fbpx

Medborgarförslag i Norrköping om rätt till inlösen av fastigheter

Ett medborgarförslag har lämnats in till Norrköpings kommun om att fastigheter som ligger inom “10 H” från ett vindkraftverk, alltså på ett avstånd av tio gånger verkets höjd eller mindre, ska ha rätt att lösas och att regeln ska föras in i kommunens översiktsplan.

I förslaget, som lämnats in på initiativ av RVNO, står bland annat:

Ska vi enskilda ägare till ett småhus i området stillatigande finna oss i att värdet på våra fastigheter i vissa fall halveras om Holmen får tillstånd att etablera den vindindustri man planerar på Klintaberget? Vårt förslag bygger på principen 10 H. Inom ett område om tio gånger verkshöjden får Holmen (eller annan vindkraftsexploatör) lösa de fastigheter som berörs om ägaren så begär.

Vad gällerinlöseförfarandet som sådant finns utförliga regler i Miljöbalken 32 kap. Vårt medborgarförslag är att den vindkraftsexploatör som vill etablera storskalig vindkraft i kommunen skall förbinda sig att lösa de fastigheter som ligger inom en radie om 10 H (för Klintabergets del 2,9 kilometer från närmaste vindkraftverk) och att den bestämmelsen förs in i Norrköpings översiktsplan.

Ett medborgarförslag kan lämnas in av personer som är folkbokförda i kommunen. Varje förslag får bara behandla en fråga.

Även i Finspångs kommun har ett liknande medborgarförslag lämnats in. Det går att rösta på förslaget här fram till den 30 maj 2022.

Holmen har beviljats bygglov för vindmätningsmast

Masten ska stå i etableringsområdet “Klintaberget” norr om Simonstorp i Norrköpings kommun.

Byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköping har beviljat tillfälligt bygglov för en vindmätningsmast i området norr om Simonstorp där Holmen vill etablera vindkraft.

I beslutet från den 30 mars 2022 beviljar byggnads- och miljöskyddsnämnden i Norrköping Holmen tillfälligt bygglov för en 140 meter hög vindmätningsmast på fastigheten Klinta 2:1. Platsen ligger i etaberingsområdet ”Klintaberget” där Holmen ansökt om att få sätta upp 18 vindkraftverk.

Arbetet får inte påbörjas förrän byggnads- och miljöskyddsnämnden gett startbesked. Tillfrågade i ärendet har också varit försvarsmakten. Bygglovet gäller till den 1 februari 2026. Anläggningen ska vara borttagen senast på förfallodagen. Bygglovet upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år.

Ansökningen om tillfälligt bygglovet kom in till nämnden den 16 december 2021. Förutom ritningar på masten innehöll den en översiktskarta och en karta över natur- och kulturvärden i området.

Kommuner behöver ta ansvar och verktyget är vetot

Ulla Heine, legitimerad läkare och medlem i hälsogruppen i RVNO skriver i dagens NT.

Debattartikel av Ulla Heine från RVNO:s hälsogrupp, publicerad i dagens NT. Artikeln är ett svar på Mattias Ottossons, ordförande Socialdemokraterna i Norrköping, debattartikel i NT den 29 mars.

Jag håller med Mattias Ottosson att vi behöver fortsatt samhällsdebatt om vindkraftens roll för energiproduktion och debatten måste bygga på sakliga argument.

Tillståndsprocess för vindkraft följer ett regelverk från Miljöbalken för miljöfarlig verksamhet. Länsstyrelsen bedömer Holmens ansökan utifrån vilka konsekvenser skulle etablering av vindkraftsindustrin har på miljön. Kommunens roll är att bedöma inverkan för kommuninvånare. 

Naturvårdsverket, den myndighet i Sverige som ansvarar för vägledning om hur miljöbalken ska tillämpas rörande buller utomhus, menar att en viss negativ hälsopåverkan till följd av vindkraft måste accepteras. Det framkom på en webbföreläsning nyligen ledd av representanter för myndigheten. Acceptabelt, menade man, skulle vara att upp till tio procent av människorna som bor nära vindkraft får bli mycket störda. Bland de tio procenten finns alla slags människor, såväl barn som personer med extra hög känslighet för buller och för dem blir konsekvenserna bli allvarliga. Är det en rimlig ståndpunkt utifrån kommunens perspektiv? Det handlar kanske om 100-talet individer som kommer att drabbas av sömnsvårigheter och psykisk ohälsa.

På föreläsningen uttryckte man också en förhoppning om att de mätmetoder som idag används för vindkraftsljud skulle ses över. Det tolkar jag som en förändring av Naturvårdsverkets tidigare hållning där man menat att det inte finns några studier som styrker negativ hälsopåverkan till följd av ljud och vibrationer från vindkraftverk.

Aktuell forskning visar att industriell vindkraft kan på allvarligt sätt skada hälsa för boende i närheten. I detta sammanhang definieras närboende i regel till 10 km. Idag saknas kunskap kring tillräckliga säkerhetsavstånd när det gäller negativ hälsopåverkan.

Sverige har undertecknat FN:s Barnkonvention som säger att man ska säkerställa barnens skydd, säkerhet och hälsa. På det aktuella exploateringsområdet finns det över 1000 fastigheter inom en radie av åtta kilometer från ett vindkraftverk. Har kommunen utrett hur många barn det bor i området? Myndigheter tar inte hänsyn till negativ hälsopåverkan i sin granskning. Kommunpolitiker behöver därför ta det ansvaret för sina kommuninvånare genom att använda det kommunala vetot.

Ulla Heine, legitimerad läkare och medlem i RVNO:s hälsogrupp