fbpx

Vilken agenda gäller för S i Norrköping?

Ska småhusägare och företagare offras för storskalig vindkraft? För Socialdemokraterna i Norrköping verkar svaret på den frågan än så länge vara ja. Hur länge till ska lokala hänsyn få stå tillbaka för en centralt styrd devis om vindkraft till varje pris?

Den här insändaren ur NT den 4 september är en kommentar på Lars Stjernkvists krönika Jag är inte särskilt förtjust i valrörelser i NT den 26 augusti.

Socialdemokraterna i Norrköping lever nu i skuggan av Lars Stjernkvist. I den skuggan verkar kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång finnas. Han svarar inte på våra frågor så vi utgår från att det är Stjernkvists agenda som gäller.

I en krönika (NT 27/8) förklarar Lars Stjernkvist hur han ser på politiken. ”Över huvud taget föredrar jag den sidan som saknar enkla svar på riktigt svåra frågor”. Lars Stjernkvist har tidigt tagit ställning för vindkraft, utan att fundera över konsekvenserna för etableringens närområde. En inte särskilt svår lokalpolitisk fråga är om Klintaberget norr om Simonstorp är en lämplig plats för etablering av storskalig vindkraft. 

Frågorna är: 

  • Ska man offra några tusen småhusägare? 
  • Ska man dra undan mattan för ett antal småföretag? 

Lars Stjernkvist har sedan länge sin uppfattning klar. Han skäms över att det inte finns någon vindindustri i Norrköping – trots de olägenheter som en sådan etablering skulle medföra för närområdet. 

En vindkraftsetablering i Norrköping är en fråga där lokalpolitik och rikspolitik har olika svar. Lars Stjernkvist menar att småhusägarna och företagen i området är ett nödvändigt offer. Ståndpunkten grundas på centralmaktens överhöghet. Att några tusen landsbygdsbor drabbas, får inte stå i vägen för ett angeläget nationellt intresse. Symbolvärdet är stort – eltillskottet i ett nationellt perspektiv försumbart.

Lars Stjernkvists utgångspunkt är att centralmaktens direktiv ska verkställas. Lokala intressen måste då stå tillbaka. 

En fråga som inställer sig är om rikspolitikens idé om vindkraft, är rationell utifrån socialdemokraternas egna utgångspunkter. Är vindkraft ”hållbar, förnybar, funktionell och ekonomiskt rationell?

Hur el ska produceras är i grunden en teknisk fråga – inte en politisk. Politiken ska hantera de problem som uppstår när tekniken genomförs. Så skedde när vattenkraften och kärnkraften byggdes ut. Konsekvenserna för enskilda medborgare och företag, som får sin närmiljö förstörd av en vindkraftsetablering, har politiken hittills blundat för. 

Under lång tid har ett fungerande energisystem inte varit en prioriterad fråga för rikspolitiken. Under S-S/MP regeringar har sex välfungerande kärnkraftverk avvecklats i förtid, till förmån för vindkraft – utan konsekvensanalys. Den förda politiken börjar nu få tydliga konsekvenser. Skenande el-priser och konkreta planer på el-ransonering kommande vintersäsong. 

Man kan göra en okontroversiell iakttagelse. Vindkraft levererar inte el om det inte blåser. Den iakttagelsen leder till leder till några enkla svar, trots Lars Stjernkvists aversion mot ”enkla svar på riktigt svåra frågor”. Om vi vill ha tillgång till el årets alla dagar, dygnets alla timmar behövs i dagsläget inte mer vindkraft, utan mer planerbar energi såsom kärnkraft eller vattenkraft eller fossila alternativ: gas, olja eller kol.

Lars Stjernkvist vill inte ha några enkla svar. Han har i vindkraftsfrågan bundit Socialdemokraterna i Norrköping till rikspolitiken. Nu har vi en ny kommunstyrelseordförande – Olle Vikmång. Ser han någon anledning att ompröva Lars Stjernkvists ställningstagande till en vindkraftsetablering vid Klintaberget? – eller har Lars Stjernkvist surrat Socialdemokraterna vid masten – vindkraft till varje pris?

