fbpx

Författare: Rättvisa Vindar Norra Östergötland

Publicerat

Tack Finspång!

Det blev många intressanta samtal om vindkraft när RVNO mötte Finspångsbor utanför Stora Coop Viberga i fredags.

Med beachflaggan i topp och redo med informationsmaterial fanns RVNO på plats utanför Coop Viberga i fredags. Tack alla Finspångsbor som stannade och pratade en stund med oss!

Dagen bjöd på många bra samtal om hur en storskalig vindkraftsetablering i området skulle påverka människor, djur och natur.

– Det gav mycket energi. Många tog sig tid för lite längre diskussioner, säger Agneta Lundén, RVNO. När värmen kommer tar vi en runda till i bygden!

Vill du stödja RVNO:s arbete? Sätt in 100 kronor på bankgiro 5602-4177 eller swisha till 123 210 76 70. Mejla sedan namn, e-post och telefonnummer till medlem@rvno.se.

Din röst hörs! Ju fler vi är desto mer tyngd får vi i kontakterna med myndigheter, beslutsfattare och opinionsbildare.

Publicerat

Är vindkraften hållbar?

Hur mycket material går åt när vindkraft anläggs? Hur väl samverkar vindkraften med andra energislag? Vilken inverkan har den på kraftöverföring? Hur hållbara är investeringarna? Foto Shutterstock

Hur väl stämmer epiteten hållbart och klimatsmart när det gäller vindkraft? Det frågar som skribenten Sven Olof Andersson Hederoth i en gästartikel i senaste numret av tidningen Nordisk energi.

Hur ser det ut med de kraftiga ingrepp i naturen som vindkraften medför? Med materialåtgång och resursutnyttjande? Hur påverkar vindkraften andra delar av elproduktionssystemet och hur ser det ut med ekonomin?

Det är frågor som Sven Olof Andersson Hederoth tar upp i en läsvärd gästartikel i tidningen Nordisk energi, som ligger uppe på Energinyheter.se. Han skriver bland annat:

– Det krävs mycket starka gröna filter framför ögonen för att betrakta vindkraften som hållbar. Den förbrukar mer råmaterial än andra energislag och leder till energislöseri genom överföringsförluster. Framförallt straffas den av sin låga kapacitetsfaktor och verkens korta livslängd i jämförelse med till exempel vatten- och kärnkraft. Finansiellt är vindkraften behäftad med utomordentligt stora risker som kan komma att drabba svenska skattebetalare mycket hårt.

Publicerat

Vindkraftverk potentiellt stora spridare av mikroplaster

Enligt WHO måste vi nu hejda ökningen av plastföroreningar i världen. Foto: Shutterstock

Mikroplaster finns idag i så gott som alla jordens ekosystem. Inom forskarvärlden menar man att det nu är hög tid för mer forskning om plasternas påverkan på människor. Samtidigt har den storskaliga vindkraften seglat upp som en ny betydande spridare av mikroplaster.

Idag kan man hitta mikroplaster i så gott som alla ekosystem på jordklotet. I USA får den genomsnittlige konsumenten i sig 74 000 plastpartiklar varje år, lågt räknat, enligt beräkningar gjorda av en kanadensisk forskargrupp.

De mer precisa och långsiktiga effekterna mikroplaster kan ha på människors hälsa är ännu inte kartlagda men allt mer forskning pekar på risker. Men forskningen ligger efter och det är nu hög tid att vi lär oss mer. Det menar både forskare och hälsoorganisationer som WHO.

Så här sa María Neira, chef för WHO:s avdelning för folkhälsofrågor, redan för drygt ett år sedan:

– Vi behöver snarast veta mer om mikroplasternas hälsopåverkan eftersom de finns överallt, även i vårt dricksvatten. Baserat på den begränsade informationen vi har verkar mikroplast i dricksvatten inte utgöra någon hälsorisk på nuvarande nivåer. Men vi måste ta reda på mer. Vi måste också stoppa ökningen av plastföroreningar över hela världen.

Stora mängder från verkens turbinblad

Den storskaliga utbyggnaden av vindkraft kan komma att bli en betydande källa till spridningen av mikroplaster. Verkens turbinblad, som kan väga över 20 ton styck, består till största del av kompositplast. De snurrande bladen eroderar när de utsätts för vind, regn, snö och is, och små bitar av plast lossnar från ytan och sprids i naturen.

Hur mycket plast som lossnar är inte allmänt känt men uppskattningar har gjorts där man utgått från att bladen på ett verk kan tappa omkring tio procent av totalvikten under sin livslängd vilket skulle kunna innebära sex ton lossnad plast, beräknat på bladens totalvikt på 60 ton (3 x 20 ton) och en livslängd på 15 år.

Läs mer:
WHO om mikroplaster
Studien Human Consumption of Microplastics
Stor artikel om mikroplaster på Motvind Norrmogen