fbpx

Moderaterna har fel fokus i vindkraftsfrågan

RVNO:s ordförande Per-Olov Strandberg, även kommunal politiker i Finspång, är kritisk till moderaternas nya förslag om kompensation till kommuner som säger ja till vindkraft. Här missar man målet menar han bland annat i en intervju i P4 Östergötland.

På moderaternas partistämma i fredags beslutades om en ny klimat- och energipolitik. Huvudfrågan var vindkraft, där partiledningen vill se en fortsatt utbyggnad och föreslår att kommuner som säger ja till etableringar ska få ta del av vinsten.

– Det verkar för mig fullständigt befängt. Det är ju inte kommunerna som lider skada. Skulle de då skulle få något slags muta från vindindustrin? De som lider skada är ju de som bor och har fastigheter på landsbygden, det är de som borde ersättas, säger Per-Olov Strandberg bland annat.

Lyssna på hela inslaget 19:15 minuter in i sändningen.

Incitamentsutredningen är politiskt sprängstoff

Äntligen ligger den på bordet. Incitamentsutredningen SOU 2023:18. Att utredningen blev en månad försenad är lätt att förstå. Innehållet är i någon mening politiskt sprängstoff.

Insändare av RVNO i dagens NT.se

  • Utredningen klarlägger att det enligt svensk lag inte är tillåtet att muta en kommun. Det får bland annat den konsekvensen att något ekonomiskt incitament för kommunerna inte föreslås. Om kommunerna ska övertygas, att med löfte om ekonomiska fördelar tillstyrka en vindkraftsetablering, måste det ske genom skattesubventioner vilket skulle strida mot Tidö-avtalet.
  • Utredningen tydliggör också att människor inte ska behöva bo i bostäder som, på grund av en vindkraftsetablering, inte längre är tjänliga för bostadsändamål.

Man kan tycka att detta borde vara självklart och okontroversiellt men så har det hittills inte varit. Det som tidigare varit icke-frågor vid en vindkraftsetablering har nu blivit problem som kommit upp på bordet och som måste lösas. Vad som efter en snabb genomgång av utredningsförslaget kvarstår är tre besvärliga frågor.

  • Gränsdragnings- och procedufrågor.
  • Modeller för fastighetsvärdering och ersättning till berörda sakägare.
  • Utredningen föreslår att de nya reglerna ska gälla för etableringar som vinner laga kraft genom beslut efter 31 maj i år. Hur staten ska kompensera de fastighetsägare som hanterats i den ordning som gällt hittills måste klarläggas.

Per-Olov Strandberg, RVNO ordf
Catharina Roos, RVNO v ordf
Hans Kindstrand, RVNO juristgruppen

Länk till artikel om utredningen hos Svensk Vindenergi.

Incitamentsutredningen pekar på behovet av kompensation till närboende

Närboende är ett tungt vägande skäl till att kommuner säger nej vindkraft menar utredningen. Två av dess huvudförslag gällde intäktsdelning och rätt till inlösen av bostadsfastigheten.

Idag presenterades regeringens utredning om hur incitamenten ska ökas för att kommuner i större utsträckning ska säga ja till vindkraft. En viktig faktor är ersättning till närboende menar man och föreslår bland annat möjligheten till inlösen av bostadsfastigheter.

Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag som ökar kommunernas incitament att säga ja till vindkraftsutbyggnad utan att investeringsintresset väsentligen minskar. Enligt ett tilläggsdirektiv som kom i november ska vindkraftsprojektörerna själva stå för kompensationen.

I utredningen pekar man på de närboende som ett tungt vägande skäl till att kommuner idag ofta säger nej till vindkraft och presenterade här två huvudförslag:

Intäktsdelning till ägare av bostadsbyggnader. En andel av verkets intäkt, varje år under hela parkens livslängd. Avstånd, höjd och elpris ska avgöra beloppet. Enligt förslaget ska intäktsdelningen gälla fastigheter inom ett avstånd på tio gånger verkets totalhöjd.

Rätt att begära inlösen av sin bostadsfastighet. Inom ett år från driftsättning. Ersättningen ska motsvara vad marknadsvärdet hade varit utan påverkan av vindkraftparken. Rätten till inlösning ska enligt förslaget gälla bostäder på ett avstånd av sex gånger totalhöjden från närmaste verk.

Särskild lösning för de som påverkas mest

Utredningen såg också behov av en särskild lösning gällande de som påverkas mest av sådant som ljud, skuggor och blinkande ljus. Även gratis el och kontant ersättning lyftes fram som sätt att skapa acceptans.

Utredarna pekar också på att förslagen inte är tillräckliga utan att även kommunerna behöver kompenseras. Exakt hur det skulle ske är ännu oklart och utredningen uppmanar regeringskansliet att snabbt bereda frågan. En jämförelse med övriga nordiska länder visar att Sverige ligger långt efter när det gäller kompensation till kommuner.

RVNO kommer nu att läsa och analysera utredningen noga och därefter komma med synpunkter.

Den 8 maj går betänkandet ut på remiss. Remisstiden avslutas den 8 september. I början av 2024 väntas regeringen lägga fram sin proposition i frågan.