fbpx

Inlägg

Publicerat

Är vindkraften hållbar?

Hur mycket material går åt när vindkraft anläggs? Hur väl samverkar vindkraften med andra energislag? Vilken inverkan har den på kraftöverföring? Hur hållbara är investeringarna? Foto Shutterstock

Hur väl stämmer epiteten hållbart och klimatsmart när det gäller vindkraft? Det frågar som skribenten Sven Olof Andersson Hederoth i en gästartikel i senaste numret av tidningen Nordisk energi.

Hur ser det ut med de kraftiga ingrepp i naturen som vindkraften medför? Med materialåtgång och resursutnyttjande? Hur påverkar vindkraften andra delar av elproduktionssystemet och hur ser det ut med ekonomin?

Det är frågor som Sven Olof Andersson Hederoth tar upp i en läsvärd gästartikel i tidningen Nordisk energi, som ligger uppe på Energinyheter.se. Han skriver bland annat:

– Det krävs mycket starka gröna filter framför ögonen för att betrakta vindkraften som hållbar. Den förbrukar mer råmaterial än andra energislag och leder till energislöseri genom överföringsförluster. Framförallt straffas den av sin låga kapacitetsfaktor och verkens korta livslängd i jämförelse med till exempel vatten- och kärnkraft. Finansiellt är vindkraften behäftad med utomordentligt stora risker som kan komma att drabba svenska skattebetalare mycket hårt.

Publicerat

Vindkraftverk potentiellt stora spridare av mikroplaster

Enligt WHO måste vi nu hejda ökningen av plastföroreningar i världen. Foto: Shutterstock

Mikroplaster finns idag i så gott som alla jordens ekosystem. Inom forskarvärlden menar man att det nu är hög tid för mer forskning om plasternas påverkan på människor. Samtidigt har den storskaliga vindkraften seglat upp som en ny betydande spridare av mikroplaster.

Idag kan man hitta mikroplaster i så gott som alla ekosystem på jordklotet. I USA får den genomsnittlige konsumenten i sig 74 000 plastpartiklar varje år, lågt räknat, enligt beräkningar gjorda av en kanadensisk forskargrupp.

De mer precisa och långsiktiga effekterna mikroplaster kan ha på människors hälsa är ännu inte kartlagda men allt mer forskning pekar på risker. Men forskningen ligger efter och det är nu hög tid att vi lär oss mer. Det menar både forskare och hälsoorganisationer som WHO.

Så här sa María Neira, chef för WHO:s avdelning för folkhälsofrågor, redan för drygt ett år sedan:

– Vi behöver snarast veta mer om mikroplasternas hälsopåverkan eftersom de finns överallt, även i vårt dricksvatten. Baserat på den begränsade informationen vi har verkar mikroplast i dricksvatten inte utgöra någon hälsorisk på nuvarande nivåer. Men vi måste ta reda på mer. Vi måste också stoppa ökningen av plastföroreningar över hela världen.

Stora mängder från verkens turbinblad

Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridningen av mikroplaster. Verkens turbinblad, som kan väga över 20 ton styck, består till största del av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och små bitar av plast lossnar från ytan och sprids i naturen.

Hur mycket plast som lossnar är inte allmänt känt men uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett verk kan tappa omkring tio procent av totalvikten under sin livslängd vilket skulle kunna innebära sex ton lossnad plast, beräknat på bladens totalvikt på 60 ton (3 x 20 ton) och en livslängd på 15 år.

Läs mer:
WHO om mikroplaster
Studien Human Consumption of Microplastics
Stor artikel om mikroplaster på Motvind Norrmogen

Publicerat

Klotet i P1 belyser problem i tillståndsprocessen för vindkraft

En studie från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, visar att vindkraft har negativ påverkan på renar. Det är tvärtemot vad exploatörens egen studie kom fram till inför etableringen av 30 verk i Glötesvålen i Härjedalen. Foto: Shutterstock

I Vetenskapsradion Klotet i P1 uppmärksammas etableringen av vindkraftparken i Glötesvålen i Härjedalen, bestående av 30 verk som idag ägs av Ikea. Programmet visar att det fanns stora tveksamheter i underlaget om vindkraftens påverkan på renar som lämnades in till länsstyrelsen och belyser samtidigt allvarliga brister i tillståndsprocessen.

Under tillståndsprocessen och som del av miljökonsekvensbeskrivningen lämnade exploatören Ox2, som då hette Vindkompaniet, in en studie till länsstyrelsen, som handlade om vindkraftens påverkan på renar och rennäringen. I studien menade man att renar inte påverkades negativt. Programmet visar att studien hade flera allvarliga brister och gjordes av markägare med direkta ekonomiska intressen i en vindkraftsetablering.

Samtidigt visar en annan studie, gjord av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, att vindkraft har tydlig negativ påverkan på renar och rennäring.

I och med detta belyses också ett viktigt strukturellt problem med tillståndsprocessen som helhet kring vindkraft: Att det är exploatören själv som ska presentera alla faktaunderlag som tillståndsgivande myndighet sedan baserar besluten på. Underlagen är alltså alltid partiska samtidigt som myndigheters resurser att granska materialet fullt ut ofta inte räcker till.

Det här understryker inte minst vikten av att myndigheter alltid använder sig av försiktighetsprincipen i sin beslutsprocess.

Lyssna på Vetenskapsradion Klotets program här
Läs SLU:s studie om vindkraft och renar här