RVNO har fördjupat sig i frågan och inleder en informationsserie där vi hoppas kunna bidra med viktig kunskap.
Till hösten planerar vi en utbildningsdag för bland annat jurister och fastighetsvärderare kring frågor som gäller skadeståndsansvar enligt miljöbalken 32 kap.
Läs mer om vindkraftens värdepåverkan på fastigheter direkt här på sajten
För att få en rättvisande bild av hur många örnar och andra fåglar som dör på grund av vindkraftverk krävs bättre sökmetoder än de som används idag. Det menar norska forskare och fågelexperter.
– Eftersom man bara undersöker själva uppställningsplatsen hittar man inte alla. Sökradien måste vara större, minst 110-120 meter runt turbintornet, och det bör sökas systematiskt med hund. Utan hund hittar man bara stora fåglar som örn, säger forskaren och örnexperten Torgeir Nygård till tidningen Adresseavisen.
I ett forskningsprojekt har man studerat hur 68 vindkraftsturbiner på ön Smøla påverkat örnsbeståndet. Sedan starten 2006 har 108 havsörnar och tre kungsörnar hittats döda. Torgeir Nygård menar att samma sökmetod borde användas vid andra anläggningar.
– Det borde vara ett krav och ett koncessionsvillkor att det söks systematiskt efter fåglar också efter att vindkraftverken satts i drift. Det är det i till exempel Spanien och Portugal, säger Torgeir Nygård till Adresseavisen.
Bland annat med hänvisning till rovfågel kräver också norska ornitologiska föreningen, NOF, sedan 1,5 år tillbaka ett stopp för all landbaserad utbyggnad av vindkraft i Norge.
Läs mer:
Adresseavisen (betalvägg)
Nationen
Norska ornitologiska föreningen, NOF
Att människor mår bra av att vistas i skog och natur är de flesta överens om. I naturen vilar vi och hjärnan får chans att återhämta sig i den typ av miljö den är utvecklad för. Det är en av många anledningar till att vi behöver vara rädda om vår natur och våra skogar.
I motsats till en vardag som kräver vår riktade uppmärksamhet, där hjärnan går på högvarv och fattar många snabba beslut, ger naturen möjlighet till spontan uppmärksamhet, där vi bara tar intryck av våra sinnen och noterar sådant som färger, former, dofter, hudförnimmelser och ljud, menar Ann Dolling, som forskar vid SLU om samspelet mellan skogsmiljöer och människors hälsa.
– Att vara i naturen och ”bara vara” och låta hjärna spontant ta in intrycken av naturen ger återhämtning och stressreducering, säger hon.
Välbefinnandet som naturen och skogen ger är viktigt på många andra sätt. Inte minst bör vi ta tillvara möjligheten när det gäller våra äldre, som i mindre utsträckning får chans att vistas i naturen. Att vara ute i skog och mark påverkar också barns utveckling och lärande positivt. Och att välja naturen som plats för motion bidrar till den mentala avkoppling, som kan vara extra viktig i kristider.
