fbpx

Tack alla som kom på årsmötet!

Tack alla ni som kom på årsmötet! Med ert engagemang och era frågor fick vi ett givande möte som gav energi att fortsätta arbetet.

Mötet hölls den 24 mars i Folkets Hus i Rejmyre. Ett 40-tal personer deltog. Ordförandeklubban hölls av Reidar Svedahl (L), kommunalråd i Norrköping.

Alla styrelseledamöter utom en valdes om för ytterligare en period på antingen ett eller två år. En ny ledamot tillkom. Antalet medlemmar i föreningen den 31 december 2021 var 580.

Ett 40-tal medlemmar kom på årsmötet som hölls i Rejmyre Folkets Hus.

44 000 visningar på Youtube

På mötet presenterades en del av det som föreningens arbetsgrupper jobbat med sedan föreningen bildades hösten 2020, och en del av det som planeras kommande år. Gruppernas kompetensområden är djur och natur, teknik och vetenskap, hälsa och medicin, juridik och politik, företagande och kommunikation. Sedan starten har vi genomfört egna fågelinventeringar, ordnat ett stort antal politikermöten, skrivit debattartiklar, gett ut en broschyr, gjort pressutskick, enkäter och faktaunderlag till politiker, träffat boende och mycket mer.

Fågelinventeringar är ett av projekten som genomförts av föreningens djur- och naturgrupp.

Föreningens kommunikation görs i många kanaler. Hemsidan uppdateras regelbundet med nya inlägg liksom Facebook och Instagram. Varje vecka kommer vårt nyhetsbrev. Våren 2021 startade RVNO en Youtube-kanal med intervjuer och videor i serien Ett liv nära vindkraft. Filmerna har hittills haft närmare 44 000 visningar.

RVNO:s hälsogrupp står bakom intervjuserien Ett liv nära vindkraft.

– Jag tycker vår förening visar hur mycket man faktiskt kan åstadkomma med små medel bara det finns ett engagemang. Och är det något som kännetecknar RVNO så är det just engagemanget. Jag är djupt tacksam för alla fantastiska människor med så vitt skilda kompetenser som arbetar hårt varje dag i föreningen. Ett arbete som är helt ideellt, säger Per-Olov Strandberg, ordförande.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO.

På årsmötet beslutades också att bara nya medlemmar betalar årsavgiften på 100 kronor och därmed blir betalande medlemmar i RVNO. 

Du som redan är medlem, berätta gärna för familj, vänner och arbetskamrater att ett bra sätt att stötta oss i arbetet är att bli medlem. De pengar vi har går till fasta kostnader och framförallt till naturgruppen som håller i djurinventeringarna. Med tanke på dessa kommer vi även i fortsättningen att vid olika tillfällen be om riktade bidrag. Håll gärna ett öga på vår hemsida och sociala medier för mer information.

Så här enkelt blir du medlem i RVNO

Swisha 100 kronor till nummer 123 210 76 70 eller betala in på bankgiro 5602-4177.

Vi tar också tacksamt emot bidrag till vårt fortsatta arbete, såväl stora som små! Samma Swish och bankgiro som för medlemsinbetalningarna. STORT TACK för ditt stöd!

Hälsorisker av vindkraft kräver vidare forskning

Mer kunskap behövs. Att mäta även lågfrekvent buller och infraljud från vindkraft skulle vara en bra början, menar Ulla Heine.

Både i Sverige och utomlands finns många människor som vittnar om försämrad hälsa och livsmiljö i närhet av vindkraft. Men mer kunskap behövs och mätmetoderna för vindkraftsljud bör ses över.

Det här är en debattartikel av Ulla Heine, legitimerad läkare och medlem i RVNO:s hälsogrupp

Naturvårdsverket, som är den myndighet i Sverige som ansvarar för vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas rörande buller utomhus, menar att en viss negativ hälsopåverkan till följd av vindkraft är acceptabel. Det framkom på en webbföreläsning nyligen ledd av representanter för myndigheten. Acceptabelt, menade man, skulle kunna vara att tio procent av människorna som bor nära vindkraft upplevde en negativ hälsopåverkan.

Men bland de tio procenten kan finnas alla slags människor, såväl barn som personer med extra hög känslighet för buller och för dem kan konsekvenserna bli allvarliga.

På föreläsningen uttryckte man också en förhoppning om att de mätmetoder som idag används för vindkraftsljud skulle ses över. Det skulle kunna tolkas som en förändring av verkets tidigare hållning där man menat att det inte finns några studier som styrker negativ hälsopåverkan till följd av ljud från vindkraftverk.

Studier visar på samband

Forskargruppen (C. M. Krogh et al 2020) i Kanada definierade närboende till 10 km och studerade varför människor lämnade sina hem på grund av industriell vindkraft. Flera typer av hälsoproblem och obehag var återkommande t ex sömnsvårigheter, ökad stress, yrsel, huvudvärk, tryck över bröstet och ångest. Infraljud (<20Hz) och lågfrekvent ljud (20-200Hz) är omgivningsfaktorer som anses kunna ha ett orsakssamband med industriell vindkraft kopplad till närboendes hälsoproblem.