Planerar Norrköping i så fall att bygga ett nytt oljeeldat ”Karlshamnsverk”? Marviken finns. När det begav sig en gång i tiden, världens enda oljeeldade kärnkraftverk. Kanske kan den möjligheten återuppväckas.

Catharina Roos, vice ordförande RVNO
Hans Kindstrand, juristgruppen RVNO
Per-Olof Strandberg, ordförande RVNO

Vindkraft kan göra det svårt att få bygglov på egen mark

Buller och skuggeffekter från vindkraftverk kan göra att du inte beviljas bygglov för bostadshus på din egen fastighet.

Visste du att det kan bli svårt att få bygglov på din egen fastighet om det etableras storskalig vindkraft i närheten? Anledningen är att det du bygger då kan hamna för nära vindkraftverken när det gäller buller och skuggor.

Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer får buller från vindkraftverk inte överstiga 40 dBA* intill bostaden. Det betyder att om det byggs vindkraft nära din fastighet, på ett avstånd från bostaden som klarar gränsvärdet, men du senare vill bygga en bostad på en annan del av marken kan vindkraftsbullret på den nya platsen komma att överstiga gränsvärdet och du bli nekad bygglov.

Liknande problem finns när det gäller skuggor. Roterande skuggor från vindkraftverk kan vara mycket störande och även om det idag inte finns några fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk har Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) i flera avgöranden slagit fast att praxis är att faktisk skuggbildning inte får överskrida åtta timmar per år.

Det här är osäkerhetsfaktorer som fastighetsägare i områden där storskalig vindkraft planeras får leva med, vid sidan av annan negativ påverkan som till exempel värdeförlust på fastigheten.

*Buller från vindkraft utomhus anges i Naturvårdsverkets riktlinjer i dBA, där A innebär att ljudet är vägt med den så kallade A-vägningskurvan. A-vägda ljudnivåer tar inte hänsyn till det lågfrekventa ljudet.

Fler svenskar negativa än positiva till vindkraft nära hemmet

Stödet för vindkraft minskar för andra året i rad. Idag är fler av svenskarna också negativa än positiva till vindkraft när bostaden. Det visar SOM-institutets senaste undersökning. Foto: Shutterstock.

För första gången är fler svenskar negativa än positiva till vindkraft nära sin bostad. Samtidigt minskar stödet för vindkraft bland befolkningen i stort för andra året i rad. Det visar ny statistik från SOM-institutet som presenterades idag.

För första gången sedan frågan började ställas är nu en övervikt av svenskarna negativt inställda till vindkraftsetableringar i närheten av där de bor. 2021 var 40 procent ganska eller mycket negativa till detta, jämfört med 33 procent som var positiva – en helomvändning sedan detta senast mättes år 2016, när 40 procent var positiva och 28 var negativa.

De nya siffrorna är hämtade från den senaste upplagan av SOM-institutets årliga studie av svenskarnas inställning till vindkraft. Studien genomfördes mellan september och december 2021.

Andelen svenskar som vill se en fortsatt ökad satsning på vindkraft är fortfarande i majoritet, omkring 58 procent. Men stödet har minskat drastiskt de senaste två åren och inget annat energislag i undersökningen i modern tid har haft ett större tapp i opinionsstöd än vindkraften har just nu.

Hösten 2021 fanns enligt Energimyndigheten 4754 vindkraftverk i Sverige. Siffror visar också att utbyggnaden gått rekordsnabb det senaste året, från 2021 till 2022.

Studien visar också att den negativa inställningen till att satsa mer på vindkraft ökar särskilt bland boende på landsbygden.

Läs hela pressmeddelandet från Göteborgs universitet.