fbpx

Ett liv nära vindkraft, del 4: Barbro

Efter en tretton år lång kamp mot naturskövling och hot mot djur och människor betraktar Barbro Loborg nu med sorg och ilska det pågående bygget av vindindustrier i kommunen.

Just nu byggs 47 vindkraftverk i området där Barbro Loborg bor, i Uppvidinge i Småland. Sedan 2008 har hon kämpat mot exploatörer, kommun och myndigheter, och för att kunskaperna om vindkraftens verkliga påverkan ska nå ut.

– Jag blir så förtvivlad när jag ser hur kommuner i Sverige lägger vår rika natur under giljotinen för vindkraftens väl. Och hur branschorganisationen Svensk Vindenergi försöker avveckla det kommunala vetot. Hos vem ligger ansvaret att värna och visa hänsyn?

Barbro Loborg berättar att när planerna först blev kända 2008 var de några få som reagerade.

– Vi blev därmed både utskrattade, belackade, baktalade och allmänt idiotförklarade för att vi ifrågasatte den då massiva utbyggnaden som tog form, berättar hon för RVNO.

Barbro Loborg menar att Sveriges agerande går stick i stäv med många av miljömålen och bryter mot EU:s art- och habitatdirektiv. Och ingen verkar vilja ta ansvar. Just nu projekteras det för totalt 170 vindkraftverk i hennes kommun och det ser likadant ut på många andra håll i landet.

– Frustrationen och maktlösheten övergår i vrede, men vem ska jag vända vreden mot? Och varför ska de bry sig eller lyssna på en person som inte har något att erbjuda dem som tjänar pengar på detta övergrepp på naturen?

Se hela Barbro Loborgs video på RVNO:s Youtube-kanal

Bli en naturdetektiv!

Hjälp RVNO genom att spana efter och tipsa om fåglar i ditt närområde. Foto: Shutterstock. Fotomontage: Eva Darenius Asp

Just nu händer det mycket i skogen. April betyder starten på häckningsperioden för många fågelarter. Ta chansen och bli en fågeldetektiv på spaning i ditt närområde. Och hjälp oss samtidigt i inventeringarna. Vill du bidra med en slant, läs mer längst ner i inlägget.

För RVNO:s räkning kan du spana efter fåglar och meddela oss dina fynd. Ange platskoordinater eller gör en anteckning på en karta, skriv ner datum, tid och hur många individer du ser. Tipset skickar du till natur@rvno.se. På så sätt hjälper du oss i inventeringen av bland annat rovfågel och hönsfågel som pågår just nu.

– För oss är det omöjligt att täcka in alla områden så vi tar tacksamt emot tips. Ange koordinater och precisera lite mer det du ser. Det underlättar för oss, säger Juhani Vourinen, som koordinerar arbetet med RVNO:s fågelinventeringar.

Spelplatser kan skydda från ingrepp

I dagarna inleds speltiden för orre och tjäder i våra skogar. Kända spelplatser kan vara avgörande för att skydda fåglarna från naturingrepp såsom storskalig vindkraftsetablering.

Här är några fåglar du gärna får spana efter och meddela oss om du ser:

Orre
Ungefär från mitten av april och någon månad framåt pågår orrspel i skogarna. Traditionella spelplatser är öppna myrar men numera spelar orrarna även på hyggen, kraftledningsgator och runt mindre skogsbilvägar. Störst chans att höra orrarna är tidiga morgnar och kvällar.

Orrtupp under ett orrspel en tidig morgon vid Rankemossen i Laxå. Foto: Wikimedia Commons

Tjäder
Spelar från och med nu och två-tre veckor framåt. Spana gärna i miljöer där det finns kärr i närheten, tallhedar med grova tallar, berghällar och vit renlav på marken.