Forskargruppen Dumbrille et al 2021 har publicerat en vetenskaplig review-artikel om vindkraft och hälsorisker. De har analyserat närmare 200 vetenskapliga artiklar med så kallade Bradford Hill-kriterier för orsakssamband mellan omgivningsfaktorer och sjukdom. Metoden har använts länge och har bland annat visat samband mellan asbest och cancer, rökning och cancer samt alkohol och hjärtkärlsjukdom. Analysen sammanfattar att industriell vindkraft kan på ett allvarligt sätt skada hälsan för boende i närheten. Många studier har som slutsats att mer forskning behövs.

Här listas några av de analyserade studierna:

1. En svensk studie från Sahlgrenska Akademin av Waye et al 2020 visade att en natts sömn i vindkraftsljud hade signifikant negativ effekt på sömnen.

2. En studie av Chiu et al 2021 visade att lågfrekvent vindkraftsbuller i hemmet med volymen 30-43dB gav ökat stresspåslag.

3. En studie av Weichenberger et al 2017 visade att infraljud kan orsaka förändringar i hjärnans aktivitet när det gäller hörsel och områden för känslomässig kontroll och inte viljestyrd kontroll (hjärta, lungor, blodtryck, tarmar osv).

Sverige bör mäta även lågfrekvent buller

Enligt dagens regelverk är kravet för buller 40dBA i medelvärde med felmarginal +/-4dBA från industriell vindkraft vid närliggande bostäder. Buller orsakat av vindkraft är dock en komplex fråga av flera anledningar:

• För tillståndsprocessen använder projektörer datasimuleringar som är baserade på tidigare ljudmätningar från äldre och förhållandevis små verk.

• Vid ljudmätningar i Sverige används en gammal mätmetod, dBA, som filtrerar bort infraljud (<20 Hz) och lågfrekvent ljud (20-200Hz). Det finns modernare mätmetoder, dBZ/dBL, som mäter alla typer av ljudvågor och dessa rekommenderas vid mätning av omgivningsbuller.

• Vindkraftsbuller är till sin natur svischande/pulserande, vilket gör att ljudet varierar i styrka med frekvens av en sekund. Fenomenet kallas för amplitudmodulation och ökar både störningsupplevelsen och hörbarheten. Idag vet man att amplitudmodulationen i vindkraftsbuller är kraftigare under vintern och under natten eller tidig morgon.

• Det är ägaren av vindkraftsindustrin som ansvarar för kontroller och ljudmätningar under drift. Länsstyrelsen är ansvarig i tillståndsprocessen men det görs inga oberoende kontrollmätningar.

• Det aktuella bullerkravet 40 (+/- 4)dBA är ett medelvärde och i praktiken accepteras det betydligt högre bullernivåer i perioder.

• Vindkraftverk som byggs och planeras att byggas är allt större. För 10 år sedan var höjden under 150 meter och rotordiametern upp till 100 meter. Spridning av buller ökar för högre verk och lågfrekvent- samt infraljud ökar vid större rotordiameter. Dagens industriella vindkraftverk är oprövade i sin storlek med höjder på 300 meter och rotordiametrar på 200 meter.

• Bostadshusen på landsbygden är i regel trähus. Träkonstruktionen isolerar inte mot lågfrekvent buller utan kan i värsta fall fungera som resonanslåda som förstärker bullret inomhus.

Skadestånd på grund av hälsoproblem

Idag finns det vetenskapligt belägg på att de vindkraftsindustrier som finns byggda har negativa hälsoeffekter för vissa närboende. Vi vet att människor kan bli sjuka men bakomliggande mekanismer har inte klarlagts fullt ut. I Frankrike har på senare tid en dom i ett rättsfall resulterat i att ett vindkraftsbolag ska betala över en miljon kronor i skadestånd på grund av hälsoproblem.

Men vad hjälper pengar för förlorad hälsa? Enligt Naturvårdsverkets gränsvärden är det ok att 10 procent av närboende blir sjuka. Det är både barn, vuxna, gravida och äldre som drabbas. Effekter av de betydligt större verken som planeras kan anses vara oprövade experiment. Mer forskning behövs, och en bra början skulle vara att även mäta lågfrekvent ljud och infraljud som alstras av de befintliga industriella vindkraftsanläggningarna.

Försiktighetsprincipen finns för att skydda människors hälsa och i nuläget vet vi att vindkraft orsakar ohälsa för vissa av de närboende. Det behövs politiska beslut för att stoppa industriell vindkraft för det kan knappast vara ok att tusentals människors hälsa sätts på spel. Mer forskning behövs för att kartlägga orsakssamband och tillräcklig säkerhetsavstånd. Även vindkraftens avigsidor behöver debatteras.

Ulla Heine
legitimerad läkare och medlem i hälsogruppen i föreningen Rättvisa Vindar Norra Östergötland, RVNO