fbpx

Inlägg

Publicerat

Allt större utländskt ägande i svensk vindkraft

Om två år kommer Kina att vara den största enskilda ägaren i svensk vindkraft. Det visar SVT Nyheters kartläggning.

Andelen utländskt ägande i svensk vindkraft kommer snart att vara 66 procent, dubbelt så mycket som för fem år sedan. Det visar en kartläggning som SVT Nyheter gjort. En av storägarna är kinesiska staten.

En kartläggning som SVT Nyheter gjort visar att av de drygt 117 miljarder kronor som investerats och planeras att investeras i svensk vindkraft mellan 2016 och 2024 utgörs 85 procent av utländskt kapital. Av de tio största ägarna är idag sju utländska bolag i form av kraftbolag och pensionsförvaltare från bland annat Kina, Tyskland och Schweiz.

Största enskilda ägare kommer 2024 att vara Kina som de senaste fem åren investerat mångmiljardbelopp i svensk vindkraft, bland annat genom det statliga kinesiska kärnkraftsbolaget CGN, China General Nuclear Power Group. 2019 köpte företaget genom ett europeiskt dotterbolag bland annat majoriteten i den första etappen av jätteetableringen Markbygden i Piteå kommun.

– Kinas investeringar utanför Kina har en direkt koppling till Kinas nationella säkerhetsintressen, säger Oscar Almén, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, i en intervju med SVT Nyheter från 2020, och lyfter samtidigt risken med att den här typen av ägande går att använda som påtryckningsmedel.

Källa: SVT Nyheter

Publicerat

Regeringen föreslår lagändring om det kommunala vetot

Från och med nästa år väntas kommunerna bli skyldiga att säga ja eller nej till vindkraft i ett mycket tidigare skede än idag.

Regeringen föreslår en lagändring som gör att kommuner blir skyldiga att i ett tidigt skede ta ställning till vindkraft. Ställningstagandet ska vara en processförutsättning för tillståndsprövningen.

Förslaget innebär att kommuner på begäran ska ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte. Beslutet ska fattas utifrån en karta som visar det markområde eller vattenområde som är aktuellt samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd. Ställningstagandet ska motiveras och lämnas inom nio månader från det att begäran kommit in.

Kommunens ställningstagande ska utgöra en processförutsättning för tillståndsprövningen. En ansökan om tillstånd till vindkraftsverksamhet som inte innehåller ett kommunalt medgivande ska därför avvisas av prövningsmyndigheten. Ett sådant medgivande ska även krävas för att tillstånd ska kunna ges.

Yttrande om värdepåverkan från RVNO

RVNO har lämnat yttrande i samband med remissrundan av utredningen En rättssäker vindkraftsprövning som ligger till grund för regeringens förslag. I yttrandet lyfte RVNO rättviseaspekten för omkringliggande fastighetsägare och hur de påverkas av vindkraften. 

Andra synpunkter är att kravet på ett tidigt kommunbesked utifrån ett så begränsat underlag kan vara ett problem då det kan finnas behov för kommunerna att förankra sitt beslut hos medborgarna, till exempel om det aktuella området inte är utpekat som lämpligt för vindkraft i översiktsplanen. 

Vindkraftbranschen vill inte ange maxhöjd

Även Holmen Energi har yttrat sig i samband med remissen. Tillsammans med andra företrädare för vindkraftsbranschen, bland dem Svensk Vindenergi, menar man bland annat att vindkraftverkens maxhöjd inte bör ingå i det underlag som kommunerna ska basera sig lokaliseringsbesked på.

Lagändringen om kommunernas skyldighet att på begäran besluta om ett ställningstagande och vad en sådan begäran ska innehålla föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Ändringarna i fråga om det kommunala ställningstagandets betydelse i tillståndsprocessen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023. Lagändringen ska inte gälla redan pågående ärenden.

Källa: Regeringskansliet

Publicerat

Värdeminskning drabbar över 1 000 fastigheter

RVNO:s kartläggning visar att minst 1 036 fastigheter skulle påverkas av Holmens etablering bara i projektområdet ”Klintaberget”.

För drygt ett år sedan lyfte RVNO frågan om sänkta fastighetsvärden i spåren av vindkraft för första gången. Sedan dess har frågan debatterats flitigt. Nu presenterar föreningen en rapport som visar hur många fastigheter det rör sig om i ett av Holmens projektområden.

Det var med den här skrivelsen från januari 2021 som RVNO för första gången tog upp frågan om vindkraftens negativa påverkan på fastighetsvärden. Materialet togs fram efter att Holmen gått ut med sina planer på att etablera vindkraft i tre områden i norra Östergötland,  totalt 77 verk.

