fbpx

“En kraftig negativ påverkan”

Ett vindkraftverk med en höjd på 200-240 meter som står 0-2 kilometer från huset kan sänka fastighetspriset med 40 procent visar studien. Foto: Shutterstock

I senaste avsnittet av Villaägarna möter intervjuas Mats Wilhelmsson, professor vid KTH, om vad som händer med fastighetspriserna när vindkraften byggs ut i stor skala.

Mats Wilhelmsson ligger tillsammans med Hans Westlund, också professor vid KTH, bakom den studie som presenterades i juni 2021, som visar ett direkt samband mellan sjunkande fastighetspriser och närhet till vindkraft.

Fastlåst och kan inte flytta därifrån

I Villaägarnas intervju berättar Mats Wilhelmsson om hur studien gått till och om resultatet. Bland annat kunde författarna konstatera att det stora prisraset på fastigheter nära vindkraft kommer i samband med att verken står på plats men att priserna kunde börja sjunka redan på projekteringsstadiet.

– Jag tog alla vindkraftverk som färdigställdes 2018 och tittade på priseffekten fyra år bakåt i tiden. Och kunde se att det blev ett extra negativt påslag när vindkraftverket färdigställts. Sedan var det en något lägre effekt upp till två år innan medan år tre och fyra innan så fanns ingen priseffekt jämfört med det läge där man byggde vindkraftverk fyra år senare, säger Mats Wilhelmsson i intervjun.

Intervjun tar också upp konsekvenserna enskilda kan drabbas av när marknaden försvinner och priserna rasar. Till exempel när banken sänker värdet på huset och belåningsgraden ökar. För fastighetsägare kan det leda till att man blir fastlåst i en situation där man inte har råd att flytta därifrån fast man vill.

Större prisfall ju högre verken är

Mats Wilhelmsson bemöter också de invändningar mot studien som menat att man inte säkert kan veta vad som är orsak och verkan när det gäller fastighetspriser och vindkraft. Enligt kritiken kan lägre priser bero på att vindkraften redan från början planerats i områden med lägre priser och att det inte är kopplat till vindkraft.

– Vi kunde inte se att priserna var lägre i de områden där man byggde 2018 års vindkraftverk. Det var alltså inte lägre priser som gjorde att man la vindkraftverk i just de områdena utan det är tvärtom, säger Mats Wilhelmsson till Villaägarna.

Studien visar också att prisfallet blir större ju fler vindkraftverk det handlar om och även ju högre verken är. När studien genomfördes var de högsta verk som projekterades 200-240 meter och i den gruppen visades ett betydligt större prisfall, upp emot 40 procent jämfört med 15-20 procent för lägre verk. För de vindkraftverk med höjder på runt 300 meter som idag är aktuella saknas mätdata men det är inte orimligt att anta att priserna då påverkas ännu mer.

Veckobrev nummer 5, 2022

I senaste veckobrevet sammanställer vi RVNO:s debattmaterial i media från den gångna veckan och ger plats åt röster från bland annat Värmland och Västkusten.

För NT berättar markägare i Fryksdalen i Värmland att de ångrar avtalet som möjliggjorde bygget av vindkraft på Häjsberget. “Det ser ut som en flygfält” säger en av de som intervjuas.

I Bohuslän varnar nu yrkesfiskare för konsekvenserna av storskalig vindkraft utanför kusten, som man menar skulle slå ut räkfisket i området.

Läs RVNO:s veckobrev nummer 4, 2022

I årets fjärde veckobrev informerar vi om årsmötet som hålls den 24 mars i Rejmyre Folkets Hus. Ni hittar också länkar till bland annat veckans tre publicerade debattartiklar i NT och DN, och till Expressens intervju med DoggsenCenter.

Den 24 mars är det dags för föreningens årsmöte som hålls i Folkets Hus i Rejmyre. Vi återkommer med mer information och kallelse till alla medlemmar.

Under veckan som gått har RVNO varit aktiva med debattartiklar i olika medier. I DN svarade vi på Holmens Nils Ringborgs text som i sin tur var ett svar på Gunnar Ljunggrens insändare i tidningen och i NT lät det bland annat så här när Per-Olov Strandberg och Hans Kindstrand kommenterade Tomas Hallbergs och Nils Ringborgs uttalanden i tidningen:

“Att närboende ska kompenseras för den värdeförstöring som storskalig vindindustri orsakar är inte ”en svår fråga”. Det är bara att följa de regler som finns i miljöbalken om skadestånd och inlösenskyldighet.”

Läs hela debattartikeln här

Hela veckobrevet:

.