Tjäderhöna. Foto: Wikimedia Commons

Järpe
Den minsta arten av skogshöna i Sverige. Mycket stationär. Lever i barrskog. Uppehåller sig mycket på marken och trycker vid fara, flyger upp med bullriga vingslag när man befinner sig ett tiotal meter ifrån. Flyr vanligen upp i träden. Häckningstid från april. Äggen ofta färdiglagda i slutet av maj och kläcks tre veckor senare.

Järpe, hanfågel. Foto: Wikimedia Commons

Storlom
Häckar gärna på öar och holmar i lite större sjöar. Häckningen börjar i april. Bygger bo direkt på marken. Ungarna kläcks efter ungefär en månad. Ungarna följer föräldrarna på flytten söderut.

Storlom, fotograferad vid Sörsjön utanför Åby den 6 april 2021. Foto: Mats Thorén

Fiskgjuse
Häckar vid sjöar, även mindre sjöar. Boplats gärna i breda tallkronor, ibland flera kilometer från närmaste sjö. Honan ruvar äggen cirka fem veckor. Ungarna är flygfärdiga inom åtta veckor. Fiskgjusen blir 20-25 år gammal.

Fiskgjuse. Foto: Wikimedia Commons

Sångsvan
Häckar från mitten av april till juni. Gärna i blöta marker, skogsgölar och mindre gölar med våtmarker runt. Ungarna stannar hos föräldrarna flera månader, ibland fram tills föräldrarnas nästa häckning.

Sångsvanar med ungar. Foto: Wikimedia Commons

Rovfåglar
Kungsörn, havsörn, slaguggla, lappuggla, hökuggla, vråk, bivråk, tornfalk, sparvhök, lärkfalk m.fl.

Slaguggla. Foto: Andrew Kalinin
Tornfalk. Foto: Andreas Trepte, www.avi-fauna.info

Just nu genomför RVNO inventering av bland annat hönsfågel som tjäder och orre i de utpekade vindkraftsområdena. Ett tiotal fågelskådare från hela Östergötland hjälper till i arbetet. De ställer upp ideellt men vi vill gärna kunna erbjuda reseersättning och en liten peng för tiden de lägger ned. Fågelinventeringen är antagligen vår bästa chans att stoppa vindkraftsetableringen, enligt tidigare erfarenhet. Vill du bidra med en slant, swisha valfri summa till 1232107670 och ange FÅGEL som text. Stort TACK!

Klotet i P1 belyser problem i tillståndsprocessen för vindkraft

I Vetenskapsradion Klotet i P1 uppmärksammas etableringen av vindkraftparken i Glötesvålen i Härjedalen, bestående av 30 verk som idag ägs av Ikea. Programmet visar att det fanns stora tveksamheter i underlaget om vindkraftens påverkan på renar som lämnades in till länsstyrelsen och belyser samtidigt allvarliga brister i tillståndsprocessen.

Under tillståndsprocessen och som del av miljökonsekvensbeskrivningen lämnade exploatören Ox2, som då hette Vindkompaniet, in en studie till länsstyrelsen, som handlade om vindkraftens påverkan på renar och rennäringen. I studien menade man att renar inte påverkades negativt. Programmet visar att studien hade flera allvarliga brister och gjordes av markägare med direkta ekonomiska intressen i en vindkraftsetablering.

Samtidigt visar en annan studie, gjord av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, att vindkraft har tydlig negativ påverkan på renar och rennäring.

I och med detta belyses också ett viktigt strukturellt problem med tillståndsprocessen som helhet kring vindkraft: Att det är exploatören själv som ska presentera alla faktaunderlag som tillståndsgivande myndighet sedan baserar besluten på. Underlagen är alltså alltid partiska samtidigt som myndigheters resurser att granska materialet fullt ut ofta inte räcker till.

Det här understryker inte minst vikten av att myndigheter alltid använder sig av försiktighetsprincipen i sin beslutsprocess.

Lyssna på Vetenskapsradion Klotets program här
Läs SLU:s studie om vindkraft och renar här