fbpx

Kategori: RVNO Opinion

Publicerat

Holmens vindkraftsplaner största hotet mot Norrköpings flygplats

Genom att säga nej till den industriella vindkraften säger politikerna ja till en möjlig fortsättning för Norrköpings flygplats.

I NT den 31 december 2021 skriver ett stort antal företrädare för Norrköpings näringsliv om vikten av att ha en flygplats i Norrköping.

Bra kommunikationer är som företrädarna skriver mycket viktigt för att näringslivet ska kunna utvecklas. Det är då inte så lite förvånande att två företrädare för Holmen; Henrik Sjölund, vd, och Fredrik Lundberg, storägare, samtidigt låter det företag de representerar ägna sig åt verksamhet som motarbetar och i förlängningen förhindrar flygplatsens verksamhet.

Norrköpings flygplats är tydliga i sitt samrådsyttrande till Holmens vindkraftsetablering i Klintaberget (Holmens ansökan, Länsstyrelsens diarienummer 19201-2021-1, bilaga B2.5, s 123) om att vindkraftverk som får en totalhöjd på över 335 meter över havet kommer att påverka flygplatsens verksamhet så negativt att de inte kan accepteras av flygplatsen. Eftersom vindkraftverken enligt exempellayouten placeras på mellan 80 och 100 meter över havet så innebär det att maxhöjden på vindkraftverken, utan att påverka flygplatsens verksamhet, är 235 – 255 meter. Holmen ansöker om 290 meter höga vindkraftverk vilket alltså går tvärt emot det budskap om vikten av att ha kvar flygplatsen som näringslivets företrädare framför i debattartikeln.

Vår rekommendation blir därför till de representanter som undertecknat debattartikeln att ringa upp Henrik Sjölund och Fredrik Lundberg och övertyga dem om att Norrköpings flygplats är betydligt viktigare än nio vindkraftverk i Kolmårdsskogarna för Norrköpings fortsatta utveckling.

Vår förhoppning är även att Socialdemokraterna och Moderaterna ska inse vikten av att behålla möjligheten till en flygplats i Norrköping och använda det kommunala vetot och rösta NEJ till Holmens vindkraftsetablering i Klintaberget och därmed säga JA till näringslivets önskemål om en möjlig fortsättning för Norrköpings flygplats. Vilken operatör skulle vilja driva och utveckla en flygplats som riskerar nedläggning inom de närmaste åren?

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Insändare i dagens NT 2022-01-07

Publicerat

Dags att inse det omöjliga med vindkraftsprojektet

Holmen fortsätter att driva processen framåt och därmed slösa med Länsstyrelsens resurser.

För drygt ett år sedan presenterade Holmen sina planer på hur de vill ordna en större vinst till sina aktieägare på de närboendes bekostnad. 77 vindkraftverk, större än vad som någonsin byggts, skulle stå på plats inom ett par år i Kolmårdsskogarna var budskapet.

Inom RVNO såg vi snabbt hur många misstag man gjort. När det gäller såväl naturvärden och djurliv som säkerhet och hänsyn till människor. Man kunde fråga sig om Holmen överhuvudtaget varit ute i sina egna skogar.


Sedan dess har ansökan skjutits upp i flera omgångar och omfattningen minskats. Till slut lämnades en ansökan in för områdena ”Högsjön” i Finspångs kommun och ”Klintaberget”, med hälften av verken i Finspång och hälften i Norrköpings kommun.


Totalt består ansökningarna av 32 vindkraftverk. Planerna kommer aldrig att bli verklighet i sin nuvarande utformning då Finspångs politiker agerat snabbt efter att ansökan blivit offentlig. Politikerna har tagit ett mycket klokt beslut att värna alla de positiva värden som finns i Finspångs kommun. Politikerna i alla partier förutom Vänsterpartiet har valt att säga ja till biologisk mångfald, höga naturvärden och landsbygdsbefolkningen. Ett beslut vi alla är mycket tacksamma för.


Tyvärr inser inte Holmen det omöjliga i projektet utan fortsätter att driva processen framåt och slösar därmed på Länsstyrelsens resurser då de måste fortsätta handlägga projektet trots att det är givet att etableringarna kommer att få ett mycket tydligt nej från Finspångs kommun. Självklart kommer även RVNO att fortsätta arbetet med att inventera fåglar, undersöka naturvärden och samla in fakta kring påverkan på människor från vindkraftsetableringar till dess Holmen drar tillbaka sin ansökan.


Även i Norrköpings kommun är det enda rimliga beskedet till Holmens etablering ett tydligt nej. Ett beslut som underlättas av att kommunfullmäktige vid förra sammanträdet aktualitetsförklarade kommunens översiktsplan. Det innebär att man gått igenom planen och sett till att de riktlinjer som finns fortfarande är relevanta.


I översiktsplanen finns ett tillägg för vindkraft som förutom kartor med prioriterade områden för vindkraft innehåller riktlinjer och regler som ska följas vid alla etableringar. Dessa har kommit till för att säkerställa att en samexistens är möjlig mellan en vindkraftsexploatör och natur, djur och människor som bor och vistas i området. Det handlar om sådant som rimliga säkerhetsavstånd och hänsyn till naturvärden och friluftsområden.


