fbpx

Kategori: RVNO Opinion

Publicerat

Olle Vikmång: Är det värt risken att strunta i säkerhetsavstånden?

Efter den senaste vindkraftsolyckan i Viksjö utanför Härnösand riktar RVNO i en insändare i NT frågan till Socialdemokraterna i Norrköping, om varför man väljer att bortse från säkerhetskraven i kommunens översiktsplan.

Insändare i NT den 20 juli 2022:

Så har det hänt igen.

Ett vindkraftverk har havererat, vikt sig på mitten och ramlat ner i skogen. Den här gången i Viksjö utanför Härnösand. Turligt nog skadades ingen människa vid haveriet.

RVNO har sedan samrådet för vindkraftsetableringar i Skybygget och Klintaberget påtalat att Holmen inte tagit hänsyn till de säkerhetsavstånd som finns i Norrköpings kommuns Översiktsplan för vägar och platser där människor ofta vistas. Säkerhetsavstånd valda för att minimera riskerna för att ett haveri vid en vindkraftsetablering ska leda till en allvarlig olycka.

Socialdemokraterna med Olle Vikmång i spetsen har i början av juni forcerat igenom ett svar till Länsstyrelsen där kommunen avstår från att påtala bristerna i Holmens ansökan gällande säkerhetsavstånden. För den som granskat Holmens tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning kan man läsa att Holmen vill få tillstånd att placera 290 m höga vindkraftverk mer eller mindre i vägrenen. Man kan också läsa att haverier är ”osannolika”. Motsvarande formulering om risken för olyckor finns även i ansökan för vindkraftsetableringen i Viksjö.

Mot bakgrund av de återkommande haverier vi sett vid flera olika vindkraftsetableringar de senaste åren och vindkraftsindustrin oförmåga att förhindra att dessa olyckor upprepas är vår fråga till dig, Olle Vikmång:

Tar du hellre risken för en allvarlig olycka än ställer krav på Holmen att uppfylla säkerhetsavstånden i översiktsplanen?

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Catharina Roos, vice ordförande RVNO

Publicerat

Är Klintaberget en lämplig plats för vindkraft?

”Incitament låter ju oförargligt men vad som avses är att kommunerna ’ska köpas’ för att inte stå i vägen för en fortsatt vindkraftsutbyggnad”. Det skriver Hans Kindstrand i ett svar på Naturskyddsföreningens debattartikel i NT.

I den här texten i NT från den 14 juli kommenterar RVNO:s Hans Kindstrand Naturskyddsföreningens debattartikel i samma tidningen från den 7 juli:

I en debattartikel (NT 7/7) anser Naturskyddsföreningen att de lokala ”incitamenten” för vindkraftsetableringar måste öka, eftersom många kommuner använder sitt veto och stoppar vindkraftens utbyggnad.

Incitament låter ju oförargligt men vad som avses är att kommunerna ”ska köpas”, för att inte stå i vägen för en fortsatt vindkraftsutbyggnad ”med full fart”.

Naturskyddsföreningen verkar av egen erfarenhet ha förstått värdet av ekonomiska ”incitament”. Entusiasmen och beskrivningen av de fördelar med fortsatt snabb utbyggnad av vindkraften som Naturskyddsföreningen ser, har nog till en del sitt ursprung i det ekonomiska utfallet ”incitamentet” för Naturskyddsföreningens egen del.

Från Staten får Naturskyddsföreningen enligt förenings årsredovisning årligen ett bidrag om drygt 85 miljoner kronor, där de myndigheter som samordnar vindkraftsutbyggnaden – dvs Naturvårdsverket och Energimyndigheten – står för en inte obetydlig del. Till detta kommer licensintäkter från ”Bra Miljöval” om ca 13 miljoner kronor per år. Vindkraftsföretagens betalningar för den licensen är inte särskilt redovisad, men torde utgöra ett betydande belopp. 

Med andra ord – Naturskyddsföreningen har starka ekonomiska” incitament” för att verka för en fortsatt vindkraftsutbyggnad ”med full fart”. Man ställer sig osökt frågan – är Naturvårdsföreningen ”köpt” av vindkraftsförespråkarna – Naturvårdsverket och Energimyndigheten?

