fbpx

”Jämför inte vindkraftverk med att bygga en takkupa”

I en nyhetsartikel i NT uttalar sig Tomas Hallberg (Svensk Vindenergi) och Nils Ringborg (Holmen) om värdepåverkan på näraliggande fastigheter. Så här kommenterar RVNO uttalandena i en debattartikel i tidningen.

Argumenten är som vanligt tunna i och i vissa fall direkt osanna.

”Om din granne bygger en takkupa som skuggar din uteplats – ska grannen kompensera dig då? – Det är en svår fråga”. 

Det här är kvalificerat struntprat. Utbyggnad av takkupor är inte miljöfarlig verksamhet, vilket storskalig vindkraft är.

Nu påstår vindkraftsförespråkarna att det behövs mer forskning. Fram till sommaren 2021, har vindindustrin sanningslöst påstått att en vindkraftsetablering inte påverkar värdet på näraliggande fastigheter. Den ståndpunkten grundades på en studie från 2010 som konsultföretaget ÅF gjorde.

I den konstaterades bland annat att ett enstaka vindkraftverk på västkusten, med en totalhöjd om 77 meter, inte hade någon värdepåverkan på fastigheter 5 kilometer därifrån. ÅF konstaterade att studien haft en begränsad budget och kom till slutsatsen att av ”det dataunderlag” som ÅF haft tillgång till, inte kunde utläsas någon värdepåverkan. Av det har vindindustrin dragit slutsatsen att någon värdepåverkan inte finns, och att några ytterligare studier inte behövts. Efter KTH-studien påstås nu:

”För att veta vad något är värt måste det ske en transaktion, det går inte att beräkna på förhand” och: ”Det behövs fortsatta studier”.

Så är det naturligtvis inte. Fastighetsvärdering är idag en etablerad och erkänd vetenskaplig disciplin. Om två forskare vid KTH, efter att ha studerat hundratusen fastighetstransaktioner, kommit fram till att en storskalig vindkraftsetablering påverkar värdet på fastigheter inom 8 kilometer, är det så nära sanningen det går att komma idag – det vill säga det är vetenskapens nuvarande ståndpunkt. Den svenska rättsordningens utgångspunkt, något som vindindustrin har att respektera.

Att närboende ska kompenseras för den värdeförstöring som storskalig vindindustri orsakar är inte ”en svår fråga”. Det är bara att följa de regler som finns i miljöbalken om skadestånd och inlösenskyldighet, regler som utgår från svensk grundlag och Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. 

Den som driver miljöfarlig verksamhet skall ersätta den skada som verksamheten orsakar i sin omgivning. Om etableringen sänker värdet på näraliggande fastigheter är det en ersättningsgill skada. Det är bara att läsa rätt innantill i miljöbalken.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Hans Kindstrand, juristgruppen RVNO

Lågfrekvent ljud påverkar hjärtfrekvensen

Variationerna i hjärtfrekvensen påverkas av lågfrekvent ljud. På sikt kan det leda till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

En nyligen genomförd studie i Taiwan, publicerad i tidskriften Nature, visar att lågfrekvent ljud från vindkraft påverkar de normala variationerna i hjärtfrekvensen.

Studien, som omfattade 30 friska personer boende inom 500 meter från vindkraftverk, syftade till att mäta om lågfrekvent ljud påverkar hjärtats normala frekvensvariationer, HRV (heart rate variability), och utvärdera det lågfrekventa ljudet i inomhusmiljöer jämfört med utomhus nära vindraft.

Resultatet visade på ett signifikant samband mellan lågfrekvent ljud och förändringar i HRV. På sikt kan sådana förändringar medföra en ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar.

Lågfrekvent ljud från vindkraft har i tidigare studier visat sig kopplat till bland annat sömnstörningar, huvudvärk, koncentrationssvårigheter, yrsel och tinnitus.

I sina slutsatser menar forskarna att mer kunskap nu behövs kring hur lågfrekvent vindkraftsljud påverkar människors hälsa och att bestämmelserna måste ses över för hur nära boende vindkraft får etableras.

Läs hela studien på Nature.com

Ett liv nära vindkraft, del 2: Elisabeth

Elisabeth Norman i Eret i södra Dalarna, har sedan 2012 levt med vindkraft nära sitt hem och påverkats på flera sätt.

RVNO presenterar här den andra videon i serien med människor runtom i Sverige som berättar om hur det är att leva och bo med storskalig vindkraft i sin närhet. Den här gången är det Elisabeth Norman i Eret utanför Garpenberg i Dalarna som berättar. Se hela videon på Youtube.

Elisabeth Norman har haft vindkraftverk i sin närhet sedan 2012. Det handlar om totalt sju verk, där det närmaste står 920 meter från hennes hus.

Hon berättar om stora problem med buller och att hon sommartid när hon vistas i trädgården och det blåser sydliga vindar, är hänvisad till den sida om huset där ljudet är mest uthärdligt. Hon beskriver det som pulserande och som när ett flygplan startar och landar. Vintertid förstärks ljudet av nedisning av rotorbladen.

– Då lät det fruktansvärt och då började folk som bor i närheten av de här sju verken att reagera, berättar hon i videon.

Elisabeth Norman berättar också om bland annat störd sömn, förhöjd puls, lågfrekvent buller som känns i magen och bröstet, blixtrande ljus och svepskuggor.

Nu planeras ytterligare 27 vindkraftverk i området, med en höjd av 280 meter.

– Det skulle innebära att vi som bor här blir helt inringade av vindkraftverk och då skulle det inte gå att bo kvar. Vi är ju inte så många som bor här och kan protestera. Det är ju en hel del nya familjer som flyttat hit, bland annat för att de vill ha närhet till naturen. Om de nya verken kommer upp kommer de familjerna flytta härifrån, säger hon.