fbpx

Det duger inte att hoppas på det bästa

“Värre är att det system för energiförsörjning som staten driver inte kommer att fungera, om vi lyssnar på kunniga tekniker.” Det skriver Hans Kindstrand från RVNO i en debattartikel i Folkbladet.

Debattartikel i Folkbladet 2022-06-10:

För hundra år sedan bodde ungefär en fjärdedel av Sveriges befolkning i USA. Kloka statsmän genomförde reformer som innebar att självhushållning ersattes av penningekonomi.

Despoti övergick till demokrati. Det grundades svenska företag som fortfarande är världsledande. Ingenjörerna ersattes efter hand av affärsmän som förstod hur man kunde tjäna pengar på den marknad närmast mirakulöst uppstått.

Därefter tog politiken vid. Det genomfördes reformer som omfördelade ett ökat välstånd, så att alla, även de sämst lottade, fick del av välståndsökningen. För egen del fick jag förmånen att gå i det som då sannolikt var världens bästa utbildningssystem. Man kan diskutera årtal men någon gång under tiden 1990 – 2010 övergick initiativet från politiken till affärsintressena. Det senaste exemplet kommer nu. Staten verkar ha givit upp företrädet att driva samhällsutvecklingen och att utreda konsekvenserna av stora samhällsförändringar.

Tidigare har bedömningen av olika samhällsförändringar vanligtvis skett genom Statens offentliga utredningar. Den uppgiften har nu överlåtits till privata affärsintressen. Den i modern tid största investering som över huvud tagit förekommit – övergången från ett energisystem som byggts på vattenkraft och kärnkraft, till en energiförsörjning som bygger på vind och sol – utreds idag av konsultföretaget Sweco. Ett konsultföretag vars vinstintressen är knutna till den pågående vindkraftsutbyggnaden. Sweco är t ex ansvariga för det vindkraftsprojekt som Holmen driver i Norra Östergötland. 

Vad säger då Swecos utredning om den förestående förändringen av vårt energisystem?

Som jag uppfattar saken har Sweco kommit fram till att staten – dvs svenska skattebetalare, alternativ svenska el-abonnenter– måste investera minst ettusen miljarder kronor för utbyggnad av stamnätet och för anslutning av planerad havsbaserad vindkraft. Det innebär i sin tur att tyska elkonsumenter kommer att få en del av sin energikostnad finansierad av svenska skattebetalare/elabonnenter. Att betala bistånd till andra är vi vana vid, och att subventionera tyska el-abonnenter kanske i solidaritetens och den tyska energifattigdomens namn kan vara väl använda pengar.  Värre är att det system för energiförsörjning som staten driver inte kommer att fungera, om vi lyssnar på kunniga tekniker. El finns bara de dagar när det blåser. Ståndpunkten – vi får hoppas på det bästa – känns vare sig betryggande eller som resultatet av en väl genomförd konsekvensanalys.

Hans Kindstrand, RVNO

Vetot – ett historiskt reptrick

här skriver Hans Kindstrand från RVNO:s juristgrupp i en replik på oppositionsrådet i Norrköping Sophia Jarls (M) debattartikel från den 24 maj, om ersättning till fastighetsägare i närheten av vindkraft.

Debattreplik i NT den 1 juni, 2022:

De är nu länge sedan städpersonal blev lokalvårdare. I det politiska livet finns inte längre några problem – bara utmaningar. I miljöbalken står inget om kommunalt veto vid vindkraftsetableringar. Där står istället ”Tillstånd till en anläggning för vindkraft får endast ges om den kommun där anläggningen avses att uppföras har tillstyrkt det”. 

Vad innebär det att kommunen tillstyrker anläggningen? En hel del enligt min uppfattning. Att inte utnyttja sitt veto innehåller ett löfte om ansvarsfrihet. Någon annan tar ansvar för de konsekvenser som beslutet orsakar. 

Att tillstyrka en anläggning kan inte uppfattas som något annat än att man aktivt deltar i beslutet, att man gjort en konsekvensanalys och tar ansvar för de skador som beslutet kan orsaka närboende.  Oppositionsrådet Sophia Jarl (M) beskriver detta på ett mycket bra sätt (NT nätupplagan 26/5). Hennes debattartikel visar också att denna konsekvens är möjlig att förstå trots den retoriska dimridån.

