fbpx

Innan storskalig vindkraft: RVNO ställer krav utifrån försiktighetsprincipen

Villkoren som RVNO anser måste vara uppfyllda för att en vindkraftetablering ska vara godtagbar har skickats till Holmen. Foto: Shutterstock

Med utgångspunkt i försiktighetsprincipen presenterar RVNO i ett öppet brev en sammanställning av villkor som vi anser att exploatören ska uppfylla innan en etablering av storskalig vindkraft kan bli aktuell.

RVNO anser inte att Holmens planerade vindkraftsetableringar ”Skybygget”, ”Klintaberget”, ”Högsjön” och ”Skolberget” uppfyller kraven på lämplig lokalisering enligt miljöbalken. Om dessa områden ändå ska användas för industriell vindkraft ska hänsyn tas till att de ligger i en tätbefolkad och tätortsnära landsbygd med stora naturvärden, där vindkraften skulle få stor påverkan på omgivningen.

I ett öppet brev anser föreningen att en etablering i området måste uppfylla rimliga krav gällande bland annat:

  • Rättssäkerhet och säkerhet för givna åtaganden
  • Buller och ljudpåverkan
  • Lågfrekventa ljud och infraljud
  • Värdesänkning på omkringliggande fastigheter
  • Skydd av natur och biologisk mångfald
  • Säkerhetsavstånd till bostäder
  • Flyghinderbelysning och ljusföroreningars påverkan på bland annat nattaktiva djur
  • Teknisk prestanda, Maskindirektivet, märkeffekt, planerad livslängd
  • Utsläpp av CO2 och av miljögifter som Bisfenol

Vi anser att de angivna kraven ska finnas med i Holmens miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och återges som villkor i ett eventuellt miljötillstånd, med förslag på hur uppföljning och kontroll ska gå till.

– Det här är inga orimliga krav utan tvärtom helt i linje med försiktighetsprincipen, både när det gäller påverkan på människor och deras livsmiljö, säkerhetsaspekter, djur och natur, ägande och driftansvar och rättsliga aspekter kring sådant som förlorade fastighetsvärden. Våra krav har också skickats i sin helhet till Holmen, säger Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO.

Kraven ska inte frita Holmen från några av de förpliktelser som i övrigt följer av Miljöbalken.

Ett liv nära vindkraft – ny videoserie från RVNO, del 1: Ellinor

Ellinor i Landsbro i Småland är en av alla de som påverkas negativt av att bo nära vindkraft.

Känslan av maktlöshet går igen hos många av de som lever med storskalig vindkraft i sin närhet. En av dem är Ellinor i Landsbro. Hör hennes historia här nedan. Fler vittnesmål kommer att presenteras löpande på RVNO:s webb och på vår Youtube-kanal.

För Ellinor, precis som för många andra, började allt med att det “damp ner ett brev” med en inbjudan till samrådsmöte. I hennes fall kom inbjudan tre dagar före mötet och ingen tid fanns att förbereda sig. Idag, ett och ett halvt år senare, snurrar sex vindkraftverk nära Ellinors hem, det närmaste 900 meter från huset.

– Vi som är drabbade får ingen hjälp. Vi har inga myndigheter på vår sida. Man känner sig väldigt maktlös och väldigt hjälplös, säger hon.

De senaste veckorna har RVNO lyssnat på och blivit djupt berörda av berättelser från människor runtom i Sverige som lever med vindkraft i sin närhet. De vi pratat med har berättat om störande ljus, buller, sömnpåverkan, oro, stress och en ofta fruktlös kamp för att bli lyssnade på.

Samtalen med de drabbade har genomförts av RVNO:s hälsogrupp bestående av Anna Doggsen, legitimerad lärare i psykologi och kurator, Yvonne Lindberg, arbetande med hälsa och friskvård, Ulla Heine, läkare specialiserad på allmänmedicin och psykiatri, och Agneta Lundén, legitimerad sjuksköterska och barnmorska.

Från och med nu kommer vi att presentera berättelserna löpande i våra sociala kanaler. Du hittar dem samlade här på vår Youtube-kanal.

Ljud från vindkraftverk påverkar sömnen – lyssnar våra myndigheter?

Sömnstörningar är en negativ hälsoeffekt som kan bidra till kroniska sjukdomar enligt WHO. Foto: Shutterstock

I en studie vid Göteborgs universitet som gjordes förra året slår man fast att ljud från vindkraftverk påverkar både drömsömnen och känslan av återhämtning negativt. Hur mycket har myndigheterna lyssnat?

I studien, som gjordes våren 2020, fick 50 testpersoner sova i ett ljudmiljölabb i tre nätter där de utsattes för vindkraftsljud. Under den tiden registrerade man hjärnverksamhet, ögonrörelser och puls. Ljuden som användes var skapade för att efterlikna vindkraftsljud både utomhus och inomhus. Utöver mätningen av fysiologiska reaktioner fick deltagarna själva uppge hur de uppfattade sin sömnkvalitet. Både personer som bodde nära vindkraftverk och sådana som inte gjorde det deltog.

– Vi ville undersöka om människor som utsätts för ljud från vindkraftverk med tiden blir mer känsliga eller mer tillvanda av vindkraftverksbuller så att deras sömn kunde påverkas på ett annat sätt än en person som inte bor nära vindkraftverk, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Göteborgs universitet, en av de som lett studien.

Kortare tid av drömsömn

Studien visade bland annat att tiden för drömsömn (REM-sömn) förkortades hos deltagarna under en natt med vindkraftsljud jämfört med utan, oberoende av hur vana deltagarna var vid ljudet sedan tidigare. De rytmiska variationerna i ljudet tycktes också inverka störande på sömnen. Båda studiegrupperna uppgav själva att de upplevde sämre sömn under nätterna med vindkraftsljud.

– Sömnstörning är en negativ hälsoeffekt enligt världshälsoorganisationen, WHO, och kan i sig bidra till kroniska sjukdomar. Vi kan dock inte dra slutsatser om långvarig hälsopåverkan utifrån denna studie. Ytterligare studier bör om möjligt studera sömn i människors hemmiljö, och inkludera längre tids exponering, säger Kerstin Persson Waye.

För svenska myndigheter är det nu viktigt att följa upp studier som denna, och långsiktigt undersöka hur ljud från vindkraftverk kan påverka människor. Hos Naturvårdsverket, som ansvarar för riktlinjerna för vindkraftsljud utomhus, har man dock än så länge inte gjort några förändringar i bullervärdena.

Läs mer om studien på Göteborgs universitet och se videoklipp på SVT Nyheter.