I skrivelsen går Hans Kindstrand från RVNO:s juristgrupp igenom bland annat hur en värdepåverkan kan definieras, vad som regleras i lagstiftningen och vilka krav på skadestånd och annat som skulle kunna bli aktuella.

Inte fått något svar från Holmen

Sedan dess och mot bakgrund  av den studie från KTH som kom i juni 2021,  där man fastställde ett direkt samband mellan vindkraft och sänkta fastighetsvärden, har RVNO tagit upp ämnet i möten med politiker, sitt eget kommunikationsmaterial och i en rad  debattartiklar och insändare i media.

Innan studien presenterades genomförde Catharina Roos, vice ordförande i RVNO, också en undersökning bland fastighetsmäklare i andra delar av Sverige, där vindkraft byggts. Undersökningen visade att värdepåverkan på fastigheter kunde ligga på 20-50 procent.

– De siffrorna bekräftas också i KTH-studien. En mäklare jämförde värdepåverkan med att få E4:an dragen över tomten, säger Catharina Roos.

Mellan 20 och 50 procent i värdeminskning. Det är erfarenheten från mäklare som arbetar i områden med storskalig vindkraft. Siffrorna bekräftas också i den aktuella KTH-studien.

Exempel på boende i området där Holmen vill bygga vindkraft och som skulle drabbas hårt om planerna blev verklighet är Anna och Janne Doggsen, som driver Doggsencenter i Simonstorp. Redan idag är påverkan stor.

– Vi kan inte sälja eller ta lån på fastigheten, det har banken meddelat. Vindkraften har helt förstört våra liv, berättar Anna Doggsen i en intervju med Expressen.

Frågan om värdepåverkan fanns också med bland punkterna i det öppna brev RVNO skickade direkt till Holmen i maj 2021, med ett antal krav utifrån försiktighetsprincipen som föreningen anser ska vara uppfyllda innan en vindkraftetablering kan vara godtagbar.

RVNO skickade ett brev till Holmen med krav utifrån försiktighetsprincipen.

– Vi har också träffat de ansvariga på Holmen ett flertal gånger där vi framfört det här. Men ingenting har skett, de har överhuvudtaget inte lyssnat på oss, säger Catharina Roos.

Över 1 000 fastigheter inom åtta kilometer

I KTH-studien slår forskarna fast att priserna på fastigheter som ligger inom åtta kilometer från en vindkraftsetablering påverkas negativt. RVNO har gjort en kartläggning över de fastigheter som ligger inom en radie av åtta kilometer från planerad placering av 18 vindkraftverk inom Klintaberget. Genomgången visar att totalt 1 036 fastigheter hamnar innanför åttakilometersradien.

Bilden nedan visar påverkan utifrån den centrala delen av projektområdet. I kartläggningen har vi utgått från varje enskilt verk för att beräkna antal fastigheter som påverkas.

En påverkanskarta för Holmens projektområde ”Klintaberget”, byggd på resultatet från KTH-studien som säger att fastighetsvärden påverkas upp till åtta kilometer från en vindkraftetablering. Mätningen utgår från ett av de mest centralt placerade verken i projektområdet.

– Det kan alltså röra sig om att fastigheter tappar i värde med så mycket som 50 procent. De sammanlagda värdeförlusterna detta kan handla om är enorma. Vi tror att många fastighetsägare nu kommer att kontakta oss när de förstår vad det här faktiskt handlar om, säger Catharina Roos.

Miljöprövningen tar inte hänsyn till fastighetsvärde

Igår intervjuades hon och Hans Kindstrand i P4 Östergötland. Holmen Energis Nils Ringborg kommenterade i samma kanal lite senare under dagen frågan och sa bland annat:

– Vi jobbar inte med någon generell kompensation eller ersättning till närboende så länge det inte finns regler för det.

I gårdagens NT skriver också Sophia Jarl (m), oppositionsråd i Norrköping, om frågan och partiets kommande ställningstagande gällande Holmens ansökan. Hon skriver bland annat:

”Dessutom måste vi ta hänsyn till de lagrum som säkerställer att äganderätten går åt två håll. Det innebär att en fastighetsägare inte får agera på ett sätt så att någon annans egendom påverkas negativt. Just äganderätten tar Länsstyrelsen ingen hänsyn till i miljöprövningen och det är därför alla partier borde göra det inför ett kommunalt beslut om tillstyrkan – för vem ska annars göra det? Jag har vid alla möten med Holmens företrädare för vindkraft fört fram att vi vill ha ett relevant underlag på samtliga sakägare utifrån den här aspekten; hur många fastighetsägare drabbas och hur många företag drabbas – jag har ännu, efter ett och ett halvt år fortfarande inte fått svar. Varför?”