Holmens ansökan följer inte översiktsplanens riktlinjer för åtta av de planerade nio vindkraftverken. Beslutet att använda det kommunala vetot borde därmed vara enkelt för politikerna i Norrköpings kommunfullmäktige. För inte kan man väl i ena stunden rösta ja till regler och riktlinjer och i nästa stund strunta i dem? I alla fall inte om man vill behålla förtroendet från sina kommuninvånare.

Rättvisa vindar norra Östergötland
Insändare i NT 2022-01-05

Publicerat

Hur extremt är motståndet mot vindkraft?

Det här är en debattartikel skriven av RVNO och publicerad i NT 2021-12-20, som svar på Lorentz Tovatts och Agneta Niklassons artikel i samma tidning.

Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson skriver i en debattartikel om vindkraftens ekonomi och om Moderaternas ”extrema motstånd” mot vindkraft. Men nämner inte att det i samtliga fall där kommuner säger nej till vindkraft sker genom politiska majoriteter. Och inte heller att Miljöpartiet många gånger ingår i de majoriteterna.

Som exempel på det moderata motståndet listar Lorentz Tovatt (i en debattartikel i Aftonbladet) ett antal större vindkraftsprojekt. Bland annat i Stömne, men där var Miljöpartiet det första partiet i kommunen att säga nej, med hänvisning bland annat till den biologiska mångfalden och till närliggande områden med höga naturvärden. I ett annat exempel, Munkedal, röstade Miljöpartiet nyligen tillsammans med en majoritet i fullmäktige för ett kommunalt veto mot etableringen Skottfjället och i Finspång kom beskedet härom veckan att man tillsammans med alla partier utom Vänsterpartiet ställer sig negativa till Holmens storskaliga etablering i kommunen. En större granskning av kommuners vetobeslut som gjorts av Smedjans Tobias Samuelsson visar att Miljöpartiet även sagt nej i bland annat Jönköping, Uppvidinge, Filipstad, Uddevalla, Sollefteå och Kinda.

Så vari ligger det extrema? Precis som Moderaterna och många andra har Miljöpartiet på lokal nivå vågat problematisera den industriella vindkraften. Utifrån påverkan på människors hälsa och boendemiljö, biologisk mångfald, bevarande av skog och natur, friluftsliv, en levande landsbygd och demokrati och självbestämmanderätt. Man har lyssnat, lärt, tänkt, tagit i beaktan den oprövade storskaligheten som präglar många av projekten och anammat försiktighetsprincipen.

Helhetsbilden kring både hållbarhet och ekonomi för vindkraft är en helt annan än den Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill måla upp. Den väderberoende vindkraften behöver alltid balanseras upp av andra kraftslag, ofta fossila. Den kräver ett kraftigt utbyggt nät som även det tar stora icke-förnybara resurser i anspråk. Verkens korta livslängd är ytterligare en faktor som försämrar både ekonomi och miljö. Genom politiska beslut har vindkraften också getts förtur i energisystemet vilket påverkat lönsamheten för både kärnkraft och vattenkraft negativt.

Det som idag främst bär vindkraften ekonomiskt är i stället det finansiella affärsupplägg som ligger bakom många storskaliga etableringar. Där ett projekt fungerar som en handelsvara på den internationella storkapitalmarknaden och elen säljs i förväg till ett fast pris, ofta till utlandet. Och med anslutningsavgifter för havsbaserad vindkraft som ska betalas av konsumenterna är det inte konstigt att det vid en första anblick kan se billigt ut. Sänkta fastighetsvärden i vindkraftens spår är ett annat exempel. Någon annan ska ta notan.

Oavsett hur mycket vindkraft som byggs kommer den aldrig att kunna vara den universallösning som Lorentz Tovatt och Agneta Niklasson vill få det till. På systemnivå fungerar det helt enkelt inte, det blir dyrt och leder till mer utsläpp samtidigt som elpriserna skenar och naturvärden och människors livsmiljö förstörs.

För både boende och de politiker som företräder dem blir det här uppenbart att dogmatism och avsaknad av konsekvensanalys ofta präglar debatten. Kanske är det därför som både moderater, miljöpartister och andra politiker på kommunal nivå nu uttrycker sitt motstånd mot storskalig vindkraft?

Frågan om vår framtida energiförsörjning är stor och komplex. Den kräver ett helhetsgrepp utifrån noggrann analys av behov och tillgängliga systemlösningar, utan fastlåsning vid ett energislag som med framgång marknadsförts som ”grönt” och ”hållbart” av starka krafter med ekonomiska intressen i vindindustrin men som knappast tål närmare granskning varje sig det gäller koldioxidutsläpp, fossil backup-kraft, långsiktig miljöpåverkan eller lönsamhet utan subventioner eller förtur i energisystemet.

Per-Olov Strandberg, Catharina Roos och Alice Lewy
Rättvisa vindar norra Östergötland

Debattartikeln i NT.