fbpx

Värdet av vinden – en utredning som blåste förbi

Det behövs inga ekonomiska incitament till kommunerna för att lösa problemet. Inte heller pengar till bygdegårdar. Vad som krävs är relevant ersättning till de drabbade.

Debattartikel på NT.se 2023-05-09:

Utredningen ”Värdet av vinden”, som tidigare gått under namnet ”Incitamentsutredningen” har nu lämnat sitt betänkande. Där konstateras att de förslag som lämnas inte kommer att leda till att kommunerna tillstyrker nya vindkraftsetableringar. Enligt utredaren Ulrika Liljeberg (C) krävs statliga subventioner.

Att behovet av ny infrastruktur ibland måste överordnas enskildas intressen är en given utgångspunkt. Formerna måste emellertid vara godtagbara för dem som drabbas av förändringens negativa konsekvenser. Grundfrågan är: varför motsätter sig människor att en vindindustri etableras som närmaste granne?

Utredningen har haft en felaktig utgångspunkt. Vad gäller landbaserad vindkraft måste man förstå varför fastighetsägare i etableringens omgivning är starkt negativa. 

Matias Schain (MP) som arbetat med utredningen skriver på Linkedin:

Just landbaserad vindkrafts påverkan på närboende är den fråga där jag själv gjort den största resan. Att stå i människors trädgårdar, och med egna ögon och öron förstå hur dessa människors närmsta omgivning förändrats, från tyst skogsmiljö till energiproduktionsområde – med vindkraftverk 250 meter höga har påverkat mig. Jag hoppas att ni som tagit emot oss i era hem märker det i betänkandet”.

Kommunernas veto har sin grund i den erfarenheten. 

Det behövs inga ekonomiska incitament till kommunerna för att lösa problemet. Inte heller pengar till bygdegårdar. Vad som krävs är relevant ersättning till de fastighetsägare som inte trivs med sin nya granne och vars fastigheter tappat i värde på grund av vindkraftsetableringen. Motståndet kommer inte att upphöra om de inte får ekonomiska möjligheter att söka ett annat likvärdigt boende, en fråga som utredningen inte beaktat. 

Utredningen framstår närmast som resultatet av en förhandling mellan utredningen och vindindustrin, där vindindustrins ”investeringsintresse” utgör ett centralt tema.

Det är möjligt att bristande lönsamhet inte möjliggör större åtaganden än de förslag som utredningen kommit fram till. Det framhålls i debatten att vindkraft är det billigaste sättet att få fram ny el. Av detta borde följa att vindindustrin har råd att ersätta den skada som en vindkraftsetablering orsakar fastigheter i etableringens omgivning. 

Värt att notera är att vindindustrin inte har någon leveransplikt och att energiproduktion, i den politiska retoriken, uteslutande syftar till att generera vinst åt de företag som driver verksamheten. ”Marknaden” bestämde att Ringhals 1 och 2 stängde. I den allmänna debatten framförs ofta att en planerad gruppstation kan försörja si och så många hundra tusen hushåll med el. 

Huvuddelen av den el som vindindustrin producerar exporteras. Varför den som har oturen att få en vindindustri som närmaste granne ska subventionera en verksamhet med dålig lönsamhet är svårt att förstå. Om det är ”marknaden” som avgör vilka kraftslag som ska byggas, vilket Tidö-avtalet är tydligt med, är Utredningens förutsättning, att främja en fortsatt kraftfull utbyggnad av vindkraften fel. 

Vad som behöver utredas är hur Sverige skall bygga en robust energiförsörjning. Att alla kraftslag skall svarar för sina egna kostnader borde vara självklart. Det finns i rättsordningen ingen grund för att undanta vindindustrin från skyldighet att ersätta den skada som drabbar enskilda. Den ståndpunkten är konsekvens av grundlagens egendomsskydd. 

En fortsatt subventionering av vindindustrin är inte vägen framåt. Särskilt inte om det är drabbade fastighetsägare som ska stå för subventionen.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Catharina Roos, vice ordförande RVNO
Hans Kindstrand, juridikgruppen RVNO

”En skuld på 100 miljarder till svenska småhusägare”

Det här är en sammanfattning av de senaste veckornas debatt i Folkbladet, mellan Svensk Vindenergis vd Daniel Badman och RVNO:s Göran Linder och Hans Kindstrand.

