fbpx

Så här skulle det se ut: Visualisering av planerade verk i Simonstorp

Vy från sjön Bolens strand mot Simonstorp, med 8 av de planerade 18 verken synliga, om Holmens projekt blev verklighet. Foto: RVNO

Bilden visar hur det skulle se ut i den del av Simonstorp där Holmen vill placera 8 av sina totalt 18 vindkraftverk. Verken är något lägre än de Holmen ansökt om att få bygga.

Fotomontaget är gjort för att visa hur en del av vindkraftverken skulle synas  i och omkring Simonstorp. Verkens placeringar utgår från Holmens ansökan till Länsstyrelsen som lämnades in i oktober 2021. Bildmontaget utgår från att navhöjden är 200 meter och rotorbladen 85 meter, alltså tillsammans aningen lägre än maxhöjden på totalt 290 meter som angetts i ansökan.

Montaget visar den brännvidd som motsvarar ögats upplevelse av horisonten. Vindkraftsprojektörer använder ofta vidvinkel i sina montage vilket är missvisande. Deras montage visar ofta också för stora avstånd, föremål i förgrunden och annat som ska få verken att smälta in i naturen.

Planerade verksplaceringar enligt Holmens ansökan i området i och runt Simonstorp.

Den förändrade landskapsbilden som montagen visar är en av många aspekter som påverkar närboende i en etablering av storskalig vindkraft. Verk med den här höjden (bland annat de som är placerade i etableringsområdets yttre delar) måste också förses med högintensivt vitt blinkande hinderbelysning. Andra aspekter som påverkar är buller, lågfrekvent ljud och infraljud. Även miljön på marknivå påverkas starkt, genom omfattande avverkning, nya breda vägnät och under etableringstiden flera tusen tunga transporter.

Bland de mer långsiktiga aspekterna finns påverkan på biotoper och habitat, känsliga våtmarker och negativ hälsopåverkan till följd av buller.

Holmen saknar den kunskap som Miljöbalken kräver

Debattartikel av Per-Olov Strandberg och Catharina Roos, RVNO.

I en nyhetsartikel i NT den 24/3 uppehåller sig Nils Ringborg, talesman för Holmen, vid de svårigheter Holmen har att förstå, att industriell verksamhet kan störa fastigheter i omgivningen.

Den här debattartikel är publicerad i NT den 1 april, 2022.

Det finns ingen praxis säger Ringborg. Han har svårt att förstå ”vilket avstånd man ska räkna på”. Över huvudtaget vittnar svaren om bristande förmåga att förstå konsekvenserna av det projekt som Holmen driver vid Klintaberget.

För att få tillstånd till den miljöfarliga verksamhet som storskalig vindkraft är, krävs att Holmen gör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). En MKB skall innehålla en fullständig redovisning av den miljöfarliga verksamhetens konsekvenser. Vad som ska ingå i en MKB framgår av EU:s MKB-direktiv. Där står i art 3:

”Miljökonsekvensbedömningen ska i varje enskilt fall på ett lämpligt sätt identifiera, beskriva och bedöma de betydande direkta och indirekta effekterna av ett projekt beträffande ….materiella tillgångar”. 

Den här bestämmelsen kan inte vara särskilt svår att förstå. Med materiella tillgångar avses bl a fastigheter. Projektets påverkan på fastigheter och fastigheters värde i Klintabergets omgivning ska alltså identifieras, beskrivas och bedömas. Att dessa uppgifter inte finns med i den MKB som Holmen redan lämnat in, kan inte bero på annat än okunskap, ointresse och arrogans från Holmens sida.

Vilket avstånd ska man räkna på? Inte heller den uppgiften är särskilt svår. Det finns en vetenskaplig studie om vindindustrins värdepåverkan på omgivande småhusfastigheter som grundas på 100 000 fastighetsförsäljningar under åren 2013 – 2018. Där framgår klart att värdepåverkan för enskilda småhusfastigheter beror på avstånd, antal verk och verkens höjd, och att värdepåverkan klingar av först efter 8 km. Inom den radien finns vid Klintaberget 1036 småhusfastigheter. Det är bara att värdera skadan utifrån befintliga fastighetsvärden. Fastighetsvärdering är idag en etablerad vetenskap, så den uppgiften kan inte heller vara särskilt svår.

