp på SVT Nyheter.

Publicerat

RVNO i fokus i Folkbladets krönikor

Folkbladet har i en krönikeserie berättat om hur och varför RVNO bildades och om föreningens arbete mot en storskalig vindkraftetablering.

Folkbladets chefredaktör har träffat representanter för RVNO och i två krönikor berättat om hur föreningen kom till och hur den arbetar med frågan om storskalig vindkraftetablering i norra Östergötland.

I den första krönikan intervjuar Widar Andersson bland andra Anna Doggsen, Per-Olov Strandberg, Catharina Roos och Göran Linder, som berättar om hur allt började i september förra året när Holmen skickade ut sitt samrådsunderlag för de planerade byggena av tre vindkraftsområden. Efter det tog det inte lång tid innan föreningen bildats, en mörk och regnig höstkväll på Rodga Säteri.

– Det kom över 90 personer till mötet i ladan. Där föddes Rättvisa Vindar Norra Östergötland och så utsågs jag till ordförande, berättar Per-Olov Strandberg för Folkbladet.

I samma intervju säger Anna Doggsen, som driver företag i området:

– Tystnaden och lugnet är förutsättningar för våra verksamheter med djur och människor. Här har vi investerat det vi äger och har och nu känner vi oss helt rättslösa när en stor industri hotar med att förstöra våra liv.

Kartlägger prisfallet på fastigheter

I den andra delen av krönikan beskrivs lite närmare hur RVNO arbetar, genom ett antal expertgrupper med kompetenser inom bland annat teknik, naturvetenskap, hälsa och juridik. Bland de aktiva i föreningen finns läkare, advokater, ingenjörer och företagare. I intervjun berättar Catharina Roos om ett projekt där föreningen kontaktar mäklare i vindkraftsområden för att kartlägga prisfallet på fastigheter.

Anna Doggsen berättar om hälsogruppens arbete med att samla in och dokumentera berättelser från boende runtom i landet, som drabbats av problem efter vindkraftsetableringar.

En mängd juridiska tvister

Så här säger Göran Linder om vad som på det juridiska planet kan komma i spåren av en eventuell etablering:

– Om vindkraften byggs ut i så stor skala som planeras så kommer det att bli en mängd juridiska tvister om ansvaret för förstörda liv, förstörd natur och förstörda tillgångar där vindkraftskommuner nog har många anledningar att tänka efter före, säger han till Folkbladet.

Avslutningsvis tar Per-Olov Strandberg upp kommunernas viktiga roll i ansökningsprocessen om berättar att RVNO träffat representanter för alla partier i båda Finspång och Norrköping. Så här säger han till Folkbladet:

– Kommunstyrelsens ordförande i Finspång, Ulrika Jeansson, och alla de andra är mycket tillgängliga och visar stort intresse. De har viktiga beslut framför sig. Säger de nej så blir det nej.

De två delarna i Folkbladets krönika hittar du här och här (båda premium)