fbpx

Industriell gruvdrift hotar djuphaven: Metaller behövs till vindturbiner

Tomopteris
Tomopteris är en av djurarterna som hotas när djuphaven blir platsen för industriell gruvdrift, i jakten på mineraler och metaller till bland annat vindturbiner. Foto: Shutterstock

Behovet av metaller och mineraler till bland annat vindturbiner hotar att förvandla djuphavsbotten till områden för storskalig mineralbrytning. Brytningen sker på flera tusen meters djup i känsliga ekosystem med stor artrikedomen.

De närmaste åren väntas industrin för mineralbrytning till havs växa kraftigt. Djuphavsbotten är rik på mineraler och metaller som kobolt, nickel och litium som bland annat används till solpaneler, vindturbiner och batterier till elbilar och smartphones. Brytningen riskerar att få stora negativa konsekvenser för havens biologiska mångfald och ekosystem. Det skriver WWF i en ny rapport.

Världens största och minst utforskade ekosystem

Djuphaven utgör omkring halva jordens yta och är världens största och minst utforskade ekosystem. På botten lever arter som kan bli 500 år gamla. Här finns också många arter som ännu inte upptäckts. De marina ekosystemen är sammankopplade och många arter rör sig över stora ytor. Djuphavsbrytning riskerar därmed att störa arter även utanför gruvområdet. Strömmar kan också föra bort moln av sediment lång väg, som kan slå ut fiskreproduktionen. Tillväxttakten i djuphaven är långsam och livsmiljöer som förstörs kan troligen inte återhämta sig under överskådlig tid.

Negativa effekter är också att vänta för det globala fisket, som idag är den främsta proteinkällan för 200 miljarder människor, varav många i fattiga kustsamhällen.

Medlemsländerna fattar beslut

På vilket sätt länder ska dela upp världshaven och dess resurser regleras i FN:s havsrättskonvention. Licenser för utvinning av olja och mineraler utanför de ekonomiska zonerna utfärdas av en oberoende global havsbottensmyndighet, ISA, som lyder under konventionen. Myndigheten reglerar också fördelningen av inkomsterna från licenserna.

Inom kort ska medlemsländerna i ISA fatta beslut om huruvida gruvdrift i djuphaven ska tillåtas. WWF och flera andra organisationer, politiker och forskare efterlyser nu ett globalt moratorium för djuphavsbrytning. Ett sådant menar man behövs tills dess att riskerna kan förstås helt och hållet.

Läs sammanfattningen av rapporten
Rapporten i sin helhet

Studie visar: Vindkraftverk hämmar vegetationstillväxt

Undervegetation_kondens
Högre nattemperatur minskar kondensen vilket hämmar tillväxten hos undervegetationen. Foto: Shutterstock

Att vegetation och habitat påverkas under projektering av vindkraft har länge varit känt. Nu visar forskning att även vindkraftparker i drift påverkar vegetationstillväxten negativt. Det skriver BirdLife Sverige på sin hemsida och hänvisar till en studie som gjorts av kinesiska forskare.

I studien analyserade forskarna mellan juni och augusti satellitdata i form av vegetationsindex inom nio kilometer från cirka 1 700 vindkraftverk. Analyserna visade att vindkraftverken bland annat påverkade bladytornas tillväxt, primärproduktionen sommartid och den årliga nettoproduktionen negativt.

Den främsta orsaken är förändringar i temperatur och jordfuktighet, orsakade av vindkraftverken. Med högre nattemperatur minskar kondensen vilket hämmar tillväxt och produktivitet hos underliggande vegetation.

Läs mer på BirdLife Sverige
Studien i sin helhet hittar du här

Norska forskare: Missvisande bild av antalet fåglar som dödas av vindkraftverk

I Norge höjer forskare rösten för bättre metoder att hitta örnar och andra fåglar som förolyckats på grund av vindkraftverk. Från norska ornitologiska föreningens sida menar man att vindkraften är ett sådant hot mot fågellivet att all vidare utbyggnad av landbaserad vindkraft bör stoppas.

För att få en rättvisande bild av hur många örnar och andra fåglar som dör på grund av vindkraftverk krävs bättre sökmetoder än de som används idag. Det menar norska forskare och fågelexperter.

– Eftersom man bara undersöker själva uppställningsplatsen hittar man inte alla. Sökradien måste vara större, minst 110-120 meter runt turbintornet, och det bör sökas systematiskt med hund. Utan hund hittar man bara stora fåglar som örn, säger forskaren och örnexperten Torgeir Nygård till tidningen Adresseavisen.

108 döda havsörnar

I ett forskningsprojekt har man studerat hur 68 vindkraftsturbiner på ön Smøla påverkat örnsbeståndet. Sedan starten 2006 har 108 havsörnar och tre kungsörnar hittats döda. Torgeir Nygård menar att samma sökmetod borde användas vid andra anläggningar.

– Det borde vara ett krav och ett koncessionsvillkor att det söks systematiskt efter fåglar också efter att vindkraftverken satts i drift. Det är det i till exempel Spanien och Portugal, säger Torgeir Nygård till Adresseavisen. 

Bland annat med hänvisning till rovfågel kräver också norska ornitologiska föreningen, NOF, sedan 1,5 år tillbaka ett stopp för all landbaserad utbyggnad av vindkraft i Norge.

Läs mer:

Adresseavisen (betalvägg)
Nationen
Norska ornitologiska föreningen, NOF