fbpx

Etikett: Politik

Publicerat

M i Norrköping säger nej till Holmens vindkraft

Idag meddelade Moderaterna i Norrköping sin ståndpunkt i vindkraftsfrågan.

Igår kväll fattade M i Norrköping beslutet att man kommer att säga nej till Holmens vindkraftsprojekt och förorda att kommunen använder det kommunala vetot mot etableringen.

Beslutet, som föregåtts av omfattande diskussioner, fattades vid en möte igår, och innebär att M i Norrköping ställer sig negativa till Holmens planerade vindkraftsetablering. Man kommer därför att förorda att kommunen säger nej i den kommunala tillstyrkan, vindkraftsvetot, när man får frågan från länsstyrelsen. Det meddelade partiet vid en presskonferens i morse.

Nej-sidan har nu 39 röster i Norrköpings fullmäktige medan ja-sidan har 36. För majoritet krävs 43 röster. Vänsterpartiet har tidigare meddelat att man kommer att säga nej om inte vissa av de planerade verken flyttas längre bort från bostäder. Nuvarande plan skulle alltså få nej av Norrköping om frågan om veto kom idag.

– Sedan RVNO bildades har vi haft kontakt med företrädare för samtliga politiska partier och informerat om de kunskaper om vindkraft som vi som förening skaffat oss. Det är mycket glädjande idag  att höra Moderaternas besked.  Det ger oss kraft att gå vidare med vår kamp mot Holmens tilltänkta etablering, säger Catharina Roos, vice ordförande RVNO.

Publicerat

Regeringen missar målet gällande ekonomisk ersättning

Vindkraftskompensation till kommuner och lokalsamhällen kommer inte att vara tillräckligt för att ersätta alla de enskilda som drabbas.

Regeringen kommer att utreda frågan om ekonomisk ersättning till kommuner och lokalsamhällen som kompensation för den påverkan en vindkraftetablering har på omgivningen. Men därmed fortsätter man att blunda för problemen som drabbar enskilda.

I utredningen ska man se över möjligheterna till olika slags ekonomisk ersättning i samband med vindkraft. Det skriver regeringen i remissen Tidigt kommunalt ställningstagande till vindkraft som nyligen överlämnades till Lagrådet.

Idag finns ingen reglering i kompensationsfrågan vilket skapar osäkerhet. Enligt regeringen skulle ett system för kompensation också kunna snabba på utbyggnaden av vindkraft genom att fler kommuner skulle ställa sig positiva om de ersattes ekonomiskt.

Tar inte hänsyn till den enskilda

Hur en sådan kompensation skulle kunna utformas och vem som skulle få del av den är vad utredningen bland annat ska undersöka. Men fokus kommer att ligga på kommuner och lokalsamhällen. Ett förslag som förts fram från en del håll är att fastighetsskatten från vindkraftsanläggningar ska tillfalla kommunerna.

– På nytt blundar regeringen för de problem som drabbar enskilda fastighetsägare där det byggs vindkraft. Det är inte bara den oönskade omdaningen av närmiljön som är problemet. Enskilda fastighetsägare ska dessutom finna sig i att förlora stora ekonomiska värden i form av värdeminskning på deras fastigheter. Att kommunen ska få ekonomisk ersättning, för att medverka till att enskilda fastighetsägare berövas på större delen av sitt fastighetskapital, är inte värdigt ett civiliserat samhälle. Vad som behövs är tydliga regler om ekonomisk ersättning till drabbade fastighetsägare och tydliga regler om inlösen av fastigheter som inte längre är säljbara eller som efter vindkraftsetableringen inte längre kan användas för bostadsändamål, säger
Per-Olov Strandberg, ordförande i RVNO.

Idag förekommer frivilliga överenskommelser mellan vindkraftsprojektörer och kommuner respektive företrädare för lokala föreningar i berörda bygder, ofta kallad bygdepeng.

Publicerat

Regeringen föreslår lagändring om det kommunala vetot

Från och med nästa år väntas kommunerna bli skyldiga att säga ja eller nej till vindkraft i ett mycket tidigare skede än idag.

Regeringen föreslår en lagändring som gör att kommuner blir skyldiga att i ett tidigt skede ta ställning till vindkraft. Ställningstagandet ska vara en processförutsättning för tillståndsprövningen.

Förslaget innebär att kommuner på begäran ska ta ställning till om en viss plats kan tas i anspråk för vindkraft eller inte. Beslutet ska fattas utifrån en karta som visar det markområde eller vattenområde som är aktuellt samt uppgifter om det högsta antalet vindkraftverk och deras högsta höjd. Ställningstagandet ska motiveras och lämnas inom nio månader från det att begäran kommit in.

Kommunens ställningstagande ska utgöra en processförutsättning för tillståndsprövningen. En ansökan om tillstånd till vindkraftsverksamhet som inte innehåller ett kommunalt medgivande ska därför avvisas av prövningsmyndigheten. Ett sådant medgivande ska även krävas för att tillstånd ska kunna ges.

Yttrande om värdepåverkan från RVNO

RVNO har lämnat yttrande i samband med remissrundan av utredningen En rättssäker vindkraftsprövning som ligger till grund för regeringens förslag. I yttrandet lyfte RVNO rättviseaspekten för omkringliggande fastighetsägare och hur de påverkas av vindkraften. 

Andra synpunkter är att kravet på ett tidigt kommunbesked utifrån ett så begränsat underlag kan vara ett problem då det kan finnas behov för kommunerna att förankra sitt beslut hos medborgarna, till exempel om det aktuella området inte är utpekat som lämpligt för vindkraft i översiktsplanen. 

Vindkraftbranschen vill inte ange maxhöjd

Även Holmen Energi har yttrat sig i samband med remissen. Tillsammans med andra företrädare för vindkraftsbranschen, bland dem Svensk Vindenergi, menar man bland annat att vindkraftverkens maxhöjd inte bör ingå i det underlag som kommunerna ska basera sig lokaliseringsbesked på.

Lagändringen om kommunernas skyldighet att på begäran besluta om ett ställningstagande och vad en sådan begäran ska innehålla föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Ändringarna i fråga om det kommunala ställningstagandets betydelse i tillståndsprocessen föreslås träda i kraft den 1 oktober 2023. Lagändringen ska inte gälla redan pågående ärenden.

Källa: Regeringskansliet