Men Naturskyddsföreningen säger: ”Vindkraften kan dock ha påverkan på djur- och naturliv lokalt, och därför är lokaliseringen avgörande för att vindkraften ska vara hållbar”. 

De frågor som då inställer sig är: 

  • Är Holmens planerade projekt vid Klintaberget en lämplig lokalisering? 
  • Finns inom Holmens projektområde några naturvärden, där djur- och naturliv hotas?

Hans Kindstrand, juristgruppen RVNO

Publicerat

”Ni tar inte hänsyn till oss som påverkas av vindkraften”

”Vindkraftsindustrin är en lukrativ inkomstkälla för entrepenörer och storföretag.” Läs RVNO:s svar på Naturskyddsföreningens insändare i NT från den 7 juli.

Insändare i NT den 10 juli 2022:

Vad innebär egentligen NSF förordnande av en rejäl utbyggd vindkraft ekonomiskt för föreningen?

När vi i Rättvisa Vindar Norra Östergötland tar del av Johanna Sandahls och Karin Lexens, Svenska Naturskyddsföreningens (NSF) debattinlägg den 7 juli uppstår direkt ett antal frågor och reflektioner. 

VI förstår att NSF: s roll främst omfattar djur och naturperspektivet men att helt utesluta den hälsopåverkan som människor automatiskt utsätts för känns inte trovärdigt för något som kommer att påverka oss alla för en orimligt lång tid framåt.

Hur kan NSF vara så positiva till en kraftig utbyggnad av vindkraft som i så fall kommer att bidra till att ytterligare öka “kalavverkningen”, avskogning av Sveriges skogsareal?

Själva brukar ni förorda ett skogsbruk med naturnära metoder så kallad blädning och mer miljöhänsyn. Ni skriver om de stora fördelar som vindkraftsparker utgör men vad gör vi om det inte blåser tillräckligt och är kallt samtidigt som strömförbrukningen är hög?

Lokaliseringar av vindkraftverksparker har hela tiden stött på problem på grund av hänsyn till djur och naturliv samt krav på tillstyrkan från kommunen, länsstyrelsers prövning samt även mark och miljödomstolens domar. Dessutom ägs Sveriges parker redan idag till mer än två tredjedelar av utländska intressen. Hur kan vi då ha inflytande över elen vid eventuella krislägen? I er insändare tar ni heller inte hänsyn till att den påverkan som sker lokalt kan bli mycket brutal och omöjligt att återställa. Om vi tar Kolmårdsskogarna, speciellt Klintaberget är andelen berg/stenblock och våtmarker 10–20% av skogsmarken. Båda dessa marktyper innehar många störningskänsliga arter, däggdjur, fåglar, fladdermöss, växter och insekter.

Ni skriver också att det går att bygga ut vindkraften med 130 TWH enligt en rapport där det räcker med de riksintressen som pekats ut för vindkraften och där inte Jättebergen och Klintaberget behöver byggas ut. Tycker inte NSF att det är värt att bevara naturen utanför de områden som ni själva pekat ut som lämpliga för en hållbar vindkraftsutbyggnad? 

Ni förordar också att en återbäring av fastighetsskatt, bygdeavgifter eller gröna fonder minskar hälsoproblemen för alla de boende som drabbas av vindkraftsparker. RVNO har träffat och intervjuat människor som blivit drabbade av industriell vindkraft. Dessa ser inte en eventuell fastighetsåterbäring på fastighetsskatten som en hjälp. Det hjälper inte heller med en skatterabatt eller ny fotbollsplan i kommunen för att bli frisk. Människor är förtvivlade för sina barns och barnbarns framtida hälsa och trodde inte att man kunde vara så rättslös i Sverige.

Så tror ni på allvar att människor som inte ens kan bo kvar i sina fastigheter på grund av ovanstående bryr sig om bygdepengar eller förväntas de ta den ekonomiska smällen och ohälsa för ”den goda sakens skull”?

Catharina Roos, vice ordförande RVNO
Håkan Svensson, naturgruppen RVNO
Roland Byfalck, naturgruppen RVNO