fbpx

“Säger de nej så blir det ett nej”

I dagens Folkbladet intervjuar chefredaktör Widar Andersson i en krönika delar av RVNO.

Vi berättar om vårt arbete, hur människor i områdena påverkats och om berättelserna vi just nu samlar in från drabbade i hela Sverige, som vittnar om maktlösheten i att inte kunna nå ägarna av vindkraften när verken väl står på plats.

Vi pratar också om fastighetsvärden och om hur en storskalig etablering antagligen skulle medföra en lång rad rättstvister. Och påminner om den avgörande roll Norrköpings kommun och Finspångs kommun har i etableringsfrågan, genom sin möjlighet att säga nej i den kommunala tillstyrkan.

Krönikan i Folkbladet

Knappast möjligt att göra en omstart

Hur är en omstart möjlig för Holmens vindkraftsprojekt när i stort sett allt hittills blivit fel? Foto: Shutterstock

Från början, det vill säga för ett drygt halvår sedan, har väl Holmen hittills gjort i stort sett alla fel som varit möjliga. Att nu ”göra en omstart” är knappast möjligt eftersom det grundläggande felet inte kan rättas till. 

De planerade vindkraftsetableringarna vid Skybygget, Klintaberget och Högsjön avser användning av mark- och vattenområden inom tätortsnära, tättbefolkad landsbygd, med stora naturvärden och av stor betydelse för friluftslivet, till stora delar dessutom beläget inom vattenskyddsområde. 

Det innebär att lokaliseringen inte utgör en från allmän synpunkt god hushållning, vilket i sin tur innebär att de föreslagna platserna inte uppfyller kraven på lämplig lokalisering enligt 2 kap. 6 § miljöbalken. Den föreslagna markanvändningen har inte heller stöd i Norrköpings eller Finspångs översiktsplaner. 

Inom Rättvisa vindar norra Östergötland, RVNO, hoppas vi att frågan om felaktig lokalisering kan läggas fast i ett tidigt skede och att åratal av tillståndsprocesser, med efterkommande rättegångar om skadestånd på grund av miljöstörningar inte ska behövas.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Hans Kindstrand, juristgruppen RVNO
Catharina Roos, vice ordförande RVNO

Debattartikeln i NT (premium) 

Lagstiftarna måste besinna sig om vindkraften

Hur rättssäker är egentligen en vindkraftsprövning? Och för vem? Foto: Shutterstock

Hos vindkraftsförespråkarna kan man nu märka en förvirring kantad av motsägelsefulla uttalanden och ogenomtänkta utspel.

Det här är en debatttext från RVNO, publicerad i Folkbladet 2021-05-08

En del av detta kan förklaras av att vindkraft inte var någon stor sak när miljöbalken kom för drygt 20 år sedan. Ambitionen från regering och inblandade myndigheter har därefter varit att på olika sätt underlätta för exploatören att genomföra vindkraftsetableringar.

Den tidigare bygglovsprövningen togs bort och ersattes av ett förfarande som byggde på att kommunen tillstyrkte projektet – ”det kommunala vetot”. Därefter har kommit initiativ att också ta bort det kommunala vetot. 

Ytterligare fördelar för exploatören

För att komma till insikten att den kommunala självständigheten är en grundbult i svensk demokrati räcker det med att läsa första paragrafen i Regeringsformen. Från regeringskansliet har nu kommit ”vindkraftsprövning – preliminära förslag” med den överordnade rubriken ”En rättssäker vindkraftsprövning”.

Frågan som inställer sig är ”rättssäker för vem?” Förslaget går ut på att skapa ytterligare fördelar för exploatören. Kommunen skall i ett inledande skede – inom fyra månader från det att exploatören begärt besked – tillstyrka eller avstyrka projektet.

Ett positivt besked skall vara bindande och gälla i fem år. Negativa besked kan överklagas genast. Positiva besked enbart tillsammans med tillståndsbeslut. Tillståndsmyndigheten är inte bunden av översiktsplanen, men kommunen är bunden om ett område i översiktsplanen utpekats som lämpligt för vindbruk.

Samrådsunderlaget en skrivbordsprodukt

Man frågar sig, finns det inte några sakägarintressen som är värda att säkerställa? Finns det inga demokratiska värden som är värda att bevara? Skall total osäkerhet med den oro som följer av en vindkraftsprövning gälla under fem år? Vi i RVNO har nu under ett drygt halvår erfarenhet av hur det praktiskt fungerar. Våra medlemmar blev av Holmen inbjudna till samråd i oktober 2020. Samrådsunderlaget var en skrivbordsprodukt som tillverkats av en konsult. Det vi vet idag är att ett formellt ”samrådsunderlag” var en juridisk nödvändighet, utan någon som helst betydelse för hur projektet slutligt kan komma att gestalta sig.

”Det enda vi vet idag är att vi det inte kommer att bli som det står i samrådsunderlaget” är det besked om projektet som Holmen lämnar. Vi har en önskan – riksdagspolitiker besinna er! Tänk efter! Vindkraftsprövning är en konstitutionell fråga som kräver eftertanke. Fundera istället på hur sakägarnas rättssäkerhet kan förbättras så att det blir sans och balans i den svenska energipolitiken.

Per-Olov Strandberg, ordförande Rättvisa Vindar Norra Östergötland, RVNO

Debattartikeln i Folkbladet (premium)