fbpx

Inlägg

Publicerat

Regeringen missar målet gällande ekonomisk ersättning

Vindkraftskompensation till kommuner och lokalsamhällen kommer inte att vara tillräckligt för att ersätta alla de enskilda som drabbas.

Regeringen kommer att utreda frågan om ekonomisk ersättning till kommuner och lokalsamhällen som kompensation för den påverkan en vindkraftetablering har på omgivningen. Men därmed fortsätter man att blunda för problemen som drabbar enskilda.

I utredningen ska man se över möjligheterna till olika slags ekonomisk ersättning i samband med vindkraft. Det skriver regeringen i remissen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft som nyligen överlämnades till Lagrådet.

Idag finns ingen reglering i kompensationsfrågan vilket skapar osäkerhet. Enligt regeringen skulle ett system för kompensation också kunna snabba på utbyggnaden av vindkraft genom att fler kommuner skulle ställa sig positiva om de ersattes ekonomiskt.

Tar inte hänsyn till den enskilda

Hur en sådan kompensation skulle kunna utformas och vem som skulle få del av den är vad utredningen bland annat ska undersöka. Men fokus kommer att ligga på kommuner och lokalsamhällen. Ett förslag som förts fram från en del håll är att fastighetsskatten från vindkraftsanläggningar ska tillfalla kommunerna.

– På nytt blundar regeringen för de problem som drabbar enskilda fastighetsägare där det byggs vindkraft. Det är inte bara den oönskade omdaningen av närmiljön som är problemet. Enskilda fastighetsägare ska dessutom finna sig i att förlora stora ekonomiska värden i form av värdeminskning på deras fastigheter. Att kommunen ska få ekonomisk ersättning, för att medverka till att enskilda fastighetsägare berövas på större delen av sitt fastighetskapital, är inte värdigt ett civiliserat samhälle. Vad som behövs är tydliga regler om ekonomisk ersättning till drabbade fastighetsägare och tydliga regler om inlösen av fastigheter som inte längre är säljbara eller som efter vindkraftsetableringen inte längre kan användas för bostadsändamål, säger
Per-Olov Strandberg, ordförande i RVNO.

Idag förekommer frivilliga överenskommelser mellan vindkraftsprojektörer och kommuner respektive företrädare för lokala föreningar i berörda bygder, ofta kallad bygdepeng.

Publicerat

Allt större utländskt ägande i svensk vindkraft

Om två år kommer Kina att vara den största enskilda ägaren i svensk vindkraft. Det visar SVT Nyheters kartläggning.

Andelen utländskt ägande i svensk vindkraft kommer snart att vara 66 procent, dubbelt så mycket som för fem år sedan. Det visar en kartläggning som SVT Nyheter gjort. En av storägarna är kinesiska staten.

En kartläggning som SVT Nyheter gjort visar att av de drygt 117 miljarder kronor som investerats och planeras att investeras i svensk vindkraft mellan 2016 och 2024 utgörs 85 procent av utländskt kapital. Av de tio största ägarna är idag sju utländska bolag i form av kraftbolag och pensionsförvaltare från bland annat Kina, Tyskland och Schweiz.

Största enskilda ägare kommer 2024 att vara Kina som de senaste fem åren investerat mångmiljardbelopp i svensk vindkraft, bland annat genom det statliga kinesiska kärnkraftsbolaget CGN, China General Nuclear Power Group. 2019 köpte företaget genom ett europeiskt dotterbolag bland annat majoriteten i den första etappen av jätteetableringen Markbygden i Piteå kommun.

– Kinas investeringar utanför Kina har en direkt koppling till Kinas nationella säkerhetsintressen, säger Oscar Almén, Kinaanalytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, i en intervju med SVT Nyheter från 2020, och lyfter samtidigt risken med att den här typen av ägande går att använda som påtryckningsmedel.

Källa: SVT Nyheter

Publicerat

Regeringen föreslår lagändring om det kommunala vetot

Från och med nästa år väntas kommunerna bli skyldiga att säga ja eller nej till vindkraft i ett mycket tidigare skede än idag.

Regeringen föreslår en lagändring som gör att kommuner blir skyldiga att i ett tidigt skede ta ställning till vindkraft. Ställningstagandet ska vara en processförutsättning för tillståndsprövningen.

Förslaget innebär att kommuner på begäran ska ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte. Beslutet ska fattas utifrån en karta som visar det markområde eller vattenområde som är aktuellt samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd. Ställningstagandet ska motiveras och lämnas inom nio månader från det att begäran kommit in.

Kommunens ställningstagande ska utgöra en processförutsättning för tillståndsprövningen. En ansökan om tillstånd till vindkraftsverksamhet som inte innehåller ett kommunalt medgivande ska därför avvisas av prövningsmyndigheten. Ett sådant medgivande ska även krävas för att tillstånd ska kunna ges.

Yttrande om värdepåverkan från RVNO

RVNO har lämnat yttrande i samband med remissrundan av utredningen En rättssäker vindkraftsprövning som ligger till grund för regeringens förslag. I yttrandet lyfte RVNO rättviseaspekten för omkringliggande fastighetsägare och hur de påverkas av vindkraften. 

Andra synpunkter är att kravet på ett tidigt kommunbesked utifrån ett så begränsat underlag kan vara ett problem då det kan finnas behov för kommunerna att förankra sitt beslut hos medborgarna, till exempel om det aktuella området inte är utpekat som lämpligt för vindkraft i översiktsplanen. 

Vindkraftbranschen vill inte ange maxhöjd

Även Holmen Energi har yttrat sig i samband med remissen. Tillsammans med andra företrädare för vindkraftsbranschen, bland dem Svensk Vindenergi, menar man bland annat att vindkraftverkens maxhöjd inte bör ingå i det underlag som kommunerna ska basera sig lokaliseringsbesked på.

Lagändringen om kommunernas skyldighet att på begäran besluta om ett ställningstagande och vad en sådan begäran ska innehålla föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Ändringarna i fråga om det kommunala ställningstagandets betydelse i tillståndsprocessen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023. Lagändringen ska inte gälla redan pågående ärenden.

Källa: Regeringskansliet