fbpx

Vindkraftens påverkan på vilt studeras i svensk-norskt samarbete

Älg, varg och järv i områden med vindkraftverk kommer att följas med hjälp av gps.
Foto: Shutterstock

Hur vindkraftverk påverkar älg och annat vilt ska nu studeras som en del i det svensk-norska samarbetet Grensevilt 2 som syftar till att bättre samordna förvaltningen av vilt i gränstrakterna.

I studien kommer rörelsemönster hos älg, järv och varg i områden med vindkraftverk att följas via gps. Det ska ge svar på hur den accelererande vindkraftsutbyggnaden påverkar beteendet hos viltpopulationer och vilka konsekvenser det får för viltförvaltningen.

– Dessutom vill vi undersöka hur en utbyggnad av vindkraft påverkar jakten på älg samt jägarnas inställning till utbyggnad av vindkraft genom att genomföra intervjuer med jägare, säger Camilla Wikenros, forskare på SLU.

Studien genomförs av bland andra Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Høgskolen i Innlandet (INN) och länsstyrelserna i Dalarna och Värmland. Kunskaperna kommer att samlas i en gemensam, gränsöverskridande portal.

Läs mer:

SLU

Nattligt ljus hotar både människor och djur

Nattligt ljus hotar både människor och djur
Stjärnhimmel utan ljusföroreningar – en allt mer ovanlig syn. Foto: Mårten Lundgren

Starkt nattligt ljus och ljusföroreningar är ett växande problem både för människor och djur. I städer men också i mer glesbefolkade områden och ute i naturen. I annars mörka områden, som på landsbygden, blir effekten än mer påtaglig.

En källa till ljusföroreningar på landsbygden är vindkraftverk. På grund av flygsäkerheten måste dessa ofta förses med högintensivt vitt blinkande hinderljus nattetid.

Studier visar att ljuset stör människors sömn och riskerar att påverka hälsan negativt. Även bland djuren utgör det artificiella ljuset ett allt större problem. Nattaktiva djur som ugglor, fladdermöss och insekter påverkas, rovdjurens jakt och födosök försvåras och flyttfåglar i rörelse på nätterna blir desorienterade.

Forskare menar att bevisen börjar bli omfattande för det nattliga ljusets negativa påverkan på människor och djur och att det nu behövs strategier för att minska onödiga ljusföroreningar.

Läs mer:

NT 2020-11-03 (insändare)

SvD 2019-08-26

Forskning och Framsteg 2018-09-27

Svar till Tomas Hallberg:

Det är bra att kommunerna kan stoppa vindkraftsplaner
ur NT 11 nov 2020

Tomas Hallberg från Svensk Vindenergi ondgör sig över det kommunala självbestämmandet som han ser som ett hinder för fortsatt vindkraftsexploatering. Hur kan kommunens självbestämmande utgöra ett problem om vindkraftexploatörerna anpassar sig efter kommunala översiktsplaner?

Tomas skriver att Holmens planer ”är långt gångna”. Hur kan så vara fallet när samrådsprocessen inte har avslutats och fågel- och naturinventeringar knappt har startat?

Holmens förslag till placering av vindkraftverk är inte bra. Totalt planerar Holmen för 77 st 290 m höga vindkraftverk, varav 60 inom de båda vindkraftsanläggningarna Skybygget och Klintaberget i Norrköpings och Finspångs kommuner. För Norrköpings kommun rör det sig om totalt 36 verk, men av dessa är det bara 7 som placeras i det av kommunen utpekade området prioriterat för vindkraft. Övriga vindkraftverk är placerade i ”utredningsområden där storskalig utbyggnad passar sämre”. Anledningen till att vindkraft passar sämre i de här områdena är att:

  1. Delar av området är Tysta områden. Tysta områden prioriteras av kommunen och ska bevaras tysta.
  2. Kommunen vill satsa på en utveckling av Simonstorp bl.a. med en pendeltågsstation. Simonstorps utveckling kommer att stanna av med den vindkraftsetablering som Holmen föreslagit.
  3. Holmens förslag skulle om det genomförs påverka Sörsjöns friluftsområde och Östgötaleden starkt negativt.


Det är inte enbart miljöprövningen som ska avgöra om en vindkraftsetablering är lämplig. Kommunerna måste själva bestämma över utvecklingen. Annars kan Holmens planer, där benen slås undan för flera välrenommerade företag, prioriteras före kommunens behov av markanvändning för bostäder.

Holmen har inte heller tagit hänsyn till de säkerhetsavstånd som anges i översiktsplanen. Flera vindkraftverk har placerats alldeles för nära vägar eller där människor ofta vistas. Men riskerna är ju små enligt Tomas Hallberg. Tyvärr har han fel. Svensk Vindenergi har inget intresse av att föra statistik över haverier och de vet därför inte vad som hänt. I år har minst 4 haverier med tappade vingar dokumenterats och publicerats i dagstidningar (Mjölby i april, Piteå i maj, Ockelbo 2 haverier i somras) utöver det haveri som Tomas Hallberg refererar till i Bollnäs-Söderhamn. Det är beklämmande att branschföreningen har så dålig koll.

I en sak håller vi med Tomas Hallberg. Elenergiproduktion behövs i Elområde 3. Dygnet runt, året runt. Vi är därför tveksamma till ensidig investering i väderberoende elproduktion. Den riskerar att öka beroendet av fossildriven reservkraftsproduktion. En avvägning behöver göras mellan investering i intermittent kraftproduktion och tillgång till fossilfri balanskraft inom varje elområde.

Det kommunala vetot behövs verkligen. Och det är Holmens föreslagna vindkraftsetablering ett utmärkt exempel på.

Per-Olov Strandberg, ordförande Rättvisa Vindar Norra Östergötland