fbpx

Månad: mars 2022

Publicerat

M i Norrköping säger nej till Holmens vindkraft

Idag meddelade Moderaterna i Norrköping sin ståndpunkt i vindkraftsfrågan.

Igår kväll fattade M i Norrköping beslutet att man kommer att säga nej till Holmens vindkraftsprojekt och förorda att kommunen använder det kommunala vetot mot etableringen.

Beslutet, som föregåtts av omfattande diskussioner, fattades vid en möte igår, och innebär att M i Norrköping ställer sig negativa till Holmens planerade vindkraftsetablering. Man kommer därför att förorda att kommunen säger nej i den kommunala tillstyrkan, vindkraftsvetot, när man får frågan från länsstyrelsen. Det meddelade partiet vid en presskonferens i morse.

Nej-sidan har nu 39 röster i Norrköpings fullmäktige medan ja-sidan har 36. För majoritet krävs 43 röster. Vänsterpartiet har tidigare meddelat att man kommer att säga nej om inte vissa av de planerade verken flyttas längre bort från bostäder. Nuvarande plan skulle alltså få nej av Norrköping om frågan om veto kom idag.

– Sedan RVNO bildades har vi haft kontakt med företrädare för samtliga politiska partier och informerat om de kunskaper om vindkraft som vi som förening skaffat oss. Det är mycket glädjande idag  att höra Moderaternas besked.  Det ger oss kraft att gå vidare med vår kamp mot Holmens tilltänkta etablering, säger Catharina Roos, vice ordförande RVNO.

Publicerat

Regeringen missar målet gällande ekonomisk ersättning

Vindkraftskompensation till kommuner och lokalsamhällen kommer inte att vara tillräckligt för att ersätta alla de enskilda som drabbas.

Regeringen kommer att utreda frågan om ekonomisk ersättning till kommuner och lokalsamhällen som kompensation för den påverkan en vindkraftetablering har på omgivningen. Men därmed fortsätter man att blunda för problemen som drabbar enskilda.

I utredningen ska man se över möjligheterna till olika slags ekonomisk ersättning i samband med vindkraft. Det skriver regeringen i remissen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft som nyligen överlämnades till Lagrådet.

Idag finns ingen reglering i kompensationsfrågan vilket skapar osäkerhet. Enligt regeringen skulle ett system för kompensation också kunna snabba på utbyggnaden av vindkraft genom att fler kommuner skulle ställa sig positiva om de ersattes ekonomiskt.

Tar inte hänsyn till den enskilda

Hur en sådan kompensation skulle kunna utformas och vem som skulle få del av den är vad utredningen bland annat ska undersöka. Men fokus kommer att ligga på kommuner och lokalsamhällen. Ett förslag som förts fram från en del håll är att fastighetsskatten från vindkraftsanläggningar ska tillfalla kommunerna.

– På nytt blundar regeringen för de problem som drabbar enskilda fastighetsägare där det byggs vindkraft. Det är inte bara den oönskade omdaningen av närmiljön som är problemet. Enskilda fastighetsägare ska dessutom finna sig i att förlora stora ekonomiska värden i form av värdeminskning på deras fastigheter. Att kommunen ska få ekonomisk ersättning, för att medverka till att enskilda fastighetsägare berövas på större delen av sitt fastighetskapital, är inte värdigt ett civiliserat samhälle. Vad som behövs är tydliga regler om ekonomisk ersättning till drabbade fastighetsägare och tydliga regler om inlösen av fastigheter som inte längre är säljbara eller som efter vindkraftsetableringen inte längre kan användas för bostadsändamål, säger
Per-Olov Strandberg, ordförande i RVNO.

Idag förekommer frivilliga överenskommelser mellan vindkraftsprojektörer och kommuner respektive företrädare för lokala föreningar i berörda bygder, ofta kallad bygdepeng.

Publicerat

Allt större utländskt ägande i svensk vindkraft

Om två år kommer Kina att vara den största enskilda ägaren i svensk vindkraft. Det visar SVT Nyheters kartläggning.

Andelen utländskt ägande i svensk vindkraft kommer snart att vara 66 procent, dubbelt så mycket som för fem år sedan. Det visar en kartläggning som SVT Nyheter gjort. En av storägarna är kinesiska staten.

En kartläggning som SVT Nyheter gjort visar att av de drygt 117 miljarder kronor som investerats och planeras att investeras i svensk vindkraft mellan 2016 och 2024 utgörs 85 procent av utländskt kapital. Av de tio största ägarna är idag sju utländska bolag i form av kraftbolag och pensionsförvaltare från bland annat Kina, Tyskland och Schweiz.

Största enskilda ägare kommer 2024 att vara Kina som de senaste fem åren investerat mångmiljardbelopp i svensk vindkraft, bland annat genom det statliga kinesiska kärnkraftsbolaget CGN, China General Nuclear Power Group. 2019 köpte företaget genom ett europeiskt dotterbolag bland annat majoriteten i den första etappen av jätteetableringen Markbygden i Piteå kommun.

– Kinas investeringar utanför Kina har en direkt koppling till Kinas nationella säkerhetsintressen, säger Oscar Almén, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, i en intervju med SVT Nyheter från 2020, och lyfter samtidigt risken med att den här typen av ägande går att använda som påtryckningsmedel.

Källa: SVT Nyheter