I en debattartikel från den 2 februari menade Svensk Vindenergis vd Daniel Badman att alltför många vindkraftsprojekt stoppas av kommunerna genom det kommunala vetot. Med hänvisning till att en ökad andel vindkraftsel motverkar höjda energipriser och behövs för att möta framtida elbehov inte minst inom industrin. Han anser att oron hos den lokala befolkningen som drabbas av vindkraft ska respekteras men att påverkan ”generellt är mycket liten”.

På detta svarade Göran Linder och Hans Kindstrand från RVNO i en artikel i tidningen den 11 februari. Och menade att tanken om ännu mer icke-planerbar el i systemet som lösning på de höga elpriserna är absurd.

Göran Linder och Hans Kindstrand menar också att den kunskap Svensk Vindenergi lutar sig emot, i form av bland annat en studie gjord av Sweco, inte håller måttet och skriver: ”Sweco som Svensk Vindenergi anlitat för uppgiften är ett konsultföretag som bland annat projekterar Holmens vindkraftsprojekt i norra Östergötland.”

En annan studie som vindkraftsindustrin ofta hänvisar till togs fram av konsultföretaget ÅF för några år sedan på uppdrag av Svensk Vindenergi, och handlar om påverkan på fastighetsvärden. Om den skriver Göran Linder och Hans Kindstrand:

”ÅF-studien har fram tills nu legat till grund för vindindustrins påstående att en vindkraftsetablering inte påverkar värdet på näraliggande fastigheter. Ett påstående som godtagits av myndigheter och domstolar. När det nu i en seriös vetenskaplig studie visar sig att en vindkraftsetablerings värdepåverkan på näraliggande fastigheter kan uppgå till miljonbelopp, kunskap som grundas på vetenskaplig forskning, är det kunskap som Svensk Vindindustri inte vill kännas vid.”.

På den artikeln svarade Daniel Badman i Folkbladet den 25 februari och menade att RVNO skapat en oro man nu själva använder som argument. Han ifrågasätter också KTH-studien som kom i juni 2021 och som fastslog ett samband mellan vindkraft och sänkta fastighetsvärden.

I gårdagens Folkbladet svarade Göran Linder och Hans Kinstrand på artikeln och skrev bland annat:

”Att Svensk Vindenergi försöker bagatellisera resultatet av seriös forskning som talar mot deras intressen är väl i och för sig väntat. Att Naturvårdsverket och ansvariga myndigheter söker bortförklaringar är kanske inte heller så märkligt. Om KTH-studien återger ”sanningen” och det finns ingen svensk vetenskaplig studie som talar emot, har vindindustrin en skuld till svenska småhusägare om i vart fall 100 miljarder.”.

”Planerna på vindkraft har förstört vårt liv här”

Anna Doggsen driver DoggsenCenter tillsammans med sin man Janne.

I en artikel i Expressens berättar Anna Doggsen på DoggsenCenter om hur livet sett ut sedan Holmens vindkraftsplaner presenterades för 1,5 år sedan.

Anna och Janne Doggsens driver en av landets största hundverksamheter och även öppenvård på landet för bland annat utsatta barn och ungdomar. Naturen, tystnaden och djuren är en viktig del i verksamheten. Förutom hundar finns hästar, getter, kaniner och andra djur på gården.

I intervjun berättar Anna Doggsen om när Holmens samrådsunderlag damp ner i brevlådan hösten 2020, med planer på att bygga totalt 77 vindkraftverk i tre områden i norra Östergötland varav ett antal i närheten av Doggsens gård.

Sedan dess har deras liv präglats av oro, ovisshet, sorg och ilska.

– Vi lever i ett vakuum och allt står still för oss. Vi kan inte sälja eller ta lån på fastigheten, det har banken meddelat. Vindkraften har helt förstört våra liv, säger Anna Doggsen till Expressen.

Artikeln i Expressen (betalvägg)