Hans Kindstrand, juristgruppen RVNO

Är politiker beredda att ge Holmen carte blanche?

I dagens NT skriver RVNO om problemen som uppstår när en majoritet av partierna i kommunstyrelsen är beredda att villkorslöst tillstyrka Holmens vindkraftsansökan. Trots att erfarenheten säger att rimliga säkerhetsbestämmelser ska redovisas och efterlevas.

Debattartikel i NT (papperstidningen) 2022-05-27:

Holmens planer på en storskalig vindindustri på Klintaberget norr om Simonstorp har återkallats till den del som ligger i Finspångs kommun, men ärendet fortsätter i den del som ligger i Norrköping. 

Kommunstyrelsen i Norrköping (KS) har fått ärendet på en så kallad kompletteringsremiss från länsstyrelsen. Syftet är att KS skall ta ställning till om det finns något i Holmens ansökan som behöver kompletteras. Det förefaller som om en blivande majoritet S, MP, C, V och KD inte har några synpunkter på Holmens ansökan, utan godtar de villkor för den miljöfarliga verksamheten som Holmen föreslår. Ändringar eller kompletteringar behövs tydligen inte. Man kan ju fundera på detta under några korta punkter.

Samtliga partier i Norrköping har givit uttryck för att reducerade fastighetsvärden i anläggningens närhet skall ersättas. – Men det framställs inget krav på att Holmen ska inventera vilka fastigheter som är berörda eller hur de kommer att påverkas. Här behövs enligt KS inget villkor för tillståndet som Holmen behöver förhålla sig till.

Erfarenheten säger att rimliga säkerhetsbestämmelser skall redovisas och efterlevas. Det gäller till exempel de säkerhetsavstånd som finns i kommunens översiktsplan och bestämmelser om säkerhet som finns i EU:s maskindirektiv. Här är det upp till Holmen att självständigt bestämma vad som ska gälla. Att kommunens eget styrdokument – Översiktsplanen – inte framhålls som ett krav från KS är häpnadsväckande. Något krav på efterlevnad av maskindirektivet finns inte heller.

I det praktiska livet har det visat sig att buller från vindkraftverk är ett ständigt närvarande problem för närboende. Holmen har beräknat att buller från vindkraftverken inte kommer att överstiga normen 40 dBA, och har då använt sig av beräkningsmetoden Nord2000. Det är enligt majoriteten i KS nog. Att kontrollmäta verkligt buller när verken driftsatts behövs tydligen inte, trots att verkligt buller, när verken är i drift, erfarenhetsmässigt kan variera mellan 60 dBA – 80 dBA.  

Norrköpings kommun kommer att vara den instans som har det primära ansvaret när problemen för närboende blir konkret verklighet. Kommunen kan då till exempel informera en kommunmedlem om att en begränsning av verkligt buller dessvärre inte kan komma ifråga. Det villkor som förutsatts för Holmens tillstånd är att en beräkning med Nord2000 inte resulterar i en högre bullernivå än 40 dBA. Om dataprogrammet kontrollkörs och det visar en beräknad bullernivå som understiger 40 dBA är villkoret uppfyllt. Att det bullrar mer i verkligheten kan kommunen dessvärre inte göra något åt. 

KS inställning, att någon annan har ansvaret för det tillstånd som Holmen behöver för sin vindkraftsetablering grundas på en missuppfattning. Lagstiftningen innebär att en etablering inte får komma till stånd om inte kommunen aktivt ”tillstyrker” etableringen. Det innebär i sin tur att kommunen de facto har tagit på sig ansvaret för de skador som kan drabba närboende kommunmedlemmar. 

Avslutningsvis finns anledning framhålla att det här projektet kommer att omarbetas, eftersom halva etableringen försvann på grund av att Finspångs ”tillstyrkan” inte kunde påräknas. Vägdragning kommer att omarbetas, verk kommer att flyttas och nya verk kommer sannolikt att komma till. En rimlig ståndpunkt från KS borde vara att man vill avvakta med sitt svar till dess en komplett och slutlig ansökan föreligger. 

KS majoritetens nuvarande inställningen verkar vara att Holmen skall ha carte blanche. Vindkraft på Klintaberget till varje pris och oavsett kostnaden för närboende.

Per-Olov Strandberg, ordförande, och Catharina Roos, vice ordförande,
RVNO