fbpx

Ett liv nära vindkraft, del 2: Elisabeth

Elisabeth Norman i Eret i södra Dalarna, har sedan 2012 levt med vindkraft nära sitt hem och påverkats på flera sätt.

RVNO presenterar här den andra videon i serien med människor runtom i Sverige som berättar om hur det är att leva och bo med storskalig vindkraft i sin närhet. Den här gången är det Elisabeth Norman i Eret utanför Garpenberg i Dalarna som berättar. Se hela videon på Youtube.

Elisabeth Norman har haft vindkraftverk i sin närhet sedan 2012. Det handlar om totalt sju verk, där det närmaste står 920 meter från hennes hus.

Hon berättar om stora problem med buller och att hon sommartid när hon vistas i trädgården och det blåser sydliga vindar, är hänvisad till den sida om huset där ljudet är mest uthärdligt. Hon beskriver det som pulserande och som när ett flygplan startar och landar. Vintertid förstärks ljudet av nedisning av rotorbladen.

– Då lät det fruktansvärt och då började folk som bor i närheten av de här sju verken att reagera, berättar hon i videon.

Elisabeth Norman berättar också om bland annat störd sömn, förhöjd puls, lågfrekvent buller som känns i magen och bröstet, blixtrande ljus och svepskuggor.

Nu planeras ytterligare 27 vindkraftverk i området, med en höjd av 280 meter.

– Det skulle innebära att vi som bor här blir helt inringade av vindkraftverk och då skulle det inte gå att bo kvar. Vi är ju inte så många som bor här och kan protestera. Det är ju en hel del nya familjer som flyttat hit, bland annat för att de vill ha närhet till naturen. Om de nya verken kommer upp kommer de familjerna flytta härifrån, säger hon.

Ett liv nära vindkraft – ny videoserie från RVNO, del 1: Ellinor

Ellinor i Landsbro i Småland är en av alla de som påverkas negativt av att bo nära vindkraft.

Känslan av maktlöshet går igen hos många av de som lever med storskalig vindkraft i sin närhet. En av dem är Ellinor i Landsbro. Hör hennes historia här nedan. Fler vittnesmål kommer att presenteras löpande på RVNO:s webb och på vår Youtube-kanal.

För Ellinor, precis som för många andra, började allt med att det “damp ner ett brev” med en inbjudan till samrådsmöte. I hennes fall kom inbjudan tre dagar före mötet och ingen tid fanns att förbereda sig. Idag, ett och ett halvt år senare, snurrar sex vindkraftverk nära Ellinors hem, det närmaste 900 meter från huset.

– Vi som är drabbade får ingen hjälp. Vi har inga myndigheter på vår sida. Man känner sig väldigt maktlös och väldigt hjälplös, säger hon.

De senaste veckorna har RVNO lyssnat på och blivit djupt berörda av berättelser från människor runtom i Sverige som lever med vindkraft i sin närhet. De vi pratat med har berättat om störande ljus, buller, sömnpåverkan, oro, stress och en ofta fruktlös kamp för att bli lyssnade på.

Samtalen med de drabbade har genomförts av RVNO:s hälsogrupp bestående av Anna Doggsen, legitimerad lärare i psykologi och kurator, Yvonne Lindberg, arbetande med hälsa och friskvård, Ulla Heine, läkare specialiserad på allmänmedicin och psykiatri, och Agneta Lundén, legitimerad sjuksköterska och barnmorska.

Från och med nu kommer vi att presentera berättelserna löpande i våra sociala kanaler. Du hittar dem samlade här på vår Youtube-kanal.

Vindkraftverk potentiellt stora spridare av mikroplaster

Enligt WHO måste vi nu hejda ökningen av plastföroreningar i världen. Foto: Shutterstock

Mikroplaster finns idag i så gott som alla jordens ekosystem. Inom forskarvärlden menar man att det nu är hög tid för mer forskning om plasternas påverkan på människor. Samtidigt har den storskaliga vindkraften seglat upp som en ny betydande spridare av mikroplaster.

Idag kan man hitta mikroplaster i så gott som alla ekosystem på jordklotet. I USA får den genomsnittlige konsumenten i sig 74 000 plastpartiklar varje år, lågt räknat, enligt beräkningar gjorda av en kanadensisk forskargrupp.

De mer precisa och långsiktiga effekterna mikroplaster kan ha på människors hälsa är ännu inte kartlagda men allt mer forskning pekar på risker. Men forskningen ligger efter och det är nu hög tid att vi lär oss mer. Det menar både forskare och hälsoorganisationer som WHO.

Så här sa María Neira, chef för WHO:s avdelning för folkhälsofrågor, redan för drygt ett år sedan:

– Vi behöver snarast veta mer om mikroplasternas hälsopåverkan eftersom de finns överallt, även i vårt dricksvatten. Baserat på den begränsade informationen vi har verkar mikroplast i dricksvatten inte utgöra någon hälsorisk på nuvarande nivåer. Men vi måste ta reda på mer. Vi måste också stoppa ökningen av plastföroreningar över hela världen.

Stora mängder från verkens turbinblad

Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridningen av mikroplaster. Verkens turbinblad, som kan väga över 20 ton styck, består till största del av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och små bitar av plast lossnar från ytan och sprids i naturen.

Hur mycket plast som lossnar är inte allmänt känt men uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett verk kan tappa omkring tio procent av totalvikten under sin livslängd vilket skulle kunna innebära sex ton lossnad plast, beräknat på bladens totalvikt på 60 ton (3 x 20 ton) och en livslängd på 15 år.

Läs mer:
WHO om mikroplaster
Studien Human Consumption of Microplastics
Stor artikel om mikroplaster på Motvind Norrmogen