”Vindkraftsindustrin är en lukrativ inkomstkälla för entrepenörer och storföretag.” Läs RVNO:s svar på Naturskyddsföreningens insändare i NT från den 7 juli.
Insändare i NT den 10 juli 2022:
Vad innebär egentligen NSF förordnande av en rejäl utbyggd vindkraft ekonomiskt för föreningen?
När vi i Rättvisa Vindar Norra Östergötland tar del av Johanna Sandahls och Karin Lexens, Svenska Naturskyddsföreningens (NSF) debattinlägg den 7 juli uppstår direkt ett antal frågor och reflektioner.
VI förstår att NSF: s roll främst omfattar djur och naturperspektivet men att helt utesluta den hälsopåverkan som människor automatiskt utsätts för känns inte trovärdigt för något som kommer att påverka oss alla för en orimligt lång tid framåt.
Hur kan NSF vara så positiva till en kraftig utbyggnad av vindkraft som i så fall kommer att bidra till att ytterligare öka “kalavverkningen”, avskogning av Sveriges skogsareal?
Själva brukar ni förorda ett skogsbruk med naturnära metoder så kallad blädning och mer miljöhänsyn. Ni skriver om de stora fördelar som vindkraftsparker utgör men vad gör vi om det inte blåser tillräckligt och är kallt samtidigt som strömförbrukningen är hög?
Lokaliseringar av vindkraftverksparker har hela tiden stött på problem på grund av hänsyn till djur och naturliv samt krav på tillstyrkan från kommunen, länsstyrelsers prövning samt även mark och miljödomstolens domar. Dessutom ägs Sveriges parker redan idag till mer än två tredjedelar av utländska intressen. Hur kan vi då ha inflytande över elen vid eventuella krislägen? I er insändare tar ni heller inte hänsyn till att den påverkan som sker lokalt kan bli mycket brutal och omöjligt att återställa. Om vi tar Kolmårdsskogarna, speciellt Klintaberget är andelen berg/stenblock och våtmarker 10–20% av skogsmarken. Båda dessa marktyper innehar många störningskänsliga arter, däggdjur, fåglar, fladdermöss, växter och insekter.
Ni skriver också att det går att bygga ut vindkraften med 130 TWH enligt en rapport där det räcker med de riksintressen som pekats ut för vindkraften och där inte Jättebergen och Klintaberget behöver byggas ut. Tycker inte NSF att det är värt att bevara naturen utanför de områden som ni själva pekat ut som lämpliga för en hållbar vindkraftsutbyggnad?
Ni förordar också att en återbäring av fastighetsskatt, bygdeavgifter eller gröna fonder minskar hälsoproblemen för alla de boende som drabbas av vindkraftsparker. RVNO har träffat och intervjuat människor som blivit drabbade av industriell vindkraft. Dessa ser inte en eventuell fastighetsåterbäring på fastighetsskatten som en hjälp. Det hjälper inte heller med en skatterabatt eller ny fotbollsplan i kommunen för att bli frisk. Människor är förtvivlade för sina barns och barnbarns framtida hälsa och trodde inte att man kunde vara så rättslös i Sverige.
Så tror ni på allvar att människor som inte ens kan bo kvar i sina fastigheter på grund av ovanstående bryr sig om bygdepengar eller förväntas de ta den ekonomiska smällen och ohälsa för ”den goda sakens skull”?
Catharina Roos, vice ordförande RVNO
Håkan Svensson, naturgruppen RVNO
Roland Byfalck, naturgruppen RVNO
