fbpx

”Jämför inte vindkraftverk med att bygga en takkupa”

I en nyhetsartikel i NT uttalar sig Tomas Hallberg (Svensk Vindenergi) och Nils Ringborg (Holmen) om värdepåverkan på näraliggande fastigheter. Så här kommenterar RVNO uttalandena i en debattartikel i tidningen.

Argumenten är som vanligt tunna i och i vissa fall direkt osanna.

”Om din granne bygger en takkupa som skuggar din uteplats – ska grannen kompensera dig då? – Det är en svår fråga”. 

Det här är kvalificerat struntprat. Utbyggnad av takkupor är inte miljöfarlig verksamhet, vilket storskalig vindkraft är.

Nu påstår vindkraftsförespråkarna att det behövs mer forskning. Fram till sommaren 2021, har vindindustrin sanningslöst påstått att en vindkraftsetablering inte påverkar värdet på näraliggande fastigheter. Den ståndpunkten grundades på en studie från 2010 som konsultföretaget ÅF gjorde.

I den konstaterades bland annat att ett enstaka vindkraftverk på västkusten, med en totalhöjd om 77 meter, inte hade någon värdepåverkan på fastigheter 5 kilometer därifrån. ÅF konstaterade att studien haft en begränsad budget och kom till slutsatsen att av ”det dataunderlag” som ÅF haft tillgång till, inte kunde utläsas någon värdepåverkan. Av det har vindindustrin dragit slutsatsen att någon värdepåverkan inte finns, och att några ytterligare studier inte behövts. Efter KTH-studien påstås nu:

”För att veta vad något är värt måste det ske en transaktion, det går inte att beräkna på förhand” och: ”Det behövs fortsatta studier”.

Så är det naturligtvis inte. Fastighetsvärdering är idag en etablerad och erkänd vetenskaplig disciplin. Om två forskare vid KTH, efter att ha studerat hundratusen fastighetstransaktioner, kommit fram till att en storskalig vindkraftsetablering påverkar värdet på fastigheter inom 8 kilometer, är det så nära sanningen det går att komma idag – det vill säga det är vetenskapens nuvarande ståndpunkt. Den svenska rättsordningens utgångspunkt, något som vindindustrin har att respektera.

Att närboende ska kompenseras för den värdeförstöring som storskalig vindindustri orsakar är inte ”en svår fråga”. Det är bara att följa de regler som finns i miljöbalken om skadestånd och inlösenskyldighet, regler som utgår från svensk grundlag och Europakonventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. 

Den som driver miljöfarlig verksamhet skall ersätta den skada som verksamheten orsakar i sin omgivning. Om etableringen sänker värdet på näraliggande fastigheter är det en ersättningsgill skada. Det är bara att läsa rätt innantill i miljöbalken.

Per-Olov Strandberg, ordförande RVNO
Hans Kindstrand, juristgruppen RVNO

Mäklare diskuterar påverkan på fastighetsvärden

Frågan om sjunkande huspriser i vindkraftens spår har aktualiserats inte minst genom den KTH-studie som presenterades i våras.

Frågan om sänkta fastighetsvärden kopplade till vindkraft är högaktuell även bland fastighetsmäklare. Men åsikterna går isär om hur stor påverkan är och vad som ligger bakom den.

I en artikel i NT ger fem mäklare verksamma i Östergötland sin syn på frågan och menar att påverkan inte är dramatisk och främst kan förklaras genom den osäkerhet som uppstår innan man vet hur det kommer att bli. Fastighetsägares oro sprids till de som planerar att köpa och spär på osäkerheten, menar man.

Analysen får kritik av andra fastighetsmäklare som menar att självklart har vindkraftsetableringar en negativ påverkan på fastigheters värde och försäljningspris. Bland andra Gunnar Hultman, mångårigt verksam i yrket och pensionerad sedan 2019, som menar att det allra viktigaste vid en försäljning är läget. I ett insändarsvar till artikeln i NT skriver han:

”De som uttalar sig bor på små orter och där har man inte mycket att välja på. Vindkraftverk ska inte byggas i närheten där människor bor då risken är mycket stor att värdet på deras villor påverkas negativt och i värsta fall blir osäljbara.”

Frågan om negativ påverkan har aktualiserats inte minst genom KTH-studien som presenterades i våras och visade en direkt koppling mellan sjunkande fastighetsvärden och närhet till vindkraft. Studien visade att störst är prisfallet på fastigheter mellan noll och två kilometer från etableringar med tio eller fler vindkraftverk. Påverkan kunde dock konstateras på hus betydligt längre bort än så.

Boende i Västervik kommer att kräva skadestånd om vindkraftverk byggs

Maria Andersson överlämnar de 1023 skadeståndskraven från boende till kommunalrådet Dan Nilsson (S).

Igår överlämnades 1023 skadeståndskrav från boende i Västerviks kommun till kommunledningen. Kraven gäller förlorade fastighetsvärden till följd av tre planerade vindkraftsetableringar.

Skadeståndskraven gäller förluster i fastighetsvärden som skulle bli följden om vindkraft etablerades i de tre områdena Tribbhult, Lervik och Lebo. Fastighetsägare upp till åtta kilometer från de planerade verken står bakom kraven, som i nästa steg ska lämnas vidare till vindkraftsbolaget.

– Skadeståndskraven är ett löfte om att vi går ihop i grupptalan när verken byggs för att försvara våra fastighetsvärden, vår hälsa och natur, skriver de boende i ett pressmeddelande.

Till grund för kraven ligger KTH-studien som visar att det finns en direkt koppling mellan sänkta fastighetsvärden och närhet till vindkraft.

Kraven överlämnades på tordagen framför kommunhuset i Västervik, av Maria Andersson, boende i Lervik, till kommunalrådet Dan Nilsson (S). Förutom skadeståndskrav överlämnades protestlistor mot etableringarna, signerade av över 800 personer.

Gällande Tribbhult har kommunen lagt sitt veto, som öveklagats av vindkraftsbolaget. I Lervik och Lebo har processen hunnit längre och bygget redan godkänts av kommunen, något kommunalrådet Dan Nilsson själv ångrar.

– Jag hade varit väldigt tveksam eftersom det blir en koncentration kring två små orter i kommunen, säger han i en intervju med Svt Nyheter.