En märklig sak är att vindindustrins lobbyorganisation Svensk Vindenergi, under lång tid, lyckats hålla de här frågorna borta från miljöprövningen. I Danmark finns sedan snart 15 år tillbaka, regler om ersättning till fastighetsägare som får vindkraftverk uppförda i närheten av sina bostäder. Miljöbalken innehåller ett kunskapskrav. Det är uppenbart att Holmen saknar den kunskap som behövs för att genomföra vindkraftsetableringen vid Klintaberget.

Per-Olov Strandberg, ordförande
Catharina Roos, vice ordförande
Rättvisa vindar i norra Östergötland, RVNO

Tack alla som kom på årsmötet!

Tack alla ni som kom på årsmötet! Med ert engagemang och era frågor fick vi ett givande möte som gav energi att fortsätta arbetet.

Mötet hölls den 24 mars i Folkets Hus i Rejmyre. Ett 40-tal personer deltog. Ordförandeklubban hölls av Reidar Svedahl (L), kommunalråd i Norrköping.

Alla styrelseledamöter utom en valdes om för ytterligare en period på antingen ett eller två år. En ny ledamot tillkom. Antalet medlemmar i föreningen den 31 december 2021 var 580.

Ett 40-tal medlemmar kom på årsmötet som hölls i Rejmyre Folkets Hus.

44 000 visningar på Youtube

På mötet presenterades en del av det som föreningens arbetsgrupper jobbat med sedan föreningen bildades hösten 2020, och en del av det som planeras kommande år. Gruppernas kompetensområden är djur och natur, teknik och vetenskap, hälsa och medicin, juridik och politik, företagande och kommunikation. Sedan starten har vi genomfört egna fågelinventeringar, ordnat ett stort antal politikermöten, skrivit debattartiklar, gett ut en broschyr, gjort pressutskick, enkäter och faktaunderlag till politiker, träffat boende och mycket mer.

Fågelinventeringar är ett av projekten som genomförts av föreningens djur- och naturgrupp.

Föreningens kommunikation görs i många kanaler. Hemsidan uppdateras regelbundet med nya inlägg liksom Facebook och Instagram. Varje vecka kommer vårt nyhetsbrev. Våren 2021 startade RVNO en Youtube-kanal med intervjuer och videor i serien Ett liv nära vindkraft. Filmerna har hittills haft närmare 44 000 visningar.

RVNO:s hälsogrupp står bakom intervjuserien Ett liv nära vindkraft.

– Jag tycker vår förening visar hur mycket man faktiskt kan åstadkomma med små medel bara det finns ett engagemang. Och är det något som kännetecknar RVNO så är det just engagemanget. Jag är djupt tacksam för alla fantastiska människor med så vitt skilda kompetenser som arbetar hårt varje dag i föreningen. Ett arbete som är helt ideellt, säger Per-Olov Strandberg, ordförande.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO.

På årsmötet beslutades också att bara nya medlemmar betalar årsavgiften på 100 kronor och därmed blir betalande medlemmar i RVNO. 

Du som redan är medlem, berätta gärna för familj, vänner och arbetskamrater att ett bra sätt att stötta oss i arbetet är att bli medlem. De pengar vi har går till fasta kostnader och framförallt till naturgruppen som håller i djurinventeringarna. Med tanke på dessa kommer vi även i fortsättningen att vid olika tillfällen be om riktade bidrag. Håll gärna ett öga på vår hemsida och sociala medier för mer information.

Så här enkelt blir du medlem i RVNO

Swisha 100 kronor till nummer 123 210 76 70 eller betala in på bankgiro 5602-4177.

Vi tar också tacksamt emot bidrag till vårt fortsatta arbete, såväl stora som små! Samma Swish och bankgiro som för medlemsinbetalningarna. STORT TACK för ditt stöd!